Reinfeldts lögner, svek och drogögon

ETC publicerar nu en föredömlig genomgång av Fredrik Reinfeldts allra värsta lögner och svek. Så här ser det ut….

DREVEN DU ALDRIG FÅTT LÄSA

Fredrik Reinfeldts 10 värsta lögner

1. ”– Vi har 100 000 fler sysselsatta nu jämfört med september 2006”.  (svt jan 2010)
Sanning; Sysselsättningen i slutet av 2009 låg på samma nivå som vid slutet av 2006

2. ”- Det kostar miljarder med en friare anhöriginvandring”. Och då får skola och sjukvård stå tillbaka”. (AB, 19 okt 2011)
Sanning; Uttalande när dementa Ganna 90 år, hotades av utvisning. 2010 ansökte 42 personer över 80 år med anhöriga i Sverige om uppehållstillstånd. det kostar ca 600 000 kr/år att placera en människa inom äldrevården. Slutnotan skulle bli ca 25 milj/år om alla fick stanna.

3. ”- Vi inrättade en CO2-skatt i Sverige 1991. Det var mycket klokt av den dåvarande borgerliga regeringen att inrätta den”. (riksdagsdebatt, 12 mars 2009)
Sanning; Skatten infördes den 10 januari 1991 – när Birgitta Dahl (s) var miljöminister.

4. ”- Vår ungdomsarbetslöshet är en skapas synvilla”. (SN stämma, 28 maj 2010)
Sanning; Samma år hade Sverige högst ungdomsarbetslöshet i Norden. Bland ungdomar under 25 år låg den på 29 %. Norge 9%.

5. ”- Som jag ser det, sprack bonusbubblan i kväll”. (EU-toppmöte, 17 sept 2009)
Sanning; På G20-mötet var Reinfeldt med och beslutade om ett dokument som slår fast att bankchefer ska ha bonus och som skulle kunna tvinga banker som inte har bonus att införa systemet.

6. ” – Högre skatt på pensionärer är ganska spritt i utvecklade länder”. (svt, jan 2010)
Sanning; Det är endast i Sverige som pensionärer beskattas högre än löntagare. Det visar en internationell jämförelse en forskare gjort på uppdrag av PRO.

7. ”- 140 om dagen förtidspensionerades med Göran Persson.” (Partiledardebatt, 18 jan 2012)
Sanning; Mellan 1998-2006 förtidspensionerades 51 personer om dagen, d.v.s. nybeviljade hela förtidspensioner/permanenta sjukersättningar (Källa: Försäkringskassan).

8. ”- Större delen av apoteken finns kvar hos Apoteket AB” och ” nu öppnas en del apotek på nya ställen i landet”. (Partilederdebatt, 18 jan 2012)
Sanning; Runt 70 % av apoteken är privatägda. Sedan avregleringen 2009 är det två apotek som har öppnats på helt nya orter; Älmsta och Insjön.

9. ”- Vi har två år i rad, 2010 och 2011 varit ensama i Europa om att ha en ekonomi i baland och överskott”. (SVT, 10 jan 2012)
Sanning; Sverige har inte haft överskott de åren. Det har däremot både Schweiz och Norge haft – båda åren. (OECD)

10. ” – Det handlar om utrikesrelaterade företeelser av mer diffus art och är inte kopplade till individer”. ( SvD, juli 2008)
Sanning; Dokument från FRA visar att man spanar på individer och har rutiner för att byrta information med andra länder. Geeraldirektör Ingvar Åkesson har sagt att FRA intresserar sig för personer i Sverige.

P.S.

I ETC finns även listan på 8 svek.…bland annat när det gäller arbetslinjen, klyftorna, jämställdheten, klimatfrågorna, välfärdstjänsterna och demokratin.  Läs mer i ETC!

Läs Johan Ehrenberg; Äntligen ett riktigt drev!

*

Fler listor; 
Alliansens kovändningar och trovärdighetsproblem

De tystas röst; Myterna om sjukförsäkringen

hos Alliansfritt Sverige;
De allra mest praktarsliga insatserna…
Reinfeldts grodor – hela listan

Tills sist….

Vad säger karln?

”- Med drogögon mitt i ansiktet”…..

*

”- våldsjustis” , ”-nedåtrisker”, ”- givet att, givet att”

*

Läsvärt; Välfärd växande bubbla, Dags för S att sluta vela om välfärden

Bloggat; Ulf Bjereld om Reinfeldts vägran att debattera,  Olas tankar om hur regegeringens politik inte hänger ihop, Jämlikhetsanden om stackars Reinfeldt, Martin Moberg om vad Sverige behöver, Homo politicus om Vänsterpartiet, Jinge om Carl Bildt, Röda berget om botox, Netroots

Media;  exp1, exp2, ab1, ab2, ab3, ab4, ab5, ab6, dn1, dn2, dn3, dn4, dn5, dn6, svd1, svd2, svd3, svt1

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Intressant.se

14 kommentarer
av Ilse-Marie den februari 10, 2012  •  Permalänk
Publicerad i Arbetslinjen, Demokrati, Ekonomi, Politik, Reinfeldt, Samhälle, Välfärd

Publicerat av Ilse-Marie den februari 10, 2012

https://ilsemarie.wordpress.com/2012/02/10/reinfeldts-logner-svek-och-drogogon/

Ofriheten breder ut sig i Moderaternas Sverige

I höstas kunde vi läsa om hur Moderaterna skrev om sin historia och tog åt sig äran för den svenska välfärden och den svenska modellen. Det var inte första gången – samma sak gjorde man på toppmötet i Davos för ett år sedan – och just nu genomför man samma teaterföreställning här i Stockholm.

Fredrik Reinfeldt, Anders Borg och Per Schlingmann bestämde sig för några år sedan för att ändra taktik. Istället för att – som de gamla vanliga moderaterna – tala om skattesänkningar, nedskärningar i välfärden och kritisera facket gjorde de en retorisk helomvändning och kullerbytta.

Nu skulle välfärden hyllas – i det inledande stadiet var det visserligen enbart ”välfärdens kärna” det talades om, men numera har man insett att de flesta svenskar gillar välfärden – punkt slut – därför den retoriska helomvändningen. Nu talar man inte bara om ”välfärdens kärna” och ”arbetarparti”, nu har man till och med tagit över ord som solidaritet, jämlikhet och rättvisa.

Till och med en av sjukförsäkringens värsta bödlar – socialförsäkringsminister Ulf Kristersson – åker numera land och rike runt och föreläser om hur ”den svenska välfärdsmodellen utvecklades under samsyn mellan höger och vänster”. En historieförsfalskning som skulle få den legendariska socialministern Gustav Möller (s) att rotera i sin grav om han hörde den.

Samtidigt som man i allt snabbare takt river ned den svenska modellen och välfärden intensifierar man alltså arbetet med att ta åt sig äran för den.

Den nymoderata retoriken är populismen personifierad – så vinner man väljarna. Vad man sedan gör har mindre betydelse. Det tar nämligen några år innan en nedmonterad välfärd börjar märkas hos de flesta. De eller deras anhöriga måste först drabbas av sjukdom, arbetslöshet, ålderdom etc. Och när de sedan till sist inser vad som skett – ja då är det förmodligen för sent. Då gäller det bara att se om sitt eget hus – skaffa egna försäkringar, hoppas på att man klarar sig ändå.

Ser vi närmare på vad statsminister Fredrik Reinfeldt & hans gäng har sysslat med de senaste åren är knappast att utveckla och trygga den svenska välfärden – eller den svenska modellen. Istället har man gjort vad man har kunnat för att riva ned och skapa en ny marknad för privata försäkringslösningar och uppmuntrat egenintresset framför solidariteten.

Några exempel;

  • Den svenska a-kassan har under de senaste åren gått från OECD-toppen till OECD botten. I dag är den inledande ersättningsnivån för medelklassen sämre än i USA. Sedan alliansens a-kasseslakt 2006 har den svenska a-kassan försämrats snabbare än i något annat OECD-land. Hårdare kvalifikationskrav, kraftigt höjd och differentierad avgift och lägre ersättning är bara en liten del av alliansens försämringar av a-kassan.
  • Facken; Avdragsrätten för fackavgiften togs bort och gjorde det dyrare för löntagare att vara med i facket (icke för arbetsgivare). Ju färre medlemmar desto svagare fack.
  • Sjukförsäkringen; Den moderatledda regeringen har infört västvärldens hårdaste regler, med korta tidsgränser och lägre ersättning. Allt detta har lett till att 60 000 sjuka hitills har utförsäkrats. Många kastas nu fram och tillbaka mellan försäkringskassan och arbetsförmedlingen – utan en chans att hinna läka eller rehabiliteras. Samtidigt tvingas tusentals svårt sjuka till socialen när de blir helt utan ersättning.
  • Välfärden; Samtidigt som vård, skola och omsorg får en allt mindre del av kakan plockar riskkapitalbolag ut miljonvinster från välfärdstjänsterna. Inom skolan har de svenska resultaten försämrats och segregationen ökat. Även inom vården och omsorgen är klassamhället på frammarsch. De som har tjockaste plånböckerna vinner.

I en intervju i slutet av förra året menade Fredrik Reinfeldt att arbetslösa och utförsäkrade inte längre kunda känna sig trygga med att våra socialförsäkringar finns där när de behövs – istället får man förlita sig på sina anhöriga eller på ”andra trygghetssystem” (försörjningsstöd och välgörenhet) . Den personliga friheten går alltså förlorad när sjuka och arbetslösa  – med statsministern goda minne – görs beroende istället för fria och självständiga.

När statsministern nu, inför en rad politiska ledare, hävdar att den svenska modellen är mer eller mindre en moderat uppfinning är detta alltså en ren och skär lögn. De senaste årens moderata övertagande av makten har tvärtemot hjälp till att sänka Sveriges tidigare höga välfärdsstandard till en mer medelmåttig, och i vissa fall, usel nivå. Förutom att klyftorna nu ökar mer och fortare i Sverige än i något annat OECD-land,  har vi fått världens hårdaste regler för förtidspension, en a-kassa som sjunkit från toppen till OECD-botten och en välfärd där vi är ensamma i världen om att skattefinansiera övervinster till privata intressen och riskkapitalbolag istället för en välfungerande gemensam välfärd .

Ofriheten breder alltså ut sig i moderaternas Sverige när anhöriga tvingas ta hand om sina äldre och sjuka istället för att arbeta, och när sjuka och arbetslösa tvingas förlita sig på nådegåvor och behovsprövade bidrag istället för på sina socialförsäkringar.

Den svenska modellen har ändrat karaktär under det moderata styret. Från OECD-toppen till OECD-botten. Från personlig frihet till ofrihet. På köpet har vi fått en statsminister som vill att vi ska jobba tills vi är 75 år. Men kanske är det inte så konstigt med tanke på att högern alltid varit emot både lagstadgad pension, kortare arbetstid och semester för ”pöbeln”. För, de vet ju att de själva har sitt på det torra…

Åsa Linderborg AB , citat;

Medellivslängden för en svensk man är 78 år. Att jobba till man är 75 är inget liv. Det är slaveri.

*

Tidigare bloggposter;
Fredrik Reinfeldt är stolt men inte nöjd
Reinfeldts regering har osäkrat välfärden
Politik som absurd och grym teater
M hyllar och krossar den svenska modellen

*

Bloggat: Annarkia om Europakten, Martin Moberg om en cynisk samhällsmodell,  Lena Sommestad om att nordisk modell är mer än individualism, Helena Ericson 1 om gnällig, orealistisk, felfokuserad och omöjlig,  Peter Högberg om en 75:a Reinfeldt?, Kristian Krassman om fördel Löfven, Kulturbloggen om att Björklund vill gå över ån efter vatten, Löntagarbloggen om ensamarbete i kriminalvården fortsatt vanligt, Göran Johansson om att prata om allvarliga saker istället för förbi varandra, Peter Andersson om Reinfeldts utspel, Mediabruset om att Reinfeldt alltid har rätt, fler blogginlägg på Netroots, Politometern, Bloggar.se

Media: DN 1, 2, 3, 4, 5, 6,  Politico, Ab 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10,  Expr 1,2, EK, SvD 1, 2, 3,  SO, SVT 1, 2, 3, Dagens Arena,

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Intressant?

4 kommentarer
av Ilse-Marie den februari 9, 2012  •  Permalänk
Publicerad i Anders Borg, Demokrati, Ekonomi, Ideologi, Politik, Regeringen, Reinfeldt, Samhälle, Välfärd

Publicerat av Ilse-Marie den februari 9, 2012

https://ilsemarie.wordpress.com/2012/02/09/ofriheten-breder-ut-sig-i-moderaternas-sverige/

Klassförakt eller bara bristande verklighetsuppfattning?

Reinfeldt byter jobb…?

Åsa Linderborg AB , citat;

Medellivslängden för en svensk man är 78 år. Att jobba till man är 75 är inget liv. Det är slaveri.

Genomsnittsåldern då människor lämnar arbetslivet i Sverige är i dag 63,1 år. Snittet för de 15 största EU-länderna är 59,9 år. Vi svenskar tillhör alltså redan de folk som jobbar allra längst i Europa. Men nu vill Statsminister Fredrik Reinfeldt att vi ska jobba tills vi är 75 år.

Citat DN;

…. ett samhälle där människor måste försörja sig själva betydligt längre upp i åren än i dag. I hans exempel talar han om ett arbetsliv som sträcker sig till 75 års ålder. De innefattar också minst ett karriärbyte, när det yrke man haft som yngre blivit för tungt eller för stressigt.

Slutsatsen av Reinfeldts resonemang;
Tunga och stressiga jobb ska inte göras mindre tunga och stressiga. Istället ska de som är utslitna och sönderstressade vid kanske 30- 40- eller 50-årsåldern vara beredd att ta studielån sätta sig på skolbänken och börja en ny karriär sina sista 25-40 år. För en stor del av oss handlar det om att jobba ända in i graven. De som drabbas av kroniska sjukdomar, skador och värk som aldrig går över får ta sig i kragen och bita ihop. Människor måste ”försörja sig själva”.

Visst kan man tycka att alla ska få jobba så länge de vill, orkar och kan – inget fel med det. Och visst borde alla få studera så länge de vill. Men i det utspel Reinfeldt gör i dag handlar ingenting om frivillighet eller att först utjämna klass- och könsskillnaderna på arbetsmarknaden. Ingenting sägs om att skapa bättre arbetsplatser där alla faktiskt kan arbeta ett helt arbetsliv utan att slitas ut, skadas eller stressas sönder. Inte ett ord om hur livslängd och hälsa allt mer handlar om klass. Inte heller ett ord om hur uppslittrat vårt arbetsliv fortfarande är – där kvinnor i dag är de som sliter ut sig i tunga, stressiga och lågavlönade jobb. Och hur kvinnor är de som till största delen utförsäkras och nekas ersättning från arbetsskadeförsäkringen och fattiggörs när deras hälsa sviktar.

Kanske vill Fredrik ha en separerad arbetsmarknad med en typ av arbeten för ”unga och friska” och en annan för de ”äldre och utslitna”. En revolutionerande men dyster tanke – med arbetsplatser där unga och gamla aldrig möts.

Men få tror väl att han menar att alla svenskar ska göra denna ”samhällstjänst” i ett stressigt och tungt arbete – för att sedan glida över i en helt ny tillvaro där kropp och själ helas som i ett trollslag och varje individ påbörjar sitt ”andra liv” i en behagligare arbetsmiljö. Nej, det troliga är väl att han menar att de som ”väljer att slita ut sig” får stå sitt kast. De förbrukade har sedan att välja mellan fattigdom eller att ”rycka upp sig”.

Det är svårt att veta om Fredriks funderingar handlar om rent klassförakt eller bara bristande verklighetsuppfattning.

Den arbetsmarknadspolitik som Reinfeldts regeringen satsat på hittills visar knappast vägen till ett arbetsliv där de flesta av oss orkar jobba längre – snarare tvärtom. Reinfeldt rivstartade med att lägga ned Arbetslivsinstitutet och därefter minska antalet arbetsmiljöinspektörer med en tredjedel. Sedan fortsatte han med att ta bort tiotusentals platser i både vuxenutbildningen och den yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning samtidigt som han kraftigt minskade resurserna till AMS. Därefter har arbetsmarknadspolitiken mest bestått av passiv förvaring, misslyckade jobbcoacher och miljoner i Fas 3-bidrag till arbetsgivare som vill ha gratis arbetskraft. Som lök på laxen har hans regering infört ett förbud mot utbildning för långtidsarbetslösa i Fas 3. Knappast uppmuntrande för de som vill ”byta karriär”.

Men, Fredrik ifrågasätter i DN-intervjun inte bara pensionsåldern, han ifrågasätter hela vårt välfärdssamhälle. Precis på samma sätt som han gjorde redan 1993 i sin bok ”Det sovande folket”. Då var han mer brutal och rakt på sak, nu har han lärt sig av propagandaminister Schlingmann att linda in retoriken i ett mjukt omslag.

Reinfeldt (“Det sovande folket”, 1993) citat;

Svenskarna är mentalt handikappade och indoktrinerade att tro att politiker kan skapa och garantera välfärd./…/

Överge den generella välfärdspolitiken och sluta att uttala löften om att välfärden kan garanteras politiskt./…/

Vi vill inte se ett samhälle där människor svälter, men i övrigt skall inga standardkrav skattefinansieras.

Reinfeldt DN 2012, citat;

De länder som vi möter i öppen konkurrens har inte våra välfärdsambitioner. Dessa länder lägger inte in skatter och avgifter på produktion för att finansiera stora pensionssystem och välfärdslösningar. Och då blir frågan: håller vår ekvation?

Fakta: Reinfeldts resonemang är direkt felaktigt; Utjämnade klassklyftor och starka generella välfärdssystem gynnar tillväxt, välmående och välstånd för hela samhället. Alternativet; att alla betalar sina egna privata försäkringar skapar mer ojämlika och sämre fungerande samhällen – med dyrare försäkringslösningar för alla. Det vet de flesta som följer med i den moderna forskningen och inte låser fast sig i gammal uttjänt nyliberal ideologi och egenintresse.

Det vi skulle behöva allra mest i dag är en politik som utjämnar klasskillnaderna istället för ökar på dem. En politik som investerar i framtiden med bättre välfärd, trygghet, arbetsmiljö, utbildning, forskning, infrastruktur, miljöarbete och bostäder.

Om någon borde ”byta karriär” är det alltså statsministern och hela hans regering…..

Till sist; ibland behöver man bara skratta åt eländet….

*
Lästips;

Verklighetsfrånvänt pensionsförslag, Reinfeldt
Provocerande att bara tala om höjd pensionsålder
Livslängd en klassfråga i borgarnas Sverige
Det är LO-kvinnorna som utförsäkras
En släng av cancer ska väl en tjej tåla
Utförsäkrad för andra gången på ett år

Bloggat; Röda berget, Olas tankar, Martin Moberg, Kulturbloggen, Svensson, Lasses blogg, Annarkia om lögner, LO-bloggen om ”de enskilda fallen” som fortsätter att strömma in,  Netroots

Media; dn1, dn2, dn3, Ab 1, 2, 3,  SvD, DN, SVT 1, 2, 3, 4, 5,

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

intressant.se

23 kommentarer
av Ilse-Marie den februari 7, 2012  •  Permalänk
Publicerad i Arbetslinjen, Ekonomi, Ideologi, Klassamhället, Politik, Regeringen, Reinfeldt, Samhälle, Välfärd

Publicerat av Ilse-Marie den februari 7, 2012

https://ilsemarie.wordpress.com/2012/02/07/klassforakt-eller-bara-bristande-verklighetsuppfattning/

Fredrik Reinfeldt är stolt – men inte nöjd

Sverige har under de senaste åren klarit sig mycket bra ekonomiskt. Speciellt om man jämför med resten av Europa – med krisande ekonomier och stora budgetunderskott. Som land blir vi allt rikare – men det är något som inte stämmer.  Sverige är samtidigt det land i OECD där klyftorna har ökat mest ända sedan 80-talet. Citat LO-tidningen; ”I 17 av 22 undersökta OECD-länder har de ekonomiska skillnaderna ökat, men i inget annat land är ökningen lika stor som i Sverige.”

Att klyftorna ökar mellan fattig och rik är som sagt var inget nytt. Allt sedan den nyliberala ”revolutionen” intog världen på 1980-talet är det precis så det har sett ut – både här hemma och i resten av världen. I Sverige har vi trots allt stått emot relativt hyffsat. Tack vare starka generella välfärdssystem och utjämnande skatter har vi hållit ihop samhället mer än i de flesta andra jämförbara länder.

Men, efter 2006 har Sverige förändrats. Nu ökar inte bara klyftorna på samma sätt som tidigare – nu följs inte längre kurvorna åt – nu spretar de . De fattigaste blir allt fattigare medan de rikaste fortsätter att bli mycket rikare. Den nya utvecklingen beror på regeringen Reinfeldts högst medvetna politik. Kraftigt försämrade trygghetsförsäkringar och en ny skattepolitik som ökar på istället för utjämnar klyftorna mellan de fattigaste och de rikaste. Tydligare än i detta diagram från LO-tidningen kan det knappast bli. Reinfeldts politik har delat Sverige itu….

Kajsa Ekis Ekman tar idag upp just detta ämne i en intressant artikel. Hur kommer det sig att allt fler riskerar blir fattiga i ett land som är så rikt och som enligt alla internationella jämförelser klarat ”krisen” så bra?

Reinfeldt, trivs du med fattigdomen?, citat;

Fredrik Reinfeldt, jag har en fråga till dig. Jag sitter här med sjutton dokument från Eurostat, EU:s officiella statistikorgan, och undrar vad som har hänt./…/

Under din tid vid makten, Fredrik Reinfeldt, har andelen svenskar som riskerar att hamna i fattigdom ökat från 9,5 till 12 procent i hela befolkningen. Antalet lågutbildade som riskerar fattigdom har fördubblats. Andelen pensionärer som riskerar fattigdom har ökat från 10 till 15,5 procent. Bland utomeuropeiska invandrare är risken 45 procent. Grupp efter grupp är mer utsatt. Är man ung, pensionär, invandrare, lågutbildad, glesbygdsbo, småstadsbo, ensamstående förälder, familj med fler än tre barn, deltidsanställd eller arbetslös – då är risken större i dag än för fem år sedan att man ramlar över gränsen. Kanske kommer du att svara: dessa människor arbetar inte – vi står för en politik där det ska löna sig att arbeta. Men det stämmer inte. Även för gruppen anställda har risken för att hamna i fattigdom ökat under din tid vid makten./…/

Det finns ingenting som tyder på att ökade samhällsklyftor är bra för samhället. Däremot finns omfattande forskning som visar på motsatsen. Läs bara Wilkinson och Pickett (2010), eller The Marmot Review, beställd av brittiska regeringen (Sir Michael Marmot, 2010.) Dessa studier visar att klyftor i samhället skapar otrygghet, brottslighet, hälsoproblem och ökade samhälleliga kostnader. Denna fattigdom är skadlig och i Sverige – helt onödig.
Så därför undrar jag, Fredrik Reinfeldt: Vad är det som har hänt? Är det ett misstag, något som har gått fel? Eller är det så här du vill att Sverige ska se ut?

Det är ofta ytterst svårt att förstå vad Fredrik Reinfeldt egentligen menar med sina uttalanden. I går granskade Agenda, i ett smått komiskt inslag, det Reinfeldtska språket, och till och med språkvetare hade svårt att förstå Fredriks retorik. Så förmodligen hade vi inte fått ett begripligt svar ens om vi hade ställt de frågor Kajsa Ekis Ekman ställer till Fredrik i sin artikel. Men vi kan ju se vad han sa i ett av sina senaste framträdanden i riksdagen.

Fredrik Reinfeldt, partiledardebatt, okt 2011;

Jag är stolt över denna förändring av Sverige. Vi ska ta ytterliggare steg. Vi ska göra tydligt att det är inte bidrag till arbetsföra människor som bygger det här landet starkt.

Eftersom Fredrik alltid menar ersättningar från a-kassan eller sjukförsäkringen när han talar om ”bidrag till arbetsföra människor” (inte som man skulle kunna tro Fas 3-bidrag eller RUT o ROT-bidrag – riktiga bidrag som ju faktiskt går till fullt arbetsföra människor), så kan vi konstatera;

Fredrik är stolt men inte nöjd med utvecklingen i Sverige. Hans uttalade mål är att öka klyftorna ännu mer. Han vill ta ytterliggare steg. Det är alltså inget olycksfall i arbetet. Det är detta som är Fredrik Reinfeldts och Anders Borgs ”arbetslinje”. Fredrik är stolt, men inte nöjd – ännu……

P.S. Missa inte; Ylva Johansson mosar Hillevi Engström i en debatt om A-kassan i gårdagens Agenda. Förutom att faktafelen hoppade ur Hillevis mun fick hon äntligen svar på tal när det gäller ”bidragen”. Nej, det handlar inte om ”bidrag” – det handlar om försäkringar. Se inslaget här!

*

Bloggtips; Lena Sommestad om KD:s familjepolitik, Martin Moberg om sjukförsäkringen, Ola Möller om andefattigt av Engström, Peter Andersson om att i FP:s Sverige försvinner en fjärdedel av lönen, Helena Ericson om att obligatorisk a-kassa är vägen till nya minimilöner, Löntagarbloggen om den moderatledda minoritetsregeringens a-kassepolitik och dess konsekvenser, Peter Högberg om min politik och andras politik, Leine Johansson om Lööfs totala arrogans mot äldre, Ulf Bjereld om att Jan Björklund riskerar uppfattas som skolpolitikens Kapten Stofil, Alliansfritt Sverige om ropen skalla, läsplattor åt alla, Helga von Pitbull om erotikhöjare för överklassen?, Tord Oscarsson om Johan Lönnroths inlägg på DN Debatt om att utvecklingen går åt det håll som Marx talade om, Nemokrati om Reinfeldts nyspråk och lögner rörande europakten, fler blogginlägg på Netroots

Media; ab1, ab2, ab3, ab4, ab5, ab6,  svd1, svd2, svd3, svd4, dn1, dn2, SVT 1, 2, 3, 4, 5, 6, ETC, TV 4 News (1), 2, SR 1, 2, LO-tidningen, NM, Arbetarbladet, Dagbladet 1, 2, LTZ

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

intressant.se

6 kommentarer
av Ilse-Marie den februari 6, 2012  •  Permalänk
Publicerad i Arbetslinjen, Fattigdom, Ideologi, Klassamhället, Politik, Regeringen, Reinfeldt, Samhälle, Sjukförsäkringen, Socialbidrag, Välfärd

Publicerat av Ilse-Marie den februari 6, 2012

https://ilsemarie.wordpress.com/2012/02/06/fredrik-reinfeldt-ar-stolt-men-inte-nojd/

Bryr du dig överhuvudtaget om verkligheten Fredrik?

I flera debatter och utfrågningar i riksdagen har Fredrik Reinfeldt, den senaste tiden, berättat hur stolt han är över sitt  livsverk – att utförsäkra ”fullt arbetsföra människor”. Hitills är det 60 000 som kastats ut – och därutöver alla de tiotusentals som redan i ett inledande stadium nekats ersättning trots läkarintyg.

Så här uttryckte sig Fredrik Reinfeldt i riksdagen i höstas;

– Vi har haft en uttalad utgångspunkt; att minska bidragsutbetalningar tll arbetsföra människor /…/NU ÄR DET NOG!!!!/…/  180 000 långtidssjukkrivna har nu sjunkit ned till strax över 110 000. Jag är stolt över denna förändring av Sverige. Vi ska ta ytterliggare steg. Vi ska göra tydligt att det är inte bidrag till arbetsföra människor som bygger det här landet starkt.

Här är en berättelse från en människa som lever med en av dessa utförsäkrade ”fullt arbetsföra människor”. Verkligheten Fredrik Reinfeldt – bryr du dig överhuvudtaget om den?

Min sambo har två kroniska muskelsjukdomar och en kronisk autoimmun sjukdom.

Hon har varit helt sjukskriven i tre år och trots utprovning av olika mediciner, regelbunden rehabilitering, läkarbesök och specialistvård, bl.a på Akademiska i Uppsala, har hon inte blivit bättre, snarare så går det ständigt utför.
Hon kommer vissa dagar inte ur sängen. Hon kan ta på sig lössittande byxor, trosor och tröja, men kan inte ta på sig bh, strumpor eller skor själv.
Hon klarar inte att göra i ordning en smörgås. Hon kan inte tvätta sitt hår och behöver ofta hjälp med hygien vid toalettbesök etc.
Hon har svårt att greppa och tappar ständigt saker, vilket ha gjort att vi har inhandlat alla muggar o tallrikar i plast här hemma.
Hon kan inte städa, laga mat, gå ut med hundarna, köra bil, gå i trappor eller i terräng. Hon kan inte föra ett fullt (plast)glas vatten till munnen med en hand, knappt ens med båda.

Hon har svårt att gå och haltar illa. En bra dag brukar hon följa med och hämta posten. Det är ca 50 meters promenad fram och åter.
Hon är konstant trött och verkar aldrig utvilad hur mycket hon än sover.
Hon kan inte stå så länge pga smärta i fötterna, hon kan inte sitta så länge pga smärta i rygg och höfter och hon är otroligt stel i hela kroppen. Hon vaknar flera gånger per natt och gråter av smärta.
Hon lever med ständig smärta som läkarna nu säger inte kommer att kunna botas. Den förvärras vid kyla, väderomslag, belastning, stress, oro m.m.
Hon äter i dagsläget 19 medicintabletter per dag för sina sjukdomar, varav 11 är starka smärtstillande. Utan dem är hon under tortyr från sin egen kropp.

Flera reumatologer, två sjukgymnaster, en arbetsterapeut och en psykolog säger att hon inte på något vis skulle kunna utföra något jobb, kanske aldrig nånsin igen. Att hon ska försöka leva med smärtorna på ett sätt som på något sätt kan bli värdigt i slutändan. De har samtliga skickat intyg om detta som behandlades samtidigt som ansökan hos FK.

MEN faktum kvarstår: Den här regeringen anser att hon inte har en allvarlig sjukdom, att hon är fullt arbetsför och att hon nu ska in i arbetslivet på 100%.
Ärligt talat, hur tänker de egentligen? Är de ens mänskliga?
Hon gick in i något slags chocktillstånd efter att ha läst brevet och likaså gjorde väl jag, men jag var tvungen att vara stark för hennes skull.
Hon har gråtit i omgångar sedan dess, smärtan har ökat och hon känner sig maktlös, inte önskvärd och mår otroligt dåligt pga beslutet.
Jag ska klargöra att hon mådde otroligt dåligt innan också, men nu är det som om skyddsnätet under henne bara brann upp.
Jag mår lika dåligt och vet inte hur vi ska klara detta. Ibland skulle jag bara vilja gå ifrån problemen och stänga dörren om min sambo, men jag älskar henne så! Och hur skulle hon klara sig på egen hand, det kan hon faktiskt inte.

Vad är det här för land vi lever i egentligen?
Höj skatterna igen, det var inte värt att sänka dem för att dra in pengar på den häxjakten som nu pågår. Det är omänskligt, vansinnigt, förjävligt och skrämmande. Vem vill leva i ett land som gör så här med sina landsmän och medmänniskor?
Jag FRUKTAR för den dagen jag kommer att bli skadad eller sjuk, jag FRUKTAR för den dagen mina föräldrar blir pensionärer.
Men mest av allt FRUKTAR jag för den dagen då min sambo inte orkar leva längre. På grund av Sveriges regerings lagar.

Ja, Fredrik Reinfeldt, Anders Borg, Göran Hägglund, Annie Lööf, Jan Björklund – bryr ni överhuvudtaget om verkligheten? Den verklighet ni har skapat  med era omänskliga lagar?

P.S. På tal om ”bidrag till arbetsföra människor”; Alliansens bidragssamhälle del 2

*

Bloggtips; Alliansfritt om Borgs missar, Annarkia om forskning kontra politiken, Eva-Lena Jansson om ett jämlikt samhälle, Greider med en dikt till Juholt, Helga von Pitbull om sysselsättningslinjen, Ulf Bjereld om att oppositionen har samlat ihop sig – spelet kan börja, Åsa Forsell om att en omläggning av arbetsskadeförsäkringen inte löser problemet, Tord Oscarsson om allt högre arbetslöshet i Sverige och Europa, Martin Moberg om näringspolitiken, Fredrik Reinfeldt och jag om klass, Netroots

Läs; Så fick skådespelaren Johan Hedborg ett rödare hjärta

Media; ab1, ab2, ab3, ab4, dn1, dn2, dn3, dn4,  svd1, svd2, exp1, ka

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

intressant.se

9 kommentarer
av Ilse-Marie den februari 4, 2012  •  Permalänk
Publicerad i Arbetslinjen, Försäkringskassan, Ideologi, Liv och död, Mänskliga rättigheter, Moderaterna, Politik, Regeringen, Reinfeldt, Samhälle, Sjukförsäkringen, Välfärd

Publicerat av Ilse-Marie den februari 4, 2012

https://ilsemarie.wordpress.com/2012/02/04/bryr-du-dig-overhuvudtaget-om-verkligheten-fredrik/

Nonprofit utesluter inte valfrihet

De finns fortfarande många naiva och förvirrade politiker som tror att vinstdriven välfärd är det samma som ”valfrihet”.  Men nej – valfrihet kan vi  få genom att uppmuntra olika stiftelser, kollektiv och kooperativ inom vård, skola och omsorg – men aldrig genom att skänka bort våra välfärdspengar till riskkapitalbolag eller andra privata aktörer. Forskning visar istället att vinstdriven välfärd leder till sämre välfärd – och ibland rent livsfarlig sådan.

Som tur är har en klar majoritet av svenska folket sedan lång tid tillbaka intagit en helt annan ståndpunkt än majoriteten av våra politiker. I olika undersökningar – redan långt innan de senaste skandalerna inom välfärden – har vi svenskar varit tydliga; 70 procent av oss vill att ekonomisk vinst ska återinvesteras i vård och omsorg, och när det gäller skolan vill 87 procent av oss samma sak. Förmodligen skulle siffrorna vara ännu högre om man ställde samma frågor i dag. De flesta svenskar håller alltså med Vänsterpartiet – som är det enda parti som i dag står upp för en gemensam skattefinansierad välfärd utan vinstintressen.

I dag kan jag varmt rekomendera Martin Klepkes mycket tydliga och intressanta artikel i LO-tidningen om ny forskning kring vinstdriven välfärd – och om socialdemokraternas otydliga och vacklande inställning till frågan. Det är svårt att välja ut en del av texten – därför väljer jag att återge den i sin helhet.

Vinster i vården dödar

”Undvik vård på sjukhus eller vårdhem som drivs med vinstkrav. Landstingen bör inte sluta avtal med sådana institutioner.”

Dessa råd ger professor Inge Axelsson som i en ny rapport jämför vinstdrivande vårdinrättningar med icke vinstdrivande.

I rapporten lägger han samman ett stort antal internationella studier, över 38 miljoner (!) patientöden kommer till tals, och han ställer sig frågan: Hur blir slutresultaten när det gäller kvalitet, effektivitet och kostnadsutveckling, när vården drivs med krav på vinst?

Och svaret är: Sämre.

Flera av understudierna visar en högre dödlighet på vinstdrivande sjukhus jämfört med de icke vinstdrivande.

Äldreboenden uppvisar signifikant fler liggsår än de icke vinstdrivande.

Nordamerikanska dialyskliniker med vinstkrav har motsvarande 2 500 fler dödsfall per år jämfört med kliniker utan vinstkrav, enligt en studie.

En annan studie visar att USA kunnat spara kostnaderna för 1 600 patientår om de vinstdrivande dialysklinikerna varit lika effektiva som de icke vinstdrivande.

Sjukhus med vinstkrav visar lägre kvalitet i vården men också högre kostnader än sjukhus utan vinstkrav.

Grekland skulle enligt en studie från 2011 ha kunnat spara över 900 miljoner kronor per år om de vinstdrivande sjukhusen varit lika effektiva som de icke vinstdrivande.

17 studier som gjorts under 14 år visar att icke vinstdrivande psykiatriska sjukhus i USA hade bättre kvalitet, högre effektivitet och större tillgänglighet än vinstdrivande.

Hur rimmar då dessa data med svenska förhållanden?

Har vi just i Sverige lyckats lösa alla problem med vinstkrav som inget annat land har klarat av?

Nej, snarare tvärtom.

Sverige har en låg grad av reglering. Som snudd på enda land i världen tillåter vi obegränsade vinstuttag.

Vi har alltså ovanligt usla möjligheter att över huvud taget styra upp verksamheten alls.

Och detta går ut över både personal och patienter.

De som utför vården är till stor LO-anslutna. Där är den anställde själv ofta sina arbetsverktyg. Kvalitet är armar, huvud, känslor och utbildning hos personalen.

När vinstdrivna inrättningar drar ned på kvaliteten innebär det inget annat än att de slutar satsa på personal.

Det handlar om en stolthet i arbetet, det handlar om ett befogat krav att få göra ett bra jobb och att trivas med sitt arbete.

När Socialdemokraternas förre partiledare Håkan Juholt började angripa vinstuttag i vård och omsorg hördes ett ramaskri från delar av hans eget parti, något som bidrog till att han blev petad.

Och frågan släpptes åter ned på det socialdemokratiska smörgåsbordet.

På detta smörgåsbord tronar den nu, vinsten i vården, som en unken och möglig, något hopsjunken dessertost som sedan länge förlorat epitetet ädelost.

Och Socialdemokraterna har återgått till sin förlamande tystnad kring vinstuttag och verkar tro att denna tysta acceptans inför lägre vårdkvalitet och sjunkande satsningar på vårdpersonal lockar röster från någon obestämbar medelklass.

Som framgår av professor Inge Axelssons studie handlar det inte om valfrihet. Stiftelser, kollektiv, kooperativ kan lätt fånga upp alla riktningar som faller under begreppet valfrihet.

Inge Axelsson har sin rekommendation klar, så klar att den förtjänar att upprepas:

”Undvik vård på sjukhus eller vårdhem som drivs med vinstkrav. Landstingen bör inte sluta avtal med sådana institutioner.”

Martin Klepke

*

Missa inte – Dokument inifrån;
De oförsäkrade och läs; En skrämmande och patriarkal syn blottlades igår på bästa sändningstid!

Lästips;, Ytterliggare en sosse som vill hjälpa till, Sälj inte vår (s)jäl  till riskkapitalister
 Lyssna på; Debatt mellan Jonas Sjöstedt och Göran Hägglund – När vinst och vård ska samsas inom äldreomsorgen

Ur mitt arkiv;
Fakta – vinstdriven vård håller sämre kvalitet
Sverige – den vareglerade marknadens naiva kassako

Bloggat; Homo politicus om vinstdriven välfärd, Approximation om Reinfeldt och jobben, En socialdemokrats mening om vinstdriven välfärd, Annarkia om klasskamp, Jinge om Annie Lööf, Netroots

Media; DN1, DN2, DN3, DN4, DN5, DN6, SVD1, SVD2, SVD3, SVD4, SVD5, AB1, AB2 , EXP1
*
Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

10 kommentarer
av Ilse-Marie den februari 3, 2012  •  Permalänk
Publicerad i Ideologi, Politik, Privatiseringar, Samhälle, Sjukvårdspolitik, Socialdemokraterna, Välfärd

Publicerat av Ilse-Marie den februari 3, 2012

https://ilsemarie.wordpress.com/2012/02/03/nonprofit-utesluter-inte-valfrihet/

Reinfeldts misslyckade slav- och bidragsmarknad

”Sysselsättningsfasen” lär vara det nya namnet på Fas 3. Men lika lite som Moderaternas namnbyte till ”nya Arbetarpartiet” hade någon effekt på deras politik har namnbytet på Fas 3 haft någon effekt på denna legaliserade och statsunderstödda slav- och bidragsmarknad. Förmodligen hoppades regeringen på att kritiken skulle dö ut i samma stund man ändrade namnet. Men, som Arbetaren skriver; ”…begreppet verkar inte ha slagit igenom ens i AF:s egen jargong”.

Jag läser en serie mycket intressanta artiklar i Arbetaren som tar upp gamla och nya problem med Fas 3. Efter hård kritik och hårda påtryckningar, från både Arbetsförmedlingen och opppositionen, gjorde regeringen förra året några små regelförändringar som mest påminner om det ”spel för galleriet” som samma regering sysslat med i sjukförsäkringsfrågan. Man skrapar lite på ytan och putsar fernissan, men i grund och botten gillar man läget fortsätter som förut. Det är så här alliansens ”arbetslinje” ser ut helt enkelt.

Tittar man närmare på hur Fas 3 fungerar i dag inser man att problemen med Fas 3 i vissa avseenden snarare blivit värre än bättre. I dag är över 28 000 personer intagna i Fas 3, och antalet stiger oupphörligen….

Citat;

Nästa år räknar Arbetsförmedlingen (AF) med att de blir 33 000, fler än de anställda på Sveriges största företag (Posten) och i slutet av 2014 hela 48 000. Nästan 2 miljarder om året betalas redan nu ut bara i anordnarbidrag.

Förbudet mot utbildning, citat;

Förbudet mot utbildning har tagits bort. Omfattningen har dock hittills inte varit så imponerande: i december gick 363 personer, lite mer än 1 procent av alla deltagare, i någon form av utbildning. Totalt är pengar avsatta för att de ska bli 1 000 – 3 procent av deltagarna.

I en kommentar till artikeln berättar en Fas 3 deltagare om att förbudet mot studier är en ”sanning med modifikation”. Hon frågade en arbetsförmedlare om hur reglerna egentligen ser ut, citat;

Det jag frågar är den tid som man inte är anvisad till på FAS3-plats, min fritid ! Ska man tolka att man inte får ta kvällskurser på exempelvis universitet på sin egen fritid som leder poäng/betyg ? Jag personligen kan inte finansiera studier på annat sätt än att använda min fritid !

SVAR FRÅN AF: Du tolkar det rätt. Du kan inte bedriva studier som ger poäng eller betyg oavsett när på dygnet eller i vilken omfattning det sker så länge som du deltar i Jobb- och utvecklingsgarantin. Med vänliga hälsningar Susanne, arbetsförmedlare

Så var det med det borttagna ”förbudet mot utbildning”. Inte ens på sin egen fritid får en Fas 3-deltagare bedriva studier som ger poäng eller betyg.

Regeringen har  även talat om ”ökande resurser”, citat;

De ökade resurserna verkar i hög grad i stället ha gått till fler handläggare (AF:s förvaltningsanslag ökar från 5,9 till 7,2 miljarder kronor i år) – knappast något som stått i fokus för kritiken.

Fas 3 är fortfarande en lukrativ branch för skrupellösa och penningsugna företagare. Det är den första arbetsmarknadspolitiska åtgärden som tillåter socialbidrag som ersättning för deltagarna, samtidigt som anordnarna får ett bidrag på 5 000 kr/mån per deltagare, utan att de behöver betala ut någon lön.

En av de mest omtalade och skandalomsusade Fas 3 anordnarna är Jobbfabriken, citat;

Jobbfabriken har idag enligt egen uppgift 683 deltagare, fler än någonsin, och huvudägaren Ivan Daza plockade förra året ut en lön på 2,5 miljoner, 225 000 i aktieutdelning och 3,4 miljoner till sin pensionsfond.

Slutligen ska mer ”riktiga arbets­uppgifter” bli tillåtna, citat;

”Utvärderingen av Fas 3 visar på svårigheter att hitta platser med meningsfull sysselsättning, som samtidigt inte liknar ordinarie arbetsuppgifter. Arbetsförmedlingens ledning har därför tagit beslut om fortsättningsvis tillåta platser med mer reella arbetsuppgifter.”, förklarade AF i ett pressmeddelande i augusti. Dagens Arenas Mikael Färnbo kommenterar: ”I valet mellan meningslösa sysselsättningar och gratisarbete (pest eller kolera) valde Arbetsförmedlingen det senare” och noterar att många anordnare nu börjar ställa allt mer specifika krav på deltagarna. I läsarkom­men­tarerna till artikeln rapporteras det om anordnare som kräver intervju eller CV.

Det givna problemet med det nya synsättet är givetvis att företag regelmässigt börjar använda sig av gratis (och till och med bidragsalstrande) Fas 3-delatagare istället för att skapa riktiga jobb. Ett av de mest uppsmärksammade och aggressiva sätten att värva gratis arbetskraft på stod Daccus för i Göteborg, citat;

Den klassiska affischen med Onkel Sam pekande mot åskadarna kunde ses på Göteborgs gator i höstas. Men nu var det inte armérekryter som efterfrågades, utan Fas 3-deltagare. Företaget Daccus söker enligt affischen ”medarbetare” till ett ”spännande IT-projekt”, som vid närmre påseende visar sig handla om att 40 timmar i veckan läsa tekniska manualer och påpeka otydligheter. Lennart Kullberg, verksamhetssamordnare på AF i Göteborg, konstaterar för Dagens Arena att det på senaste tiden dykt upp många nya aktörer. Det är överskott på anordnare i kommunen och lite huggsexa om deltagarna.

Man kan konstatera att en mer misslyckad och förnedrande arbetsmarkandspolitik än alliansens Fas 3 är svår att finna. Åtgärden leder ytterst sällan till ett riktigt arbete, deltagarna utnyttjas, missbrukas, förnedras och används som gratis arbetskraft. När man i England försökte med en liknande åtgärd kom protesterna som ”ett brev på posten”. I Sverige tycks numera en stor del av medborgarna accceptera slavarbete för långtidsarbetslösa…..

Citat, AB;

Att tvinga människor att arbeta utan lön är inte förenligt med den brittiska lagstiftning som förbjuder slaveri och tvångsarbete, menar de. Lagstiftningen utgår från europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna.

Frågan är hur britterna skulle reagera om de fick reda på att i Sverige – detta land som de har lärt sig förknippa med jämlikhet, anständighet och modernitet – är påtvingat gratisarbete för arbetslösa satt i system.

Intressant; Jämförelse mellan de gamla Plusjobben och Fas3 / sysselsättningsfasen

Bloggtips; FASAN

Läs mer; Plusjobb  istället för Fas 3, Fas 3 – det stora misslyckandet, Aggressiv jakt på gratis arbetskraft..., Reinfeldts arbetslinje en grym flopp

*

Bloggat; Alliansfritt om Borg och jobbskatteavdraget,  Martin Moberg om samhällsförändringar, Olas tankar om dödskjutningarna i Malmö, LO-bloggen om välfärden, HBT-sossen om KD, Svensson om demokrati, Motvallsbloggen om Apoteket AB, Nemokrati om IMF-lånen, Varghjäta om Filippa Reinfeldt,  Netroots

Media: SN, Ab, Expr 1, 2, DN, SvD 1, 2, DN, SVT 1, 2, 3, 4, 5, SR, TV 4 News (1), 2

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

intressant.se

7 kommentarer
av Ilse-Marie den februari 2, 2012  •  Permalänk
Publicerad i Alliansen, Arbetslösheten, Arbetslinjen, Fattigdom, Ideologi, Klassamhället, Mänskliga rättigheter, Politik, Regeringen, Reinfeldt, Samhälle, Utbildning

Publicerat av Ilse-Marie den februari 2, 2012

https://ilsemarie.wordpress.com/2012/02/02/reinfeldts-misslyckade-slav-och-bidragsmarknad/

Sjukförsäkringskatastrofen – en pågående tragedi

Det har blivit tyst i riksmedia om sjukförsäkringen den senaste tiden. Men skulle kunna tro att allt är frid och fröjd – att alla problem är lösta och att Reinfeldts regering lyckats med konststycket att hela tiotusentals långtidssjuka bara genom att ge Försäkringskassan order om att friskskriva och utförsäkra dem.

Men sanningen är en helt annan. Alliansregeringens sjukförsäkring är fortfarande en katastrof – och den ställer fortfarande till med stora personliga tragedier. Inga av de små justeringar som regeringen har gjort har egentligen haft någon avgörande betydelse för de allra flesta långstidsjsuka som bollas mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen – eller som görs försäkringslösa och ställs helt utan ersättning – de som lever på anhöriga, socialbidrag eller välgörenhet – precis som statsministern själv nyligen uppmuntrade dem till att göra.

Uppemot 60 000 personer har hittills utförsäkrats ur sjukförsäkringen – aldrig förr har så många sjuka med läkarintyg nekats ersättning. En undersökning som fackförbundet Kommunal nyligen presenterade visade att utförsäkringarna skapat ökad fattigdom och en hårdare attityd mot långtidssjuka på arbetsplatserna (ca 84 procent av de sjukskrivna som intervjuats hade blivit av med jobbet – och av dem hade tre av tio åkt ut inom en månad.). I april förra året hade redan ca 65 procent av de som utförsäkrats återvänt till sjukförsäkringen trots de nya hårdare reglerna – och ju längre tiden går desto fler blir det. Ytterst få (mellan 3 och 10 procent) av de utförsäkrade har i olika utvärderingar lyckats återvända till arbetslivet i någon form av arbete; deltid, anpassat, suventionerat etc. Till och med den s.k. rehabiliteringsgarantin har i utvärderingar visat sig ställa till med mer skada än nytta.

Kvinnor med tunga jobb och låga inkomster är de som drabbats hårdast av regeringens utförsäkringspolitik. Samma mönster kan man se när man studerar arbetsskadeförsäkringen. För dessa kvinnor är det inte bara svårt att få en arbetskada godkänd – det har blivit näst intill omöjligt. Hårdast diskrimerade är kvinnor inom vård- och omsorg, citat ka; ”Ofta räcker det med diagnos och yrkestitel för att få ett avslag”.  Och,  i samma takt som antalet utförsäkrade stiger och beviljade arbetskador sjunker stiger försäkringarnas överskott med ständigt nya miljardbelopp. De kommande åren räknar Försäkringskassan med att sjukförsäkringens överskott ska växa till över 135 miljarder, och det samlade överskottet i arbetskadeförsäkringen motsvarar nu mer än sex års utbetalningar.

Inte heller har alla de ”enskilda fallen” blivit färre. Medan riksmedia varit upptagna med att jaga Juholts felsägningar eller citera ”hemliga källor” har den sittande regeringen kommit undan all kritisk granskning.

Men, sjukförsäkringskatastrofen är inte över. Regeringens utförsäkringspolitik har skapat en ständigt pågående tragedi. Här är några av de senaste dropparna  i utförsäkringshavet – direkt från verkligheten…..

Per klarar ett jobb – om han får ligga ned;

”Sluta sjåpa dig, upp och jobba!” 61-årige Per Sköld beskriver Försäkringskassans attityd. – Den är fruktansvärd. Försäkringskassan ser inte individen. Det känns nästan som om personalen har bonus på att friskförklara sjuka människor.

Multisjuk tvingas jobb;

Hon har drabbats av flera hjärtinfarkter, fått diabetes och har en plågsam ryggskada som nästan har gjort henne orörlig.
– Jag kan inte ens dra upp en dragkedja och måste ha hjälp på toaletten, säger Anki Pettersson, Vågbro.
Men förvaltningsrätten tycker att hon kan jobba och säger nej till sjukersättning.

Har Parkinsson – tvingasjobba heltid;

Annelie Malm i Burträsk har Parkinsons sjukdom men orkar än så länge jobba fyra timmar per dag.
Försäkringskassan anser att hon ska jobba heltid – och har dragit in hennes sjukpenning.

Busschauffören Kjell – utförsäkrad;

Kjell har under många år arbetat som busschaufför men blev i november 2009 sjukskriven för en allvarlig skada på höger handled. Skadan gör det omöjligt för honom att använda höger hand i någon form av arbete. I juni 2010 blev Kjell utförsäkrad. På introduktionsprogrammet konstaterade man att Kjell var helt arbetsoförmögen. Trots detta nekar Försäkringskassan honom sjukpenning.

”Frisk” efter tolv års sjukskrivning;

Under nästan tolv år var han sjukskriven, men i augusti blev Rolf Svärdström plötsligt frisk, enligt Försäkringskassan. Han har överklagat, men rättens beslut dröjer minst ett år. Under denna långa väntan har han ingen inkomst alls. Ett öde han delar med många. – Det är som att vakna med en snara kring halsen varje morgon, vi får välja mellan att köpa smör eller tvål, snart orkar vi inte längre, säger han.

Död man får rätt mot FK;

Fyra månader efter sin död får en 30-årig man med ADHD rätt mot Försäkringskassan. Förvaltningsrätten menar att hans svårigheter är så stora att han skulle haft rätt till den sjukersättning Försäkringskassan nekade honom.

OBS! Missa inte Erik Sandbergs dokumentär ”De oförsäkrade”, Dokument inifrån på SVT2 2/2 20.00, repris: 3/2 15.50, 4/2 14.30 och 5/2 01.25.

Blogg; Reinfeldts regering har osäkrat välfärden

*

Missa inte; Min stolthet och min rygg kompenserar just nu för era skattesänkningar

Lästips; Varför ger M alla mina skattepengar till McDonalds, Filippa bakar hellre kakor, Livet som timvikarie, Krisen är inte över för Juholt

Bloggtips; Kaj Raving utvärderar jobbskatteavdraget,  Löntagarbloggen om arbetskadeförsäkringen,  Annarkia om Europakten, Martin Moberg om sjukförsäkringen, Eva Hillén Ahlström om solidaritet, Homo politicus om MP och friskolorna, Jonas Sjöstedt om Europakten och demokratin, Netroots

Media: Värmlands folkblad, Västerbottens folkblad, Folkbladet, Arbetarbladet 1, 2, Sydöstran, Ab 1, 2, Expr 1, 2, 3, DN, SvD 1, 2, 3, 4, SR 1, 2, GP
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

intressant.se

17 kommentarer
av Ilse-Marie den februari 1, 2012  •  Permalänk
Publicerad i Politik

Publicerat av Ilse-Marie den februari 1, 2012

https://ilsemarie.wordpress.com/2012/02/01/sjukforsakringskatastrofen-en-pagaende-tradgedi/

Reinfeldt beskriver verkligheten – vi lever i den

År 2008 utsågs Filippa Reinfeldt till styrelseledamot i Svenska Dagbladets ägarstiftelse. Därmed fick hon inflytande över valet av tidningens chefredatör. Kanske innebar detta faktum ingenting – men det är trots allt ett faktum.

Ett annat faktum är att SvD i stort sett slutade att kritiskt granska Filippa Reinfeldts ”skötebarn” Vårdval Stockholm i samma veva som Filippa själv utsågs till styrelseledamot i tidningens ägarstiftelse. Strax dessförinnan fylldes tidningen med ett flertal intressanta, granskande och kritiska artiklar. En av de sista kan man läsa i SvD i mars 2008. Denna granskning visade tydligt att moderaternas sjukvårdspolitik skapar ett samhälle där de rika och välutbildade får bättre vård och fler alternativ medan de fattigaste och mest vårdkrävande får sämre tillgänglighet och mindre resurser.

I går framträdde så Filippa i en sällsynt intervju i SvD. Med tanke på den kritik som riktats mot de moderata utförsäljningarna i Stockholm under den senaste tiden måste man säga att Filippa kom lindrigt undan. Förutom en lam kritisk fråga om vårdvalet fanns inte ett ord om varför hon sålde ut Serafens vårdcentral  till moderat kompispris, eller om den kritiserade upphandlingen av S:t Görans sjukhus,  eller om hennes och moderaternas relation till riskkapitalbolaget Carema. Istället blev det ett slags underdånigt idolporträtt där Filippas ”vision” för framtidens vård stod  i centrum. Citat; ”I Filippa Reinfeldts (M) vision måste du ge för att få del av framtidens vårdstockholm.”

I dag konstaterar en rad chefredaktörer och nyhetschefer i DN att Filippa Reinfeldts sätt att undvika alla besvärliga frågor är ”ett hot mot demokratin”. Både Filippa och hennes man Fredrik tycks ha satt i system att, så gott det går, undvika alla politiska intervjuer, debatter och utfrågningar, istället försöker de kommunicera via pressmeddelanden. En annan populär moderat metod är att få alla frågor mejlade i förväg – för att minska möjligheten till kritiska följdfrågor . Citat, DN;

Under sina fem år som hälso- och sjukvårdslandstingsråd i Stockholm har Filippa Reinfeldt systematiskt undvikit att tala med medierna i besvärliga frågor. Att en ledande politiker vägrar prata med journalister är ett direkt hot mot demokratin, skriver fem mediechefer. Vi avkräver Filippa Reinfeldt svar på de frågor som vi och stockholmarna vill ställa om en hälso- och sjukvård som på kort tid har förändrats i grunden.

/../

Filippa Reinfeldt syns oftast i ofarliga mediesammanhang där hon inte behöver försvara sin politik. Hon tackar ja till en lång intervju med livsstilsmagasinet Yourlife, med harmlösa frågor om kändisskap och hur hon hittar balans i sitt liv. Hon avslöjar vad hon ska bära för klänning inför Nobelfesten i Aftonbladet och berättar för Expressen hur hon ska fira in det nya året. Men att få tio minuter av hennes tid för att ställa frågor om den politik hon driver tycks däremot omöjligt.

Det går inte att tolka det annorlunda än att Filippa Reinfeldt systematiskt håller sig borta från kontroversiella och besvärliga frågor. Så var det redan under hennes tid som kommunalråd i Täby fram till 2006. Där drev hon på genomförandet av den uppmärksammade avknoppningen av Tibble gymnasium. Skolan såldes av den moderatstyrda kommunen till skolans rektor och en lärare till underpris. Den politiska oppositionen överklagade beslutet till kammarrätten, som slog fast att försäljningen var olaglig och därmed ogiltig.

Känns historien igen? Likheterna med hanteringen av husläkarmottagningen Serafen på Kungsholmen är slående. Serafen såldes i början av året för mer än 20 miljoner kronor till det riskkapitalbolagsdrivna vårdföretaget Capio. De sex läkarna som sålde vidare Serafen hade själva fått köpa mottagningen för 694 500 kronor fem år tidigare.

/…/

Även moderaterna i regeringen kommunicerar gärna via pressmeddelanden. Inte sällan vill de få frågorna mejlade till sig i förväg, och helst vill de även svara på frågorna mejlledes, vilket minskar möjligheten till följdfrågor och gör det svårt att veta om det är politikern eller pressekreteraren som svarar.

Läs hela!

Det finns dock vissa utfrågningar Fredrik Reinfeldt, som statsminister, inte kan undkomma. I går var det till exempel dags för en telefonutfrågning i radion. Då knackade ”verkligheten” på dörren. Konversationen blev lätt bisarr när Fredrik Reinfeldt, in i det sista,  försökte svara med propagandaminister Schlingmanns tillrättalagda och färdigskrivna svar. Så här lät det, citat sr;

Fredrik Reinfeldt fick också frågor om försämringar i sjukförsäkringen från Bengt Hansson från Skepplanda mellan Göteborg och Trollhättan.
(Bengt Hansson; )– Jag vill bara säga att alla är överens om att fler ska jobba…

– Nej, alla är absolut inte överens om detta. Det är huvudkonflikten i svensk politik hur vi ska lägga grund för att fler ska arbeta, sa Fredrik Reinfeldt.

– Då säger du alltså att genom att försämra så jobbar folk mer och det tror inte jag på, replikerade Bengt Hansson.

– Nej, det har jag nu flera gånger motsagt dig att det inte är så vi beskriver det.

– Men det är verkligheten.

Reinfeldt ”beskriver” verkligheten. Vi andra lever i den.

Man kan fråga sig vad paret Reinfeldt är rädda för?

Verkligheten? Demokratin? Sina väljare? Att bli avslöjade? Att förlora makten?

Eller handlar allt enbart om moderat maktfullkomlighet, arrogans och cynism?

*

Tidigare Bloggposter;

Nya M – toppstyrning, egenintresse och ljusskygga kopplingar

Bittra sanningar om Filippas skötebarn

Misstag eller bluff, vad tror du?

Sicken otur Filippa och Göran

Klasspolitik undergräver välfärdens kärna

I Filippas spår – lagbrott och tystnad

*

Lästips; Tydligt drev mot Juholt…, Juholt i medierna kikarsikte

Bloggat; LO-bloggen om välfärden, Annarkia om S och media, En socialdemokrats mening om avdemokratiseringen, Alliansfritt om Reinfeldts grodor, Jonas Sjöstedt om hur vänstern går framåt, Martin Moberg om Reinfeldts cynism, Kulturbloggen om Reinfeldts telefonväkteri, Homo politicus om Serafen,  Netroots

Media; dn1, dn2, dn3, dn4, dn5, dn6, svd1, svd2, svd3, svd3, svd4, svd5, svd5, ab1, ab2, ab3, ab4, ab5, ab6, ab7,  svt1, svt2

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

12 kommentarer
av Ilse-Marie den januari 26, 2012  •  Permalänk
Publicerad i Demokrati, Media, Moderaterna, Politik, Regeringen, Reinfeldt, Samhälle, Sjukvårdspolitik, Välfärd, Vårdval Stockholm

Publicerat av Ilse-Marie den januari 26, 2012

https://ilsemarie.wordpress.com/2012/01/26/reinfeldt-beskriver-verkligheten-vi-lever-i-den/

Propagandaminister Schlingmann skriver manus….

Alliansregeringen har länge beskrivit jobbskatteavdraget som sin allra viktigaste  ”jobbskapande reform”. Anders Borg uttryckte sig så här för ett par år sedan, citat expressen;

– Den här typen av jobbskatteavdrag som vi har utformat är den i särklass mest effektiva åtgärden för att varaktigt höja sysselsättningen.

I dag har vi har en arbetslöshet på över 8 procent, samtidigt befinner sig minst 28 000 långtidsarbetslösa i FAS 3. Ungdomsarbetslösheten ligger på upp emot 25 procent. Det ser mörkt ut för ekonomin och arbetslösheten väntas stiga till nya rekordnivåer. Ett nytt jobbskatteavdrag borde alltså, med Anders Borgs logik, vara mer nödvändigt nu än någonsin.

Trots detta avstår nu Borg & Reinfeldt från sin ”i särklass mest effektiva åtgärd för att varaktigt höja sysselsättningen”.

Varför?

I Almedalen i somras förklarade Fredrik Reinfeldt att socialdemokraterna var ”oansvariga” när de sa nej till det femte jobbskatteavdraget. Det fanns bara ett problem – minoritetsregeringen Reinfeldt hade ingen majoritet i riksdagen för sitt förslag. Några veckor senare kom den oundvikliga kovändningen – efter ett misslyckat försök att övertala Miljöpartiet.

Alltsedan dess har Borg & Reinfeldt förklarat sin omvändelse med att de ”tar ansvar” för Sveriges ekonomi. Det som var ”oansvarigt” ena veckan var alltså höjden av ”ansvarsfullhet” nästa vecka. Propagandaminister Schlingmann skriver manus – svenska folket och en samlad journalistkår nickar instämmande.

Men, låt oss se på fakta;

  • Jobbskatteavdraget har hitills kostat statskassan 290 miljarder kronor sedan det infördes 2007.
  • Arbetslösheten har ökat med runt 2% sedan 2006 – och väntas nu öka ytterliggare.

Varför tror du Borg & Reinfeldt nu lägger ned planerna på det femte jobbskatteavdraget?

Rösta gärna!

*

Missa inte; Läkare gjorde jätteklipp på avknoppad vårdcentral

Citat, DN;

2007 såldes landstingsdrivna Serafen till vårdcentralens egna läkare. De betalade 694.500 kronor. Nu har Serafen sålts vidare. Enligt säkra källor har nya ägaren Capio – som ägs av riskkapitalbolagen Nordic Capital och Apax – betalat minst 20 miljoner/…/ Ansvariga för utförsäljningen var sjukvårdslandstingsrådet Filippa Reinfeldt (M) och dåvarande finanslandstingsrådet Chris Heister (M). Vad säger de i dag?

Lästips;

Forskare varnar för lagen om valfrihet

Så kan Sjöstedt locka M-väljare

Bloggat; Sjölander om blåsta skattebetalare, Röda Berget om jobbskatteavdraget, Högbergs tankar om kristna högern, In your face om tvångssterilisering, Jinge om förskingrande moderater, LO-bloggen om hemlösheten, Motvallsbloggen om Syrien och media, Reflektioner och speglingar om Ehrenrecih, Iakttagaren om moderata avknoppningar, Martin Moberg om samhällsutvecklingen, Alliansfritt om jobbskatteavdraget, Netroots

Media; svd1, svd2, svd3, svd4, dn1, dn2, dn3, dn4, dn5, ab1, ab2, ab3, ab4
*
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

6 kommentarer
av Ilse-Marie den januari 12, 2012  •  Permalänk
Publicerad i Politik

Publicerat av Ilse-Marie den januari 12, 2012

https://ilsemarie.wordpress.com/2012/01/12/propagandaminister-schlingmann-skriver-manus/

Visst kan vi sänka arbetstiden…

I och med helgens val av Jonas Sjöstedt som partiledare för Vänsterpartiet har debatten om sextimmars arbetsdag återigen blossat upp. I dag diskuterade Sjöstedt arbetstidförkortning med arbetsmarknadsminister Hillevi Engström i P1-morgon.

Från Högern hör vi samma gamla argument som alltid; Vi har inte råd. Det går inte. Det blir en katastrof för företagen och för hela Sverige.

Man kan, som Sjöstedt gör i radiodebatten, konstatera att om Högern fått bestämma hade vi ännu haft 10-12 timmars arbetsdagar och på sin höjd en veckas semester. Högern har varit emot alla arbetstidförkortningar och alla semesterreformer i Sverige i modern tid. Men visst har det gått.

Under hela 1900-talet sjönk normalarbetstiden i Sverige successivt. Kring 1980 upphörde vi så plötsligt att dela på jobben. Hade vi fortsatt som tidigare hade normalarbetstiden idag varit nere på knappt 6 timmar. Istället valde vi en annan väg.

Sedan 80-talet har produktiviteten och företagens vinster fortsatt att öka – skillnaden är att löntagarna succesivt fått en allt mindre del av kakan. Normalarbetstiden har inte minskats och våra löner har inte heller följt med i utvecklingen. De stora vinsterna har stannat i företagen – och försvunnit bort i bonusar och extrema lönelyft för bolagens toppskikt. Klyftorna har ökat och de rikaste har blivit allt rikare. I samma takt har arbetslösheten stigit och reducerats från ett samhällsproblem till ett ”individuellt problem” – inte bara i Sverige utan i hela västvärlden.

Det handlar om ett nyliberalt systemskifte – där marknadens friheter går före både människan och miljön.

Utvecklingen blir tydlig i dessa tabeller från KA;

Men det finns en annan väg, och den handlar inte bara om ekonomi, klyftor och arbetslöshet. Den handlar även om vardagsstress, arbetsvillkor, miljöpåverkan, konsumtionssamhället och meningen med livet.

För, tänk om vi hade fortsatt dela på jobben och delat på vinsterna av att vi har blivit så produktiva. Kanske färre hade slitit ut sig fysiskt och psykiskt. Kanske vi då hade haft tid att vara tillsammans med våra barn och varandra på ett annat sätt. Kanske vi inte hade haft lika många prylar. Kanske hade vi t.o.m. upptäckt andra värden än de materiella.

Kanske fler hade orkat med, och kanske stressen hade varit lite mindre. Kanske vi t.o.m. hade hunnit upptäcka att det värdefulla liv vi har fått är till för att LEVAS – och inte bara till för att vi ska producera och konsumera så mycket vi hinner.

Det är bra att frågorna om arbetstidsförkortning och arbetslivets villkor nu återigen lyfts upp på dagordningen och blir synliga. Det är ett steg i rätt riktning; att vi återigen börjar tro på vår förmåga att förändra och förbättra våra liv. Inte bara ”gilla läget”……..

P.S. Forskaren Christer Sanne, som själv förespråkar kortare arbetstid, har skrivit en bok om ämnet, TCO-tiningen;

För två år sedan väckte senaste boken, Keynes barnbarn, en bättre framtid med arbete och välfärd (formas) uppmärksamhet. Titeln från nationalekonomen John Maynard Keynes som på 30-talet trodde och hoppades att genom den ständigt ökande produktivitetsökningen skulle hans barnbarn få alla behov tillgodosedda genom bara några få timmars arbete. Och leva resten av dagen i frihet, sjungande och dansande. Nu lever vi som kunde vara dessa Keynes barnbarn, och vi fick denna häpnadsväckande välståndsökning men vi fortsätter att arbeta, fortare och fortare. Så mycket sång och dans blev det inte.

*

Lästips; Sex timmars arbetsdag? Skräckscenarion och löst tyckande….

Media;  sr1, Folket 1, 2, Dalademokraten, Arbetarbladet, Länstidningen, Dagbladet, Folkbladet, NSD, Ab 1, 2, 3, Sydöstran, VBFB, SvD 1, 2, 3, 4, Expr, Exp1,  DN 1, 2, 3, 4, SVT, GP 1, 2, Gotlands folkblad
Bloggat: Martin Moberg om V och S Johan Westerholm om oppositionen, Annarkia om Vänsterpartiet, HBT-sossen om drömmen om ett riktigt arbetareparti, Helga von Pitbull om vad som kan hända med ”vanartiga arbetslösa”, Löntagarbloggen om otrygga anställningar och ohälsoproblem enligt ny forskning, Peter Johansson om att privata apotek, Lena Sommestad om ett samhällsliv bortom egenintresset, Stardust blogg om sjukfrånvaron, LO-bloggen om hemlöshet, Veronica Palm om förebilder,  Netroots
*
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

intressant.se

7 kommentarer
av Ilse-Marie den januari 10, 2012  •  Permalänk
Publicerad i Arbetslösheten, Ekonomi, Funderingar, Liv och död, Oppositionen, Politik, Samhälle, Vänsterpartiet

Publicerat av Ilse-Marie den januari 10, 2012

https://ilsemarie.wordpress.com/2012/01/10/visst-kan-vi-sanka-arbetstiden/

« Äldre inlägg
Nyare inlägg »