I helgen fick vi den föga förvånande nyheten att ”Sverige är det land med avancerad ekonomi där liberaliseringen gått snabbast i världen när det gäller avregleringar, privatiseringar och valfrihetsreformer”. De som konstaterar detta är den nykonservativa amerikanska tankesmedjan The Heritage Foundation – som alltså måste gilla utvecklingen. Vi har kort sagt drivit igenom Milton Friedmans nyliberala läror med en iver och målmedvetenhet som Augusto Pinochet, Margaret Thatcher och Ronald Reagan bara kunde dröma om i början på 1980-talet.
Pinochet i samtal med Thatcher
Bakom detta systemskifte ligger krafter på båda sidor av de politiska blocken. Starka ideologiska intressen har samverkat med starka ekonomiska särintressen, ackompanjerade av en stor portion politisk naivitet. Under hela processen har de borgerliga partierna varit de pådrivande och accepterat alla steg. Socialdemokraterna har som politisk kraft ofta varit ambivalent, men även aktivt genomfört delar av detta systemskifte – även om de ledande socidaldemokrater som accepterat eller själva drivit på utförsäljningar, avregleringar och privatiseringar gjort detta (till största delen) mot sina egna väljares vilja. Systemskiftet har i slutändan visat sig vara en lönsam affär för många av de politiker som själva drivit på utvecklingen – men kostat oss som samhällsmedborgare dessto mer både i rena pengar och i mänskligt lidande.
Det märkligaste är kanske att hela detta nyliberala systemskifte, med avregleringar och privatiseringar, har skett mot svenska folkets vilja. Alla undersökningar som gjorts i Sverige under denna tid visar på i stort sett samma sak; en klar majoritet av svenska folket vill ha en skattefinansierad gemensam välfärd – lika för alla. Vi vill ha minskade klyftor och samhällservice som fungerar. Vi vill att våra skattepengar ska gå till välfärden – inte till privata vinster. Utvecklingen – mot Sverige som en nyliberal experimentverkstad – har alltså gått och går tvärtemot svenska folkets vilja.
Detta är givetvis ett gigantiskt demokratiskt problem – som förmodligen har bidragit till Socialdemokratins krympande tillvaro och många människors bristande tilltro till politikens kraft; ”– det spelar ingen roll vad vi röstar på……” Många har slutat tro på att vi kan förändra världen genom att välja politisk inriktning – nu försöker vi istället bara välja den ”bästa” skolan för våra barn eller den ”bästa” vårdcentralen när vi blir sjuka och hoppas på att vi som åldringar slipper hamna på ett riskkapitalboende med svälkost och blöta kissblöjor – då när vi inte längre kan välja själva.
Den nyliberala samhällsordningen har en inneboende mekanism som förändrar vårt sätt att tänka på oss själva, politiken och samhället. Var och en blir nu sin egen lyckas smed och kan med sina ”aktiva val” välja det bästa åt sig själv. Ansvaret flyttas från det det gemensamma (vi, samhället och politiken) till oss själva som kunder på en marknad. Tidskriften Tiden tar i flera intressant artiklar upp just dessa mekanismer i det senaste numret.
Nyliberal styrningskonst under huden, Tiden, citat;
Margaret Thatcher slog fast att ”[e]konomin är metoden; målet är att förändra hjärtat och själen”. Och detta är just vad nyliberalismen gör: genom sin organisering av ekonomin förändrar den inte bara ekonomin utan också våra själar, vad det är att vara människa och vad den mänskliga gemenskapen är. Den skapar individer som sätter upp privata målsättningar, kalkylerar hur de ska nå dessa mål och med denna kalkyl som utgångspunkt träffar rationella val. Åter med (statsvetaren Wendy) Browns ord:
Den nyliberala mönstermedborgaren är en person som handlar strategiskt i valet mellan olika sociala, politiska och ekonomiska alternativ, inte en person som tillsammans med andra söker förändra eller utforma dessa alternativ.
Vi kan också fundera ett steg längre…. en sista nyliberal dröm är lägre (eller inga) skatter, och att de skatter som trots allt finns kvar ska vara ”platta” – dvs att alla ska betala samma skatt oavsett inkomst, förmögenhet eller andra tillgångar. Här i Sverige talar ingen om detta (annat än yrvakna centerpartister som Annie Lööf ) – istället inför vi den platta skatten smygvägen via separata ”reformer”. Kanske är Sverige på god väg att bli bäst i den nyliberala klassen även när det gäller införandet av ”plattskatt”.
De senaste ”reformerna” har förändrat samhället – på flera områden betalar nu de fattigaste samma eller rent av mer i skatt än de rikaste. Förmögenhetsskatten är avskaffad, och vi har lagt över mer och mer ansvar och finansieringen av välfärden på kommunerna – där vi redan en platt skatt; skolan, äldreomsorgen osv. Även fastighetsskatten har ersatts med en avgift med lågt tak – i stort sett lika för alla oavsett storlek och läge på hus. Vi har infört avdrag för RUT och ROT – där den som tjänar mest kan dra av mest. Ett system som gynnar de välbeställda på de fattigas bekostnad.
Dessutom – när de generella trygghetssystemen nedmonteras hänvisas allt fler utförsäkrade till kommunens försörjningstöd. På så vis får vi alla betala för de utförsäkrade – och vi gör det genom den platta kommunalskatten; utgifter som i sin tur stjäl pengar från kommunal välfärd och i förlängningen kan innebära höjda egenavgifter och sämre generell service och välfärd. Regeringens nya jobbskatteavdrag har fått den effekten att de med lägst inkomster; sjuka, arbetslösa och pensionärer betalar mer i skatt för samma inkomst än de som har ett jobb – skatten blir regressiv. PRO visar i en tabell hur en pensionär med en inkomst på 14.000 i månaden betalar 4.020 kr mer och en sjukskriven 12.492 kr mer per år än den som jobbar.
Det skulle vara mycket intressant att se en större studie på hur våra tidigare progressiva skatter nu allt mer förvandlas till plattare skatter och avgifter, eller till regressiva skatter och avdrag som gynnar de rikaste…..
*
Bloggpost; Sverige – den avreglerade marknadens naiva kassako
Lästips; Ljuger Anders Borg, Vinster i vården dödar
Bra bloggat om nyliberaliseringen av Sverige:
LO-bloggen – Baksmällan besvärar allt mer – snart dags att röja upp efter privatieringsfesten?
Homo Politicus – Sverige den nyliberala lekstugan
Annarkia – Sverige är världsledansde i nyliberalism
*
Bloggat: Alliansfritt Sverige om sänkta löner, Nils-Erik Lindblom om att sluta skyll på varandra S och M – folk behöver bostäder, Ola Möller om den skånska borgerlighetens totala misslyckande och MP:s lika stora skuld, Tord Oscarsson om att grundläggande fackliga rättigheter hotas, Eva Hillén Ahlström om en ny viktig bloggare, Kulturbloggen om Carl Bild, Helga von Pitbull om strålande Helga, fler blogginlägg på Netroots, Politometern, Bloggar.se
Media: SvD1, SVD2, SvD3, SvD4, SVD5, Sydöstran 1, 2, Folket, Folkbladet, Gotlands folkblad 1, 2, Dagens Arena, Dala-demokraten 1, 2, Piteå-tidningen, Länstidningen, Värmlands folkblad, Västerbottens folkblad, Arbetarbladet 1, 2, Norrländska socialdemokraten 1, 2, TV 4 News, Ab 1, 2, 3, 4, DN, Expr 1, 2, SvD, SVT, DN1, DN2, GP, NSK, EK, BT, Laholmstidning, Dagbladet, Dagen, SR
Läs även andra bloggares åsikter om politik, samhälle, ekonomi, välfärd, nyliberalism, ideologi, socialdemokraterna
ATPMIX
/ mars 26, 2012Alliansens kanoner och kalkoner, http://www.atpmix.se/2012/03/26/alliansen-kanoner-och-kalkoner/
Karin
/ mars 26, 2012Välfärden är fortfarande solidariskt finansierad, i och med att vi har skolpeng och skattefinansierad vård. Det är att missa något mycket väsentligt att säga att sverige har det mest avreglerade systemet utan att också ta upp det faktum att vi avreglerat på ett sådant vis att alla har tillgång till välfärdstjänsterna. Det är inte tillgången på pengar som avgör viljen skola man kan välja. Det är inte plånbokens tjocklek som avgör tillgången på sjukvård. Att folk vill att alla ska ha tillgång till vård och skola innebär inte att de skulle vilja att den alltid drivs i offentlig regi.
Malin
/ mars 26, 2012Intressant blogg, tyvärr gör det ont i en att läsa om vilket samhälle vi lever i… Sverige, 2012.
Jag är en av alla människor som, tyvärr, just nu behöver ha med FK att göra… Jag har varit mycket sjuk så min mamma har fått föra min kamp… Det börjar kännas lönlöst… Läs gärna min historia här:
http://malzters.blogg.se/2012/february/utkast-feb-10-2012.html
Må gott
Malin
Kerstin
/ mars 27, 2012Vadå, det är väl svenska folket som har valt den här regeringen? Säger du att de inte vet vad det är de väljer?
Björn Brohmée
/ mars 27, 2012Detta var en av de bättre sammanfattningar av det Friedmanska experimentet Sverige jag läst. Tack för den.
Och Kerstin, dom vet inte vad dom väljer när budskapen förpackas av reklambyråer enligt samma princip som när dom säljer chips. Det är skillnad på politik och chips Kerstin.
T Lindholm
/ mars 27, 2012Sanningarna om Reinfeldt och hans Regering börjar se dagens ljus, fast mycket motvilligt i den Borgerliga Svenska Median.
ETC:
””Han lovade att sätta folk i arbete – det blev precis tvärtom. Istället har massarbetslösheten bitit sig fast. Sedan Reinfeldt kom till makten har 40 000 personer förlorat jobbet.
Andelen av befolkningen som jobbar är idag mindre än när Reinfeldt tog över. Dessutom lever fler på bidrag. Alltså, tvärt emot vad han lovade. 1,5 miljoner svenskar står utanför a-kassan och färre sjuka får ersättning. Därför skjuter socialbidragen i höjden. På två och ett halvt år har försörjningsstödet ökat med 30 procent. Bidragsberoendet ökar mest bland långtidsarbetslösa. 30 000 är fast i Fas 3. Systemet som av kritiker kallas ”modernt slaveri” leder få till arbete. Dessutom är det dyrt. Bidragen till arbetsgivarna som tar emot Fas 3:are kommer under 2012 att stiga till två miljarder kronor.””
Kerstin
/ mars 28, 2012Björn Brohmée:
Tycker just att du säger att det inte är någon skillnad mellan politik och chips, att bådadera kan säljas med mördande reklam.
alliansbeda
/ mars 28, 2012Att det fortfarande finns människor som med kraft förnekar att det blivit försämringar för sjuka, arbetslösa eller andra som behöver extra hjälp av samhället. Är för fånande eller kanske inte En gång i tiden var jorden platt och tydligt är, att en del fortfarande är kvar i den tidsperioden i livet.