Lögn, förbannad lögn och statistik

Det finns ett gammalt uttryck som lyder som följer…

Det finns tre slags lögner; lögn, förbannad lögn och statistik.

I alla dessa tre kategorier av lögner har den nuvarande regeringen en rad mästare. En av de som kanske oftast utmärker sig är den siffertrixande socialförsäkringsministern Ulf Kristersson. Faktum är att han har ägnat i stort sett hela sin tid i regeringen till att försöka putsa utförsäkringsstatistiken och ljuga om verkligheten. Inte så konstigt kanske – det var ju därför han fick uppdraget; han är en mästare på att slingra sig i debatter och han ger (enligt uppgift) ”ett empatiskt intryck”. Dessutom vet han – för det mesta är det riskfritt. Ingen kollar verkligheten bakom de tillputsade lögnerna.

Men ibland händer det – och nu har det hänt. Ekots Mari Forssblad uppmärksammar nu det faktum som många av oss som följt med i utförsäkringsdramatiken har försökt att föra upp på dagordningen för länge sedan;

  • För det första; Endast ca 2 procent av de utförsäkrade har ett icke subventionerat jobb ett halvår efter utförsäkringen, räknar man med alla typer av subventionerade arbeten (på minst 8 timmar i veckan) är siffran ca 10 procent. 90 % står alltså utanför arbetsmarknaden. Det finns heller inga siffror som visar att fler sjuka kommer tillbaks i arbete  nu än före utförsäkringsreglerna började gälla.
  • För det andra; Av de ca 62 000 som har utförsäkrats (hitills) arbetade 22 000 deltid redan före utförsäkringen. Dessa räknas numera med i statistiken över de som arbetar efter utförsäkringen. Många av de utförsäkrade går alltså från ”utanförskap” till arbete  – enbart beroende på hur de räknas i statistiken.

Enkel matematik visar alltså att före utförsäkringen arbetade drygt 35 procent av de försäkrade deltid (25, 50 eller 75 %). Efter utförsäkringen arbetar på sin höjd 10 procent av de utförsäkrade. Något har alltså hänt med alla de 22 000 som före utförsäkringen arbetade deltid. De har blivit betydligt färre. Vad som hänt vet ingen….

Det är häpnadsväckande i sig att det faktiskt är färre som arbetar efter utförsäkringen än före – än mer häpnadsväckande är det att regeringen med hjälp av statistik och lögner kan förvandla människor från ”utanför” till ”innanför” enbart genom att kasta ut dem från sjukförsäkringen. För de människor som drabbas ändras ingenting – annat än att de blir fattigare och mer beroende av anhöriga för att överleva!

Att statistiken ser ut på detta viset är inte något nytt (skrev själv om precis detta för över ett år sedan här på bloggen). Det nya är att det nu äntligen uppmärksammas i media. Detta är givetvis mycket bra, men nog borde man kunna begära av media (både tidningar,  radio och TV) att i fortsättningen granska den statistik som Kristersson saluför lite noggrannare innan man upprepar den som ”sanningen”. Hittills har nämligen det mesta av Kristerssons artiklar på t.ex. DN-debatt visat sig vara rena propagandaalster. Han har vridit och vänt på statistiken så att slutresultatet mest handlat om lögner och förbannade lögner – och väldigt lite om den verklighet hans lögner egentligen vilar på.

P.S. Tillägg…

En före detta arbetsförmedlare, Bernth Olofsson, skriver öppet om siffertrixandet på facebook idag (och försökte berätta sin historia i Ring P1 i morse – men blev avbruten). Citat:

När arbetslivsintroduktionen infördes på Arbetsförmedlingen så ändrades statistiken. Den kod som gjorde det möjligt att avregistrera en arbetssökande ”till annan myndighet” togs bort och det blev den närmaste koden” till arbete” som gällde för de som återgick till sitt arbete som de haft hela tiden. Alla deltidssjukskrivna jag mötte arbetade i regel lite mer än vad de orkade med så att genom arbetsförmedlingens försorg jobba mer heller att hitta ett annat jobb var omöjligt. Jag vet ingen utförsäkrad deltidsarbetande som återfick sin deltidsersättning från Försäkringskasssan, men det kanske finns.

Alla arbetssökande registreras i olika kategorier. Det finns också en kod för de som kom från Försäkringskassan och var utförsäkrade. Men vi som arbetade på Arbetsförmedlingen var förbjudna att söka och kolla de som registrerats under den koden. Man talade tydligt om att detta följdes upp centralt och det kunde straffa sig om men blev ertappad. Skumt va? Sprid detta! Jag försökte komma till tidningarna men då var det bara olyckliga fall som gällde. Jag kollade tidigt att det var ca 10% av de utförsäkrade som hamnade i dubbelt utanförskap. Utförsäkrade utan egen ekonomi men med samboende med inkomst och då gör man sig icke besvär hos kommunen och försörjningsstöd. Den heliga ”Arbetslinjen” har sina fläckar.

Tidigare bloggposter i ämnet; 

Verklighetens sjukförsäkring….
Kristerssons siffertrixande gör inte rehabkedjan bättre
Färre jobbar efter utförsäkringen? 
Kristersson varnade själv för sjukreglerna

*

Bloggat; Lo-bloggen, Martin Moberg, Görans tankar och bagateller, Ockulta ögat, Högbergs tankar, Socialpolitik, Fasorna,  Netroots, Politometern,Bloggar.se

Media; Aftonbladet, Allehanda, NA, Norran, Skånskan, SvD, Sundsvalls tidning, Östersunds posten, Ekot1, 2, 3,

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,, 

19 kommentarer
av Ilse-Marie den oktober 22, 2012  •  Permalänk
Publicerad i Arbetslinjen, Försäkringskassan, Media, Politik, Samhälle, Sjukförsäkringen, Sjukskrivningar, Välfärd

Publicerat av Ilse-Marie den oktober 22, 2012

https://ilsemarie.wordpress.com/2012/10/22/logn-forbannad-logn-och-statistik/

Verklighetens sjukförsäkring och kampen om ansvarsfullheten

Verklighetens sjukförsäkring

Socialförsäkringsminister Ulf Kristerssons senaste siffertrixar alster på DN-debatt (som jag bloggade om i förra veckan) får idag ett kvalificerat svar på LO-bloggen. Där har man tittat närmare på den statistik som Kristersson bygger sin artikel på. Man kan konstatera att verklighetens sjukförsäkring skiljer sig på ett skrämmande sätt mot den skönmålning alliansens företrädare ägnar sig åt.  Man kan också konstatera att hela den utförsäkringskarusell som alliansens ”reform” iscensatt inte har åstadkommit så mycket mer än onödigt mänskligt lidande och fattigdom för ofta redan svårt utsatta människor. Runt 10 procent av de utförsäkrade har hittills tvingats söka socialhjälp och långt fler lever idag på anhöriga och/eller på sin deltidslön (som tidigare) – men i dag utan ersättning från sjukförsäkringen och tilläggsförsäkringar.

LO-bloggen, citat;

/…/…när man tittar i underlaget, som det hänvisas till, växer en helt annan bild fram än den som Kristersson tecknar. Av den grupp på 17 643 personer som utförsäkrades vid årsskiftet 2009/2010 var drygt 65 procent, eller två tredjedelar, tillbaks i sjukförsäkringen i maj 2011. Det visar sig dessutom att endast fyra (4) procent (eller 711 personer)av de utförsäkrade då hade en inkomst från ett osubventionerat arbete. I denna siffra inbegrips alla olika anställningsformer och aktivitetsgrader, d.v.s. även vikariat, halvtid, deltid, tidsbegränsade och korta osäkra anställningar osv.  Ser vi till dem som har olika typer av lönesubventioner – dvs lönebidrag, OSA, nystartsjobb, Samhall osv – växer gruppen som är ”i arbete” totalt sett till 9,8 procent (eller 1 735 personer) av dem som utförsäkrades vid årsskiftet 2009/2010.

Storleken på den grupp av de utförsäkrade som återvänder till arbetslivet stämmer väl överens med exempelvis den analys som fackförbundet Kommunal nyligen gjorde i sin rapport ”Kedjan som brast”. I denna rapport framgår attt ungefär var tionde utförsäkrad kommunalare lyckades återvända till arbetslivet – men då på andra villkor: deltid, visstid osv. Detta är också samma nivå som AF tidigare hamnat på när man studerat vad som sker med dem som utförsäkras. Effekten skiljer sig inte heller nämnvärt från hur det var innan regeringen införde de nya sjukreglerna (se exempelvis det s.k.PILA-projektet), också då var det ungefär 10 procent av de långtidssjuka som bedömdes ha viss arbetsförmåga och vara ”rehabiliteringsbara”.

Kampen om ansvarsfullheten

Bästa sättet att bekämpa kriser är att vara ”ansvarsfull”, ”försiktig” och ”sparsam”. Det har finansminister Borg präntat in i oss med en sådan iver att många av oss verkar tro att det faktiskt är sant. Det intressanta är att de flesta ekonomer inte alls håller med Borg. De menar istället att det är klokast att föra en expansiv politik i lågkonjunktur och vara återhållsam i högkonjunktur – Anders Borg har hittills gjort precis tvärtom.

I år kan man på ytan förledas tro att Anders Borg har tagit till sig av kritiken – men egentligen handlar även detta års budget om ”åtstramning” – och de satsningar som trots allt finns är verkningslösa, minimala eller framtidsfantasier – trots en betydligt mer expansiv retorik.

I dag presenterar Socialdemokraterna sin skuggbudget på DN-debatt. Innehållet är ett steg i rätt riktning  – i förhållande till Borgs budget – men även S tycks nu vara fastlåsta vid den förslavande ”ansvarsfullhetsretoriken”. Man satsar visserligen på rätt saker – men lägger sig till och med under Anders Borgs dumsnåla ”reformutrymme”. Man får hoppas att S-taktik handlar mer om att vinna ”ansvarretorikspelet” än att man på allvar gått på Borgs myt; att det är bra att snåla i en lågkonjunktur.

TCO-s chefsekonom Göran Zettergren kommenterar på Utredar-bloggen, citat;

Fram till att Anders Borg blev finansminister 2006 var det självklart att finanspolitiken vid behov skulle användas i stabiliseringspolitiskt syfte. Sedan dess tävlar Alliansregeringen och den socialdemokratiska oppositionen om vem som förespråkar den mest ”ansvarsfulla” politiken, det vill säga håller tillbaka mest i nedgångstider. Detta trots att Sverige sedan flera år tillbaka har en lägre statsskuld än Norge. Resultatet har blivit att finanspolitiken har blivit pro-cyklisk, det vill säga bromsar i uppförsbackar och gasar i nedförsbackar.

Den svenska politiska retoriken har lyckats lägga krokben inte bara på de politiska motståndarna, utan även för landets ekonomi.

Jag tror att Sverige behöver en mer expansiv ekonomisk politik just nu. Riksbanken har fortfarande ett visst begränsat utrymme att sänka räntan men det vore bra om även finanspolitiken kunde bidra till att hålla efterfrågan uppe.

Läs mer; NSD Peeter-Jaan Kask om ”Kamrerernas kamp”

*

Lästips; Politikens dubbelagenter hot mot demokratins kärna

Sjukförsäkringen; Solrosuppropet

Bloggtips; Annarkia om slaget om välfärden,  Vänstra stranden om bildning och politik, Peter Andersson om bostadspolitiken, Reflektioner och speglingar om minskad tillit, Olas tankar om  S-budgeten, Pepprat rödgrönt om dörröppnarna inom S, Claes Krantz om S a-kassa,  Netroots, Politometern, Bloggar.se

Media: Ab 1, 2, 3, 4,  Sydöstran, Dagbladet, Folkbladet, Länstidningen,Piteå-tidningen, Västerbottens folkblad, RoD, Vision, DI, Dagens Arena,SvD 1, 2, 3, 4, 5, 4, SVT 1, 2, Arbetet, DN 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, GP, NSD

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

13 kommentarer
av Ilse-Marie den oktober 3, 2012  •  Permalänk
Publicerad i Anders Borg, Arbetslinjen, Ekonomi, Försäkringskassan, Politik, Samhälle, Sjukförsäkringen

Publicerat av Ilse-Marie den oktober 3, 2012

https://ilsemarie.wordpress.com/2012/10/03/verklighetens-sjukforsakring-och-kampen-om-ansvarfullheten/

Borgs budgetretorik – en stor bluff

Den senaste tiden har media varit proppfull med Anders Borgs nya budgetretorik. Det mesta har handlat om ”storsatsningar” – på allt från järnvägar till forskning. Media har okritiskt rapporterat regeringens propaganda. Men hur ser verkligheten ut?

En intressant granskning av Borgs senaste och samlade budgetar presenterar Johan Ehrenberg och Sten Ljunggren i senaste numret av ETC. Där konstatera  man till att börja med att ”storsatsningarna” faller samman ”till i stort sett ingenting – utom skattesänkningar för de allra rikaste”.

Men, det kanske mest intressanta med deras artikel är granskningen av vad de uteblivna skatteintäkterna (jobbskatteavdragen, mm) har kostat oss sedan 2006.

Till och med i år (2012) har skattesänkningarna kostat statskassan sammanlagt 640 miljarder kronor. Bara nästa år (2013) är de uteblivna skatteintäkterna beräknade till svindlande 185 miljarder kronor. Man kan konstatera att – hur man än räknar – bleknar alla Borgs ”storsatsningar” till flugor på väggen i jämförelse med vad regeringen satsat på att ge de rikaste privatpersonerna och de mest lönsamma bankerna och företagen i skattelättnader.

Vad kostar oss dessa skattesänkningar i urholkad trygghet? En liten fingervisning får vi om vi jämför med vad delar av välfärden kostar. År 2006 var den årliga kostnaden för landets sjukvård ca 215 miljarder, samma år var den totala kostnaden för de offentliga pensionerna ca 209 miljarder. År 2016 beräknas uteblivna skatteintäkter (216 miljarder) alltså kosta oss mer än vad hela landets sjukvård kostade oss när regeringen tog över.

Tabeller ETC;



Sänkta skatter kostar – vi får alla betala – med sämre trygghet, skolor, vård och omsorg. Mest får de som redan har det sämst ställt betala – när de generella trygghetssystemen urholkas och den allmänna välfärden tappar i kvalitet. Dessutom får vi ökade klyftor på köpet – en naturlig följd av minskad offentlig och ökad privat konsumtion.

ETC, citat;

Alliansen satsar på att minska offentlig konsumtion och öka privat konsumtion. Det är här det politiska budskapet i budgeten syns. Borg hoppas att privat konsumtion ska öka med 3,4 procent medan offentlig ska pressas ner till 0,4 procent i ökning (se 1).

Det ideologiska innehållet i den politiken är att offentlig konsumtion är mer utjämnande i samhället än privat. Ökad privat konsumtion innebär att den rikare tredjedelen i samhället får mycket mer, medan den undre halvan – framför allt de riktigt fattiga – pressas tillbaka ännu mer. Klyftorna ökar.

ETC kritiserar också, precis som många andra ekonomer, det strikta ”reformutrymme” som både regeringen och oppositionen ständigt hänvisar till.

ETC, citat;

Hela den ekonomiska diskussionen är fixerad vid något som kallas ”reformutrymme”. Det är de pengar som staten kan satsa på grund av en ökad BNP. Det här är ett djupt falskt begrepp, det skapar en bild av ett land där man i stort inte kan göra något, bara sitta still i båten.

Men i budgeten visar också Borg det väldiga offentliga överskott vi har (se 6). Det är den finansiella nettoförmögenhet han fick ärva av Göran Persson och som än idag ligger kvar utan att användas.

Det här är det riktigt stora slöseriet i svensk politik idag. Den förmögenhet vi äger gemensamt skickas ut på börser istället för att användas till de investeringar vi verkligen behöver.

Även chefsekonom Sandro Scocco har tittat närmare på innehållet i Borgs budget och presenterar sina slutsatser på SvD Brännpunkt. Han konstaterar bland annat att regeringen själv bedömer att den sammanlagda effekten av de egna satsningarna nästa år är  ”svagt åtstramande” och att det kommer att dröja till 2017 innan första kronan på den stora ”järnvägssatsningen” betalas ut. Vem som då är finansminister vet ingen – inte ens Anders Borg!

Fakta och rekommenderad läsning: 

Sandro Scocco – Borgs åtstramning säljs som satning

ETC – Anders Borg bluffar i budgeten – fler tabeller och mer fakta!

*

Bloggtips: Peter Andersson om (S)- märkta förslag om a-kassan, Peter Högberg om riskerna med att föra en dutt-politik, Annarkia om vilket val gör socialdemokraterna?, Alliansfritt om Borgs budget, Martin Moberg om sjukförsäkringen,  Ingvar Persson om att avslöja Anders Borgs bluff om a-kassan, Netroots, Politometern, Bloggar.se

Media: Ab 1, 2, 3, Dala-demokraten 1, 2, 3, SVT 1,2, Värmlands folkblad, Norrländska socialdemokraten, Arbetarbladet 1, 2, 3, DN 1, 2, Expr 1, 2, Dagbladet, SvD 1, 2, 3, 4, 5, GP 1, 2, Piteå-tidningen, RoD 1, 2,Folkbladet

*
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

6 kommentarer
av Ilse-Marie den oktober 1, 2012  •  Permalänk
Publicerad i Anders Borg, Arbetslösheten, Ekonomi, Politik, Regeringen, Samhälle, Välfärd

Publicerat av Ilse-Marie den oktober 1, 2012

https://ilsemarie.wordpress.com/2012/10/01/borgs-budgetretorik-en-stor-bluff/

Kristerssons siffertrixande gör inte rehabkedjan bättre

Socialförsäkringsminister Ulf Kristersson förnekar sig inte  – idag fortsätter han sitt ”siffertrixande” om utförsäkringarna på DN-debatt.  Hans slutsats blir som vanligt att reformen varit fantastiskt lyckad, eller som han säger ”nödvändig och riktig”. Exakt vilka siffror Kristesson stödjer sig på denna gång vet vi inte – men att debattartikeln kommer just nu kan ha att göra med att många nu är på väg att utförsäkras för andra gången (över 2.500 fram till årsskiftet). Den dåliga publiciteten det ger måste givetvis förebyggas.

De senaste siffror som Försäkringskassan redovisat offentligt (29 aug. 2012) visar dock på en helt annan bild än den Kristersson förmedlar. Dagens Arena har tittat närmare på vad Försäkringskassan  kom fram till och vad deras senaste statistik egentligen visade.

Nya siffror: Många står helt utanför systemet, citat;

/…/ I förra veckan redovisade Försäkringskassan nya fakta om den grupp som utförsäkrades helt under det första halvåret 2010. Siffrorna visar att redan innan första året passerat var hälften tillbaka i sjukförsäkringen, samt att ett stort antal människor tycks ha försvunnit helt ur systemet.

Av de 26 644 som utförsäkrades denna tidsperiod står 45,8 procent, eller 12 227 personer, helt utan förvärvsinkomst åtta månader senare. Bland de som hade förvärvsinkomst åtta månader senare ingår också de som hade det redan innan de utförsäkrades, det vill säga de som jobbade deltid och var deltidssjukskrivna.

Nära 25 procent av de utförsäkrade, runt 6 000 personer, återfinns 20 månader efter att de utförsäkrats i gruppen som Försäkringskassan kallar ”övriga”. Det är personer som efter utförsäkringen varken finns inskrivna hos Arbetsförmedlingen eller hos Försäkringskassan.

Det går inte att ännu dra klara slutsatser om gruppens försörjning efter 20 månader, eftersom inkomstuppgifterna släpar efter. Men tittar man på hur det ser ut åtta månader efter utförsäkring saknar hela 22 procent av dessa ”övriga” helt förvärvsinkomst. För den gruppen återstår framför allt försörjning via föräldrar, barn och partner eller ekonomiskt bistånd via socialtjänsten./…/

Inte heller visar de nya sifforna att ”rehabkedjan” gjort att de utförsäkrade arbetar mer än de skulle ha gjort om de inte tvångsutförsäkrats. FK förnekar helt enkelt att man utifrån deras statistik kan dra några sådana slutsatser.

Citat, Dagens Arena;

….att vissa av de som utförsäkrats trots allt återgått till arbete betyder inte heller att det är fler som långsiktigt gör det tack vare de förändringar av sjukförsäkringsreglerna som genomförts.

– Det är en svår fråga. Det förekom ett visst utflöde även förr. Om de som jobbar nu skulle ha kommit tillbaka med de gamla reglerna vågar jag vare sig säga ja eller nej till, säger Mathias Johansson, analytiker och prognosmakare på Försäkringskassan, till Dagens Arena.

Kan man av de här siffrorna dra slutsatsen att det här på något sätt är en framgång jämfört med tidigare regler?
– Nej, det kan man inte bevisa. Om det är en framgång eller inte är inget man mäter vetenskapligt eller inte, det får politikerna ta ställning till. Det kan vara svårt att hitta vettiga jämförelsegrupper och det är svårt att säga hur det förhåller sig.

Hur vet man att andelen som har fått inkomst från arbete inte skulle haft det ändå med de gamla reglerna? Eller till och med fler?
– Det vet man inte.

Det är inte första gången Ulf Kristersson ”siffertrixar” och gör vad han kan för att försköna regeringens utförsäkringsfiasko. För snart ett år sedan var han ute och försökte skönmåla den, sedan tidigare, kanske minst kritiserade delen av ”rehabkedjan” – ”rehabiliteringsgarantin”. Då fick han mothugg av de forskare på Karolinska Institutet som han själv hänvisade till.

Regeringens rehabgaranti en flopp, citat, svd;

Patienter inom rehabgarantin har sämre återgång till arbete än andra långtidssjuka. Det visar regeringens egen utredning. Men regeringen mörkar utredningens resultat och beskriver rehabgarantin som en framgång. /…/Läs mer här!

*

Tidigare bloggposter;
Rehabgarantin orsakade nya sjukskrivningar
Reinfeldts arbetslinje en grym flopp
Stardust blogg; Ulf Kristersson och sanningen

Solrosuppropet; Kristerssons siffertrixande hjälper inte de sjuka

Läs mer; Jag har haft svåra år med Reinfeldt och alliansen

*

Till sist ett citat jag hittade på FB – som passar lika bra in i den svenska politiska debatten som den amerikanska…

Media;  dn1, dn2, dn3, dn4, da1, da2, ab1, ab2

Bloggtips; Motvallsbloggen om vidrig borgerlig människosyn, KajsalisasBlogg en konversation mellan Anders o Fredrik, Nemokrati om Palme om kravaller, Pepprat Rödgrönt om politisk maskerad, Annarkia om stereotyper, Jinge om ökade klyftor, Alliansfritt Sverige om Borg och överskottsmålet, Netroots, Politometern,Bloggar.se

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,, 

8 kommentarer
av Ilse-Marie den september 27, 2012  •  Permalänk
Publicerad i Arbetslinjen, Försäkringskassan, Politik, Samhälle, Sjukförsäkringen, Sjukskrivningar, Välfärd

Publicerat av Ilse-Marie den september 27, 2012

https://ilsemarie.wordpress.com/2012/09/27/kristerssons-siffertrixande-gor-inte-rehabkedjan-battre/

Retorik-kleptomanin breder ut sig

I dag skriver Socialdemokraternas ledarkvartett (Stefan Löfven, Carin Jämtin, Magdalena Andersson och Mikael Damberg) på DN-debatt om sin nya ”affärsplan för Sverige”.  I förra veckan talade statsminister Reinfeldt om hur regeringen investerar i  ”sammanhållning och välfärd” i sin regeringsförklaring. Retorik-kleptomanin tycks alltså breda ut sig allt mer över de politiska blockgränserna.

Medan ”de nya Moderaterna” på alla sätt försöker låta som ”de gamla Socialdemokraterna” – försöker ”de nya Socialdemokraterna” allt mer låta som ”de gamla Moderaterna” – eller som i den senaste artikeln – som ett förtag på seminarium. Det första är fullt begripligt – det andra är desto märkligare.

Varför Moderaterna tog över Socialdemokraternas retorik är, som sagt var, inte svårt att förstå. Svenska folket svarar i nära nog alla opinionsundersökningar som gjorts under de senaste 20-30 åren att de traditionella socialdemokratiska värderingarna är viktiga för dem. De vill ha minskade klyftor, en välfungerande skattefinansierad välfärd och ett rättvist, jämlikt och jämställt samhälle. Alltså – vill man vinna en majoritet av svenska folkets röster kan man inte komma dragandes med ett budskap som handlar om slaktade socialförsäkringar, sänkta skatter för de rika och ökade klyftor. Det säger sig självt.

Schlingmanns idé var lika enkel som genial; vi säger det svenska folket vill höra – och hoppas på det bästa . För alla vet ju; ytan är allt – innehållet ingenting. Och medan Schlingmann och gänget fortsätter att sno (för svenska folket) positivt värdeladdade gamla socialdemokratiska ord och uttryck och fylla dom med nytt innehåll, tycks  PR-konsulterna kring socialdemokraterna fullständigt ha irrat bort sig. Numera är väl det mesta tillåtet för ledande socialdemokrater – bara man inte blandar in ord som rättvisa, solidaritet eller (gud sig förbarme) socialism. Schlingmann (säga vad man vill om karln) har fattat något som dagens socialdemokrater tycks vara fullständigt omedvetna om.

Minns – det var inte så länge sedan vi hade en socialdemokratiskt ledare som faktiskt vågade kalla sig för ”demokratisk socialist”, och som vågade tala om rättvisa och solidaritet med glöd, passion och integritet….

*

Det tragiska är  inte socialdemokraternas nya ”affärsplan”. Detaljerna må till och med vara riktigt bra. Det tragiska är istället att de ledande inom partiet tycks känna sig tvingade att använda en retorik som ligger så långt bort från de grundläggande socialdemokratiska värderingarna som möjligt. Man tycks tro att ”medelklassen” (som ju är de enda väljarna av betydelse i dag) inte alls vill ha ett rättvist och solidariskt samhälle med starka socialförsäkringar, minskade klyftor och en välfärd fri från vinstmaximerade riskkapitalbolag.

Men hör och häpna – det är precis vad väljarna vill ha!

Ett litet tips (från coachen); Våga säga det! Våga använda era egna ord! Då kanske snart nog svenska folket också inser att de som nu kallar sig ”det nya arbetarpartier” är ett skämt och att det finns ett original. Att det finns ett parti där ord också har en innebörd och inte bara är konstruktioner av PR-byråer och andra ”retorik-experter”.

Jag vet, jag drömmer bara, men ibland måste man få drömma – för att stå ut 😉

*

Läs mer; Ulf Bjereld – Reducera inte politiken till en affärsplan

Citat;

I dag lanserade Stefan Löfven och delar av den socialdemokratiska partiledningen på DN Debatt sin ”affärsplan” för Sverige. Ordvalet är olyckligt, eftersom det symboliserar ett marknadifiering av politiken. Men politiken är ingen marknad. Medborgarna är inga kunder. Politiska förslag är inga varor som skall köpas och säljas. Politik handlar i stället om värderingar och om intressekonflikter.

Glömmer socialdemokratin bort den skillnaden så förlorar partiet sitt existensberättigande./…/

*

Lästips; Himlen gråter över Sveavägen

Bloggtips; Alliansfritt om att utförsäkringarna gynnar jämställdheten, Johan Westerholm  och Ulf Bjereld om ”affärsplanen”, Lassses blogg om sanningar och lögner, Annarkia om Annie Lööf och centern, Göran tankar och bagateller om arbetslösheten, Lena Sommestad om RUT, Pepprat Rödgrönt om Pagrotskys plan, Netroots, Politometern,Bloggar.se

Media; dn1,  DN, Expr, Ab 1, 2, ab3, ab4,   DI, SVT, SvD 1, 2

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

11 kommentarer
av Ilse-Marie den september 24, 2012  •  Permalänk
Publicerad i Ideologi, Politik, Samhälle, Socialdemokraterna

Publicerat av Ilse-Marie den september 24, 2012

https://ilsemarie.wordpress.com/2012/09/24/retorik-kleptomanin-breder-ut-sig/

Borgs budgetteater

I dag kom så äntligen Borgs budget. Vi har redan fått smakbitar på vad vår ytterst ”generösa”, ”kompetenta” och ”ansvarstagande” regering vill satsa på under de närmaste åren. Men vad innebär egentligen Borgs budget? Varför är det plötsligt så viktigt att ”storsatsa” på snart sagt alla områden? Varför satsade Borg inte tidigare under finanskrisen – när alla ekonomer och experter menade att det var viktigt att föra en expansiv politik.

Läser två intressanta artiklar i ämnet som förklarar, var och en på sitt sätt, hur och varför Borg plötsligt inte längre vill ”spara i ladorna” utan istället öppnar penningpungen och ”storsatsar” så att alla budgetramar sprängs.

Björn Elmbrant ifrågasätter Borgs avsikter, citat;

/../

I Sverige köper vi färre bilar, kläder och skor, orderböckerna blir tunnare, annonseringen i tidningar och TV faller, och varseln och konkurserna ökar. Mot den bakgrunden är det högst välkommet att finansminister Anders Borg i dag lägger fram en expansiv budget.

Men betyder det att han numera blivit anhängare av en aktiv konjunkturpolitik – att man ska parera efterfrågefall med statsutgifter som ökar efterfrågan?  Nej, det som skett i det förflutna tyder på att Borg mest spelar teater inför valet 2014./…/

Martin Klepke förklarar varför Anders Borg nu har ”kniven mot strupen”, citat;

Det vilar något masochistiskt över Anders Borgs näst sista helårsbudget under mandatperioden.
Här finns ett ”kniven mot strupen”-syndrom som skulle ha varit onödigt om regeringen bara insett effekterna av sin egen politik i ett tidigare skede./…/

Borg tror också att arbetslösheten minskar mer än vad alla andra tror, något som ger ännu mer till statskassan.

Det måste han skriva, annars hamnar budgeten på minus redan från start.

Det handlar alltså om en ren skönmålning av framtiden för att undvika röda siffror redan i budgetprognosen.

Det här är en situation som Borg hamnat i fullständigt i onödan.

När vänsterblocket förlorade valet 2006 uppvisade statens kassa ett överskott på 70 miljarder kronor. Det var pengar som de borgerliga genast använde till omfattande skattesänkningar.

Här finns jobbskatteavdragen och skattesänkningarna till företag i form av sänkt arbetsgivaravgift, indirekta stöd till företagen i form av rut, rot och sedan årsskiftet även sänkt krogmoms.

När det efterlämnade överskottet inte räckte valde regeringen Reinfeldt att sälja ut statliga företag, tills det inte fanns så många statliga företag kvar att sälja, förutom dem som undantagits från försäljningsplanerna.

Och där står man nu.

Överskottet är slut.

De statliga företagen är sålda.

Men arbetslösheten är samtidigt på väg att nå rekordsiffror, ungdomsarbetslösheten är gigantisk, ”Långtidsarbetslösheten skenar” som Dagens Industri skrev förra veckan, andelen sysselsatta sjunker, och infrastrukturen är som sagt på väg att rasa samman.

Till det kommer en ekonomi i omvärlden som inte verkar kunna ge särskilt stort tillskott till den svenska statskassan.

Och valet närmar sig.

Det är faktiskt ganska förståeligt att Borg då kastar in en rad satsningar i ett försök att vända skutan, trots att pengarna inte finns.

Men talet om att Borg och regeringen Reinfeldt står för ansvar och god hushållning med plus och minus i statskassan, den tiden är uppenbart förbi.

*

Tidigare Bloggposter;

Uppblåsta bubblan Borg på väg att brista
Forskarna sågar Borgs politik på punkt efter punkt
Borgs budgetbluffar och budgetstölder

Missa inte; Ljugarpartiet Moderaterna

Bloggat; Peter Andersson, Alliansfritt Sverige, Supermiljöbloggen, LO-bloggen

Media; ab1, da1, Ab 1, 2, SvD, DN 1, 2, SVT, SR, RoD 1, 2, 3,4, GP 1, 2, Expr 11, 2, 3, 4, 5, 6, Ab 1, 2, 3, 4, 5, 6, DN 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, SvD 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, SVT 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, SR 1, 2, 3, 4, 5
*
Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Lämna en kommentar
av Ilse-Marie den september 20, 2012  •  Permalänk
Publicerad i Politik

Publicerat av Ilse-Marie den september 20, 2012

https://ilsemarie.wordpress.com/2012/09/20/borgs-budgetteater/

Ärlighet vara inte längst – i politiken

De senaste dagarna har republikanernas presidentkandidat Mitt Romney hamnat i blåsväder på grund av en film publicerad av Tidningen Mother Jones. I filmen uttalar Romney sitt förakt för halva USA:s befolkning – den delen av befolkningen som röstar på Obama, citat;

– Det är 47 procent som stödjer honom, som är beroende av staten, som ser sig själva som offer.
– Det är människor som inte betalar någon inkomstskatt. Så vårt budskap om lägre skatt är inte relevant för dem. Jag kommer aldrig att klara av att övertala dem att ta ansvar för sina egna liv.

I Sverige har vi en statsminister som under 90-talet kallade hela svenska folket ”mentalt handikappade”, och en finansminister som skrev en bok om hur han ville montera ned den generella välfärdspolitiken. Båda två är numera moderna hjältar och beundrade av en stor del av svenska folket. Många av oss svenskar tycks alltså inte ha något emot att bli kallade ”mentalt handikappade” – eller så kanske många inte ens vet om att vår statsminister faktisk har uttryckt sig så.

Och, det kanske inte är så konstigt – media har inte direkt granskat Moderaternas retoriska kullerbyttor eller herrar Borg och Reinfeldts ideologiska bevekelsegrunder. Inte heller har man lagt ned många knop på att jämföra verkligheten med den retorik ledande Moderater numera använder.

Inte förrän i går kväll…. i Uppdrag Granskning.

Då såg jag för första gången en kort granskning i TV av hur Moderaterna skrivit om sin egen och Sveriges historia – och hur man med chefsideologen och tidigare ”propagandaministern” Per Schlingmann i spetsen länge försökt, och lyckats, vinna svenska folkets röster genom att stjäla Socialdemokratisk retorik. Samtidigt fortsätter (m)an med samma gamla politik – som i grunden bygger på den ideologiska bas Borg och Reinfeldt uttryckte i sina egna böcker på 90-talet.

Mitt Romney sa förmodligen enbart precis vad han tyckte i den privata filmsnutt som nu kanske kostar honom valet. Han uttryckte precis samma förakt för vanliga människor som Reinfeldt en gång gjorde i sin bok. Skillnaden mellan dessa både är att ”de nya Moderaterna” lärt sig läxan – var inte ärlig med vad du tycker – säg det folk vill höra istället.

Ärlighet varar nämligen inte längst – i alla fall inte i politiken.

Fredrik Reinfeldt (“Det sovande folket”, 1993) citat;

Svenskarna är mentalt handikappade och indoktrinerade att tro att politiker kan skapa och garantera välfärd./…/

Överge den generella välfärdspolitiken och sluta att uttala löften om att välfärden kan garanteras politiskt./…/

Vi vill inte se ett samhälle där människor svälter, men i övrigt skall inga standardkrav skattefinansieras.

Anders Borg  (”Generell välfärdspolitik – bara magiska ord”, 1992), citat;

Att på ett rationellt och humant sätt nedmontera den generella välfärdspolitiken/…/ Arbetet kommer att kantas av misstag, bakslag och besvikelser, precis på samma sätt som det mödosamma arbetet med att bygga upp modellen, men det måste ske.

*

Lästips i budgettider; Konjunkturteater mer Anders Borg

Två bloggare som tänkt samma tanke; Pepprat Rödgrönt, Försöksåsikter

Bloggtips; Peter Johansson om den medvetna lögnens taktik,Annika Högberg om heja Nanna!, Leine Johansson om att nu har du fel igen Anders Borg…, Martin Moberg om dagens inrikespolitiska event den moderatledda minoritetsregeringens höstbudgetproposition…,fler blogginlägg på socialdemokratiska programkommissionens blogg, Netroots, Politometern,Bloggar.se

Media: SvD1, SvD2, Expressen, DN, Aftonbladet

Mer media: RoD rika pensionärer får mest i skattesänkning, Dagens Arena 1 om PRO och regeringens skattesänkning till pensionärerna, 2 om här är Borgs budget…, SvD , Ab, ,DN debatt , om budgeten:BT, Affärsliv, DN 1, 2, SVT, GP, SvD, Expr, 2, Ab, SvD 1, 2, 3, 4, SR 1, 2, 3, 4, 5, 6, Dagen, AV, GP 1, 2

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,, , , 

4 kommentarer
av Ilse-Marie den september 20, 2012  •  Permalänk
Publicerad i Anders Borg, Ideologi, Politik, Regeringen, Reinfeldt, Samhälle

Publicerat av Ilse-Marie den september 20, 2012

https://ilsemarie.wordpress.com/2012/09/20/arlighet-vara-inte-langst-i-politiken/

Alliansens fundamentala misslyckanden

Alliansen gick till val på att minska ”utanförskapet” och utplåna ”massarbetslösheten”. Metoderna för att nå målen har varit att sänka skatten för de som arbetar (”jobbskatteavdragen”) och att införa hårdare regler, tuffare krav och lägre ersättning för sjuka och arbetslösa. På så vis skulle man utplåna ”bidragsfusket” bland både arbetslösa och sjuka. Allt detta sammantaget har varit alliansens egen ”arbetslinje”.

Detta var metoden – så här blev resultatet;

  • Arbetslösheten är högre idag än när alliansen tog över. Då var antalet långtidsarbetslösa 28 000 – nu är de 70 000. Då var arbetslösheten 6,1 % (sept 2006) – nu 7,2 % (aug 2012). Mer arbetslöshetssiffror här!
  • Sjukförsäkringen – efter de stora utförsäkringarna återvänder nu allt fler sjuka till försäkringen. Samtidigt försörjs allt fler sjuka (helt eller delvis) av anhöriga. De sjuka blev inte friskare av att utförsäkras – enbart fattigare, sjukare och alltmer sönderstressade.
  • Intyg, hårdare regler och kontroll – VAB-intyg (som nu slopas) satte inte fast några fuskare – men kostade tid och pengar för alla inblandade. Tiotusentals arbetslösa har stängs ute från a-kassan med striktare regler och högre avgifter.

Alliansregeringens fundamentala misslyckanden staplas nu på varandra. De två centrala utmaningarna som alliansen själva pekade ut har båda slutat i totala fiaskon. Gräver man djupare finns misslyckandena radade som pärlband på varandra – både när det gäller sjukförsäkringsreformen och arbetslöshetspolitiken. Fas3 och  jobbcoacherna och alltmer rättsosäkra och förvirrade sjukregler är bara några exempel.

Slutsatsen måste bli att kritikerna hade rätt – ökade klyftor och söndertrasade trygghetssystem fungerar inte som recept mot arbetslöshet och sjukdom. Sverige sjunker i välfärdsligorna samtidigt som man utmärker sig som det OECD-land där klyftorna har ökat mest de senaste åren. Det var knappast vad alliansens företrädare lovade för sex år sedan….

Fredrik Reinfeldt presenterade igår alliansens sjunde regeringsförklaring. Som vanligt var den fylld av vackra ord. Bland annat fick vi höra detta…

Regeringsförsklaringen 2012, citat;

Herr talman,
I vår omvärld drabbas de svaga och de utsatta av nedskärningar och besparingar. Det är inte vår väg. Det är inte Sveriges väg. Sverige kan och ska investera i sammanhållning och välfärd. I sjukvård och omsorg. I minskat utanförskap. I tillskott till utsatta grupper.

/…/

Sammanhållningen värnas också genom den omfördelning av ekonomiska resurser som sker via skatter och bidrag. Alliansregeringen har sedan 2006 genomfört angelägna reformer för att stärka sammanhållningen i samhället.

Hur ser då verkligheten ut för de mest utsatta? Hur ser ”sammanhållningen” ut? Aftonbladets ledare ”Sex svåra år med Fredrik Reinfeldt” ger en bra sammanfattning av alliansens tid vid makten – med stigande arbetslöshet, skattesänkningar för de rika och friska och ekonomisk och personlig utsatthet för sjuka och arbetslösa. Det alliansen har åstadkommit är att splittra samhället och dela medborgarna i ”vi” och ”dom”. Reinfeldts politik har bokstavligt talat delat Sverige mitt itu.

En av alla de som drabbats personligen av alliansregeringens politik är Anna-Karin Mattsson. Hon berättar nu på Newsmill hur hennes liv har förändrats på grund av alliansens politik.

Jag har haft svåra år med Reinfeldt och alliansen, citat;

/…./

Jag känner mig inte betrodd, jag känner mig kränkt som människa av att gång på gång behöva redovisa det som är konstaterat av så många olika läkare, specialister och utredningar sedan många år tillbaka. För att inte tala om vilken sorg och vilka plågsamma minnen som det rör upp inuti mig att gå igenom min sjukdomshistoria gång på gång. I stället för att kunna lägga den tiden och kraften på något positivt för min hälsa och mitt psykiska välbefinnande.

Jag har också sedan Alliansen kommit till makten blivit utförsäkrad för första gången i mitt liv. Det innebar att jag i stället för att hämta kraft förra sommaren så som jag brukar göra, fick gå till Arbetsförmedlingen och pressas ännu mer, där man efter utredningen endast konstaterade det som redan konstaterats ett par år tidigare; att jag är arbetsför till 25 % och inte mer.

/…/

Sex svåra år med Fredrik Reinfeldt. Det är helt enkelt sex år för mycket. I alla fall för en redan sönderstressad själ som min. Det är inte bara jag och andra i min situation som påverkas negativt. Också omgivningen kring den som är sjukskriven påverkas negativt och tappar ofta kraft. Relationer tar stryk.

Jag vill se en ny politik i Sverige. Jag vill se ett samhälle där det finns medkänsla, medmänsklighet, solidaritet och empati.

Allra helst vill jag se det före nästa val.

Varje dag trasas människor sönder allt mer genom Fredrik Reinfeldts inhumana politik.

Vi människor är värda något så mycket bättre.

Läs hela!

*

Tidigare bloggpost; Reinfeldts arbetslinje en grym flopp

Läs mer; Alliansfritt Sverige om verkligheten kontra regeringsförklaringen, LO-bloggen om boomerangeffekten i sjukförsäkringen

Bloggtips; Alliansfritt om borgerlig kritik av kungens hyllning till Etiopiensvenskarna, Jonas Sjöstedt om Ship to Gaza, Martin Moberg om politiken för ett sammanhållet Sverige, Silfverstrand om vinst i välfärden, Röda Malmö om uppror från gräsrötterna, Lasses blogg om hur vi minskar brottsligheten,  Netroots

Media; ab1, ab2, ab3, ab4, svd1, svd2, dn1, dn2, dn3, DA1, DA2, metro

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,, 

5 kommentarer
av Ilse-Marie den september 19, 2012  •  Permalänk
Publicerad i Alliansen, Arbetslinjen, Ekonomi, Fattigdom, Politik, Samhälle, Sjukförsäkringen, Välfärd

Publicerat av Ilse-Marie den september 19, 2012

https://ilsemarie.wordpress.com/2012/09/19/alliansens-fundamentala-misslyckanden/

Alliansens förvirrade valjakt

Läser idag på DN-debatt en av alliansens senaste ”reklam-inlägg” för att vinna väljare. Denna gång är det pensionärerna man är ute efter. Alltså den grupp väljare Fredrik Reinfeldt ömsom brukar benämna ”skattefrälse”, ömsom ”bidragstagare”.

Efter att ha satsat sina första sex år vid makten på att skapa en skatteklyfta (som inte fanns där när man tog över) mellan pensionärer och de som arbetar säger sig alliansens företrädare nu vilja sänka pensionärernas skatt och minska den klyfta man själva har byggt upp. Inte nog med det – man avfärdar med några få ord hela idén bakom sin egen ”arbetslinje”.

DN-debatt, citat;

Vi ser inget egenvärde i att pension och förvärvsinkomst beskattas olika. /…/ Över tid skall dock skillnaden i beskattning mellan löntagare och pensionärer minska.

På ett par rader avfärdar alliansens företrädare alltså hela sin egen politiska inriktning och idé – att skapa och sedan öka på klyftan mellan de som arbetar och de som inte arbetar, dvs ”jobbskatteavdraget”. Denna idé som ju är själva grundpelaren i alliansens ”arbetslinje”. 

Alliansens ”valjakt” (jakt på väljare) kan tyckas allt mer förvirrad och desperat. Men egentligen fortsätter man bara på den inslagna vägen – en väg där retorik och politik har mycket lite med varandra att göra.

Och trots att man nu säger sig sänka skatten för pensionärerna ”för fjärde gången” betalar ännu en pensionär med en inkomst på 14.000 kr i månaden 4.020 kr mer per år än den som jobbar (och har samma inkomst).  Tacka alliansen för det – det är detta gäng som fixat till denna världsunika orättvisa!

Tabell – PRO

Det är mycket enkelt att genomskåda varför alliansen nu flörtar med pensionärerna och försöker köpa deras röster med en femtilapp extra i månaden. De är en ekonomiskt stark och aktiv grupp i samhället. Lika enkelt är det att förstå varför man inte bryr sig om de sjuka och arbetslösa. De som betalar 12.492 kr mer per år än den som jobbar (med en inkomst på 14.000 kr). Deras människovärde har man redan avfärdat. De betraktas numera allmänt som ”lata fuskare” – efter år av propaganda på borgerliga ledarsidor och bland alliansens företrädare. De saknar dessutom, som grupp, en stark position i samhället. Och nu, när även oppositionen till stora delar tycks ha övergett dem – i alla fall när det gäller att uttala krav på rättvisa skatter – behöver dessa grupper inte ens nämnas.

Alliansens obehagliga resa mot ett samhälle där ”vi” ställs mot ”dom” har bara börjat. Och, att man nu försöker lura i pensionärerna att de är en ”prioriterad” grupp i  samhället blir smått komiskt när man samtidigt alltsomoftast under flera år kallat denna grupp för ”bidragstagare” – precis på samma sätt som man svepande benämner alla som drabbats av sjukdom eller arbetslöshet med samma föraktfulla tilltal.

*

Lästips;

LO-bloggen om vad svenska egentligen folket tycker om ”vinstdriven” välfärd….

läs även ”När Eva Nordmark talar för sina medlemmar” på Ledarbloggen

Media: DN1, DN2, DN3, DN4, DN5, DN6, DN7, DN8, SVD1, SVD2, SVD3,SVD4, SVD5, SVD6, AB1, AB2,

Bloggat:  Lena Sommestad om Karl Popper och politiken, Martin Mobergom Centern och ”Etiopiensvenskarna”, Anders Lindberg på AB:s ledarblogg om Stefan Hanna (c), Alliansfritt Sverige om regeringens ”storsinhet”, Roger Mörtvik på Utredarna.nu om arbetslöshetsförsäkringen,  Annarkia om Björklunds skola,Storstad om Apoteksprivatiseringen,  Claes Krantz om Annie Lööfeffekten, Netroots, Politometern, Bloggar.se

*
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

10 kommentarer
av Ilse-Marie den september 17, 2012  •  Permalänk
Publicerad i Alliansen, Arbetslinjen, Politik, Samhälle

Publicerat av Ilse-Marie den september 17, 2012

https://ilsemarie.wordpress.com/2012/09/17/alliansen-forvirrade-valjakt/

Fredriks Gyllene Formel

Ibland blir det nästan komiskt när regeringens företrädare försöker bortförklara konsekvenserna av sin egen politik. Tidigare i år förklarade statsministerns pressekreterare Sebastian Carlsson i radioprogrammet Kaliber att klyftorna egentligen inte alls har ökat. I alla fall inte om man räknar bort de som är fattigast och de som är rikast….

Citat, Kaliber;

Statsministerns pressekreterare Sebastian Carlsson: – Jag köper inte riktigt bilden av att klyftorna skulle ha ökat. Om man undantar den tiondel av befolkningen som har lägst inkomst och den tiondel som har högst inkomst, så ökar inte klyftorna så mycket.

Nu har statsminister Reinfeldt kommit på hur man trollar bort den massarbetslöshet som råder i Sverige i dag (…och som i själva verket har ökat från 6,1 % i sept 2006 när alliansen tog över till ca 8 %  i dag).

Citat, TT;

TT: Hur länge ska man vänta innan man stimulerar ekonomin? Till tio procents arbetslöshet? Det är nu en arbetslöshet som ni beskrev som massarbetslöshet 2006.

Fredrik Reinfeldt: – Det är inte korrekt att beskriva Sverige som i ett läge med massarbetslöshet. Om man tittar på etniska svenskar mitt i livet så har vi mycket låg arbetslöshet.

Visst är det fiffigt!!

Fredrik & Co. har kommit på Den Gyllene Formeln – så blir Sverige ett land helt utan sociala problem. Ökade klyftor, arbetslöshet, ohälsa och annat trams finns inte längre. Inte om vi räknar bort alla de som drabbas av detta.

Räknar vi bara rika, friska och ”etniska svenskar  mitt i livet” – då är Sverige faktiskt nästan helt utan sociala problem.

Men, den senaste Reinfeldt-formuleringen känns inte bara lite smålustig och lite småmärklig – den känns dessutom inte så lite obehaglig. Vill Fredrik ha en etniskt rensad arbetslöshetsstatistik? Vad är det mer som ska rensas etniskt? Och vilka är de ”etniska svenskarna” som platsar i Fredriks statistik? Hur ska de väljas ut? Vilka platser inte? Och hur gammal är man när man är ”mitt i livet”? I vems liv?

Jag misstänker att de enda som snart ska räknas in i Fredriks Dröm-Sverige är hans egna polare; rika, friska, ”etniskt” renade Täbybor ”mitt i livet”…..

*

Media; ab1, ab2, ab3, ab4,  metro1, metro2, dn1, dn2, svd1, svd2,  SVT

Bloggat: Alliansfritt Sverige, Martin Moberg, Leines blogg, Essbeck, Det perfekta livet , Marcusgoj, Ola Möller , Högbergs tankar

Fler bloggtip; LO-bloggen om åtstramningspolitiken, Lena Sommestad om kärnkraften, Reflektioner och speglingar om incitament-samhället

NetRoots | Pingat på Intressant| Politometern

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

19 kommentarer
av Ilse-Marie den maj 15, 2012  •  Permalänk
Publicerad i Politik

Publicerat av Ilse-Marie den maj 15, 2012

https://ilsemarie.wordpress.com/2012/05/15/fredriks-gyllene-formel/

Uppblåsta bubblan Borg på väg att brista!


Borg och Calmfors

I dag tar Anders Borgs egen ekonomiska ”guru” – Lars Calmfors – bladet från munnen och kritiserar Anders Borgs hela ekonomiska politik på punkt efter punkt i DN-artikeln Dämpa dogmastismen.

Lars Calmfors står klart till höger i svensk politik och kan sägas vara en av Borgs inspiratörer. Lars Calmfors utsågs därför 2007 till orförande i Anders Borgs egen uppfinning  ”Finanspolitiska Rådet” av ingen mindre än Anders Borg själv. Finanspolitiska rådet var tänkt att vara Anders Borgs egen hyllningskör. En samling nyliberala ekonomer utnämnda av Borg själv som årligen skulle kommentera (och hylla) Borgs egen politik. Men Calmfors och hans gäng blev ingen försagd och okritiskt hyllningskör. Under årens lopp har både Calmfors personligen och rådet som helhet vid ett flertal tillfällen kritiserat Borg på flera centrala punkter. År 2011 lämnade till sist Calmfors sitt orförandeuppdrag.

Calmfors riktar i sin artikel (outtalat) udden mot den upphöjda bild media, oppositionen och allmänheten har av Anders Borg som en allsmäktig ekonomisk ”expert” som gör allting rätt och aldrig får kritiseras eller ifrågasättas. Essensen av Calmfors kritik är att hjälteglorian egentligen aldrig borde ha satts på Anders Borgs huvud.

Enligt Calmfors har det mesta gått snett under Anders Borgs år vid rodret; krispolitiken, arbetslinjen, sjukförsäkringen, a-kassan och skattepolitiken. Kritik riktas även mot en socialdemokrati som ”av taktiska skäl” inte kan eller vågar kritisera Borgs politik.

Calmfors kritik på punkt efter punkt….

  • Arbetslinjen, sjukförsäkringen och a-kassan, citat;

Regeringen bör kritiseras för att den i sin iver att öka sysselsättningen delvis glömt bort behovet av att ge männi­skor ett rimligt försäkringsskydd mot inkomstförluster. Sådant försäkringsskydd har blivit en restpost snarare än ett mål i sig. Reformerna av sjukförsäkringen har gjorts på ett så okänsligt sätt att många människor kommit i kläm. Taket i a-kassan har legat fast i kronor sedan 2002, vilket medfört att allt färre kan få 80 procent av sin tidigare lön i arbetslöshetsersättning.

  • Skattepolitiken och fastighetsskatten, citat;

Skattepolitiken kan kritiseras för att till stora delar vara principlös. Fastighetsskatten var en integrerad del av 1991 års stora skattereform och syftade till att boende skulle beskattas på ett likformigt sätt som andra aktiviteter. Den slopade fastighetsskatten innebär därför ett grundskott mot principerna bakom skattereformen. Det var i stället fråga om rent valtaktiska överväganden. Tyvärr kommer dessa att ha mycket långsiktiga verkningar: sedan fastighetsskatten en gång avskaffats, är det politiskt närmast omöjligt att någonsin återinföra den.

  • Sänkt arbetsgivaravgift för unga, sänkt restaurangmoms, citat;

Den selektiva nedsättningen av arbetsgivaravgifterna för unga är i bästa fall ett dyrt sätt att öka sysselsättningen och i värsta fall en verkningslös åtgärd. Detsamma gäller den sänkta restaurangmomsen. Dessa förändringar gör skattesystemet till alltmer av ett lapptäcke. Regeringen borde i stället eftersträva mer enhetliga principer för både arbetsgivaravgifter och moms. Det är till exempel svårt att motivera varför momsen ska vara lägre för livsmedel än för andra varor: det skulle kosta mindre att ge riktade bidrag/skattesänkningar till låginkomsttagare än att subventionera allas konsumtion av livsmedel.

  • De starka offentliga finanserna, citat;

….man bör hålla i minnet att den främsta orsaken till de goda statsfinanserna är att Sverige gick in i den ekonomiska krisen 2008 med stora överskott. Det berodde till stor del på den tidigare socialdemokratiska regeringens politik.

  • Borgs krispolitik, citat;

Man bör vara kritisk mot regeringens ovilja att i recessionen 2008/09 föra en mer expansiv finanspolitik. Och i år kommer finanspolitiken enligt regeringens egna beräkningar att vara åtstramande trots en förväntat svag konjunktur. Detta verkar spegla finansministerns alldeles egna syn på finanspolitiken: om det blir dåliga tider ska politiken stramas åt för att öka handlingsutrymmet ifall det skulle bli ännu sämre längre fram.

Med denna uppläggning tenderar finanspolitiken att bli procyklisk så att den förstärker, i stället för motverkar, konjunktursvängningarna./…/

Kritiken Calmfors uttrycker är inte ny men när den kommer från en ekonom med samma grundläggande värderingar som Borg själv blir den dessto intressantare. Calmfors sticker i dagens artikel hål på hela Bubblan Borg utan att blinka – man kan fråga sig varför inte Socialdemokratin vågar (eller vill) göra samma sak; speciellt en sån här dag – när de får alla redskap av Anders Borgs egen ekonomiska ”guru”.

*

P.S. Mer kritik av Borgs ekonomiska politik i dag;

Anders Borg bromsar i uppförsbackarna och gasar i utförsbackarna. Finanspolitiken destabiliserar därmed ekonomin och förstärker de konjunkturella svängningarna./../

När Magdalena Andersson inte kan låta bli att berömma denna politik är det olyckligtvis inte någon nybörjartabbe, utan ett uttryck för en konsekvent socialdemokratisk politisk strategi ända sedan krisen inleddes.

Den svenska politiska retoriken har lyckats lägga krokben inte bara på de politiska motståndarna, utan även för landets ekonomi. Det är ett ovärdigt skådespel.

Tidigare bloggposter – kritik av Borgs och regeringens politik;
Forskare sågar alliansens politik – på punkt efter punkt
Borgs fanclub buar
NAKNA kejsare och missvisande utspel
Borgs budgetbluffar och budgetstölder
Borgs dogmer granskade

*

Bloggtips; LO-bloggen om kritiken mot Borg,   Red Justice om EU och demokratins framtid, Kaj Raving om välfärdens finansiering, Peter Andersson om M:s nya partisekreterare, Vänstra stranden om Breivik, Lena Sommestad om en progressiv familjepolitik, Annarkia om S och M skavfötters, Alliansfritt om jobbcoachmisslyckandet, Netroots

Media; dn1, dn2, svd1, svt1, ab1, ab2, ab3, ab4, ab5, exp1, exp2, exp3, exp4

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

intressant.se

13 kommentarer
av Ilse-Marie den april 24, 2012  •  Permalänk
Publicerad i Anders Borg, Arbetslinjen, Ekonomi, Forskning, Ideologi, Moderaterna, Politik, Regeringen, Samhälle

Publicerat av Ilse-Marie den april 24, 2012

https://ilsemarie.wordpress.com/2012/04/24/uppblasta-bubblan-borg-pa-vag-att-brista/

« Äldre inlägg
Nyare inlägg »