Ökade klyftor – inget olycksfall i arbetet

I dessa tider av ekonomiska teorier (och priser) kan man fundera över vilka teorier som den borgerliga regeringen bygger sin politik på, och vad målet med deras politik egentligen är?

Ett av deras absolut viktigaste och ständigt återkommande recept är det så kallade ”jobbskatteavdraget”.  I varje ny budget är det regeringens stora paradnummer, det tycks vara lika bra i hög- som i låg-konjunktur och det sägs alltid skapa tusentals nya jobb och minska det regeringen kallar ”utanförskapet”.

reinborg

Men hur skapar egentligen jobbskatteavdraget nya jobb? Hur går det till, och gör det verkligen det? Varför skulle fler få jobb bara för att de som redan har ett jobb betalar en lägre skatt?

Hittills har jag inte hört vare sig Borg eller Reinfeldt förklara sig. Inte många  journalister har ställt frågan, och om någon har frågat har vi inte fått något klart svar. Den enda i närheten av regeringen som har gett en förklaring tycks vara Lars Calmfors som i september (i studio ett) förklarade hur jobbskatteavdragen skapar jobb – så här;

Den viktigaste effekten är att den gör att arbetssökande accepterar jobb till lägre lön än vad de annars skulle göra och att det får de fackliga organisationerna att hålla nere lönekraven.

En annan förklaring ger Björn Elmbrant i Dagens Arena som nyligen beskrev  Borgs utspel i budgetdebatten i riksdagen så här;

I riksdagens budgetdebatt i går bollade Anders Borg med en siffra på 90 000 jobb som jobbskatteavdragen påstås ska ge. Finansministern bygger här på en teori från 1700-talet, Says lag. Den går ut på att efterfrågan på potatis ökar om det blir större utbud av dessa rotknölar.

Så här skriver Peter Gustavsson i ETC om de nymoderata teoriererna under rubbriken ”Borg vill ha hungriga lejon”, citat;

Teorin om att ”hungriga lejon jagar bäst” har på nymoderat nyspråk döpts om till ”arbetslinjen”. Detta är den verkliga förnyelsen av Moderaterna – istället för att säga att sänkt skatt ökar folks frihet säger de nu att skattesänkningar skapar fler jobb.

Den nymoderata arbetslinjens hörnsten är att vi fått två parallella skattesystem – ett för dem som får sina inkomster genom arbete och ett för alla andra. Den berömda tusenlappen i plånboken försvinner i det ögonblick löntagaren blir tvungen att leva på sjukpenning, a-kassa eller pension.

Peter Gustavsson visar också hur Borgs recept sammanfaller med den nyliberala ekonomen Marian Radedzkis tankar och teorier – om att ”hungriga lejon jagar bäst”.

Så här ser Radedzkis ”inspirerande” ekonomiska recept ut för ett ”bättre” samhälle (se intevjun);

  • Sänk lönerna i Sverige ”kraftfullt” ned till 5 000 kronor i månaden för ”lågpresterande”.
  • Arbetslösa ska ha en ännu lägre ersättning.
  • De extremt lågavlönade ska inte räkna med att kunna försörja sig själva. De får ”slå sig ihop” och bo tillsammans.
  • Att vara fattig, rättslös och hungrig är incitament för att ”lyfta sig själv i håret” – rycka upp sig.
  • Strejker kan liknas vid terrorism. Strejkrätten ska avskaffas.
  • Demokratin är en ”försvårande omständighet” för att genomföra den ”rätta politiken”.
  • Det finns inget alternativ (för att få bukt med arbetslösheten) än att skapa en verkligt hungrig ”underklass” och kraftigt ökade klyftor.

De ekonomiska teorier som Borg och Reinfeldt bygger hela sin politik på har alltså stora likheter med Radedzkis råa och omänskliga resonemang. Visst låter det kanske trevligare att säga ”vi är det nya arbetarpartiet” eller ”en sjuksköterska får en tusenlapp mer i månaden” (så länge hon inte själv blir sjuk) – men i grunden är det samma ekonomiska teori.

Peter Gustavsson i ETC;

Högerekonomer har alltid hävdat att arbetslösheten beror på att de arbetslösa ställer för höga lönekrav. Mot detta satte Keynes och andra på sin tid att låga löner bara leder till minskad köpkraft och förstärker nedgången.
Höga löner är en motor i ekonomin. Den som är trygg vågar sig på att pröva på det nya. Mätta människor är friskare människor som kan utföra ett bättre arbete. Hungriga människor jagar faktiskt inget vidare.

Men minskar arbetslösheten när lönerna sjunker? Hur ser det ut i verkligheten?

I Europa har arbetstagarnas löneandel av BNP minskat ända sedan 1970-talet. Lön­tagarna har ökat produktionen dubbelt så snabbt som lönerna har höjts. Övervinsterna har gått kapitalägarna och företagen. Under samma period har arbetslösheten i EU ökat stadigt. Se tabell;

spångarb

Och hur ser det ut i Sverige? Har jobbskatteavdraget skapat nya jobb? Hur klarar vi den ekonomiska krisen jämfört med resten av Europa?

Nyligen fick vi svaret  i DN;

  • Sverige har högre arbetslöshet än EU genomsnittet både jämfört med de ”gamla” och de ”nya” EU-staterna.
  • Ökningen av den relativa arbetslösheten under första halvåret 2009 är mer än dubbelt så högt som för EU snittet – detta gäller även om man räknar in de ”nya” EU länderna där de ”hårt drabbade baltiska staterna ingår”.
  • Arbetslösheten ökar med 27,8 % i Sverige, 13,4 % i EU (de 15 första medlemmarna), 13,7 % i EU (nuvarande 27 medlemmar)

I Sverige är vi alltså på väg mot ”massarbetslöshet” och befinner oss i ”EU-botten” när det gäller jobbskapandet.  De teorier som skulle visa att ökade klyftor skapar fler jobb är gamla och oprövade i moderna välfärdssamhällen.

Så här skriver Roger Mörtvik, TCO, Utredarna;

De ekonomer som förespråkar denna metod hänvisar ofta till gamla studier från hur effekterna har blivit i Storbritannien eller USA – ofta med sekelgamla studier som grund. Och utan att ifrågasätta om det överhuvudtaget är rimligt att rakt av översätta effekter av studier i länder med diametralt olika samhällssystem och arbetsmarknadsmodeller. Och då har man heller inte tagit hänsyn till att de nordiska länder som har gjort det motsatta till det som ekonomerna har rekommenderat har lyckats bättre än de länder som följt rekommendationerna.

Det finns alltså ingen seriös nyare forskning som visar att ”jobbskatteavdraget” verkligen fungerar, eller exakt hur många jobb det skulle skapa. Borg och Reinfeldts påståenden om tiotusentals nya jobb bygger på mycket lösa ekonomiska teorier.

Hela idén med jobbskatteavdraget är alltså att öka skillnaderna mellan de som har och de som inte har ett jobb – oavsett orsak. Det spelar ingen roll om det handlar om svårt sjuka människor, ålderspensionärer, frivilligt eller ofrivilligt arbetslösa. Deras ”hunger” ska göra att de ”rycker upp sig” och hittar ett jobb. Enligt denna teori skapas låga lönekrav genom låga ersättningar i socialförsäkringarna (det som alliansen benämner ”bidragssystemen”). Svält, piska och desperation är drivkrafterna i den nymoderata modellen.

Ökade klyftor är alltså inget olycksfall i arbetet för den borgerliga alliansen – det är själva målet och meningen  med deras politik.


*

Länkar; AB Tar från de sjuka,  AB Undersköterskor blir också sjukaNT – Jobbskatteavdraget har inte fungerat, NSD ledare, AB-ledare, Arbetaren, LO-tidningen,

Mer press; DN1, DN2, DN3, DN4, DN5, SvD1, SvD2, SvD2, SvD3, SvD4,

Bloggar; Peter AnderssonAnna Wikström, Utredarna, Kaj RavingVK Moström, Alliansfritt Sverige, Tord Oscarsson, In your face

Mer bloggtips; Alliansfritt Sverige om presskonferenser, Fritt ur hjärtat om Kultur, Horisonten om sjukskrivningsreglerna
*
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,
intressant.se

Advertisements
Tidigare inlägg
Lämna en kommentar

32 kommentarer

  1. kalle Kula

     /  oktober 13, 2009

    En liten notis:

    Keynes teorier grundar sig i huvudsak på antaganden om slutna ekonomier då detta var modellen innan frihandeln ledde till avregleringar under främst åttio och nittiotalet. Idag går svensk konsumption i huvudsak till de länder i Asien. Enbart detaljhandelsledet är skapar värde i sverige för en platt-tv (försumbart transportbidrag). Om vi övergöder konsumenter kommer mer pengar att läcka ut ur sverige än vad Keynes hade vågat tro mao. Vägen till välfärd i ett avreglerat och öppet samhälle går tveklöst genom produktivitetsförbättringar.

  2. Med lägre lön menas förstås lönen INNAN skatt – pengar ut blir den samma. Alltså förlorar inte individen något på detta och samhället går dessutom väldigt mycket med vinst när någon går från bidrag till arbete.

  3. Bidrag? Sedan när blev ålderspension, arbetslöshetsförsäkringen eller sjukförsäkringen ”bidrag”?
    Däremot ökar försörjningsstödet i kommunerna (socialbidraget) – som ju faktiskt är ett bidrag. Snacka om att göra folk ”bidragsberoende”!

  4. helt appropå

     /  oktober 13, 2009

    Bidrag är en ersättning som inte är egenfinansierad av potentiella förmånstagare, dvs den bekostas via skatten.

    Bilförsäkring är en försäkring då medlemmarna i en pool och kan ta del av den. Detta gäller bara delvis för A-kassan vars utbetalningar till stor del finansieras via skatten. Tidigare var A-kasseutbetalningarna till 90% finansierat av skatten och 10% egenfinansierat via kassorna. Nu är egenfinansieringen högre men dock inte 100%. När regeringen ”tafsar” på A-kassan är det alltså skattefinansieringen som dras ner, underskottet får då täckas upp av egenfinansieringen. Rent ideologiskt kan man ju roa sig med att kalla boll för grävskopa men för att vara korrekt bör man ju hålla sig till akademins ordlista.

  5. August Palm

     /  oktober 13, 2009

    Lägre lön innan skatt innebär lägre pension och lägre sjukpenning.
    Oooops tänkte visst inte på det.

  6. Ett lysande blogginlägg.

    Sedan är det ju dessvärre så att fanatiker, av alla kategorier, aldrig låter sig övertygas, hur klara belägg mot deras tro man än kan lägga för dem. För dem är tron verkligheten. De tror på tomten eller änglar, eller vad som helst, även om ingen någonsin har sett något sådant och de vägrar tro att det finns moln på himlen, hur många sådana vi än kan se där.

    Sedan har vi förstås de där som vet att du har rätt, men som kämpar som slavar för att andra inte ska inse det – eftersom de själva tjänar på återkomsten av ett stenhårt utslagnings- och klassamhälle – de rika psykopaterna alltså.

  7. Martin H

     /  oktober 14, 2009

    Vilken oseriös artikel, författaren försöker koppla ihop svältlöner med lägre skatter i en osammanhängande argumentation. Gillar framförallt hur man från ingenstans slänger fram ”5 000 kr i lön” (?) och hur stor andel av BNP som går i lön (det senare en helt annan fråga, dessutom något som framförallt hände under S regeringsperiod).

    Arbetslöshetsnivåerna i Sverige är besvärande för regeringen, men vi får se nu när det vänder om det finns den kraften i arbetsmarknaden (pga bl a skattesänkningarna) som regeringen verkar tro.

  8. bjengi

     /  oktober 14, 2009

    Tack för en mycket bra bloggning. MEN varför tog det tre år innan någon genomskådar vad alliansens jobblinje och jobbskatteavdraget består i. Har månne Freinfält rätt i sin utnämning av det svenska folket som ett sovande folk??

  9. Martin H, jag må vara ”oseriös” men det är inte jag som ”slänger fram” någonting. Lyssna på Radedzki så kanske du förstår (nej, jag tänkte väl det 😉 ).

    Det handlar om det som Calmfors sa i radiointervjun;
    ”Den viktigaste effekten är att den gör att arbetssökande accepterar jobb till lägre lön än vad de annars skulle göra…”

    Tack Kerstin! Du har så rätt i resten av kommentaren!

  10. Martin H

     /  oktober 14, 2009

    …återigen lyckas du inte förklara hur Radedzkis åsikter, som du så fint punktar upp, skulle ha någonting med regeringens politik att göra.

    Det du använder dig av är en taktik som framförallt amerikanska högern älskar. Den går ut på att man tar en rimlig idé som genomförs i rimlig omfattning, t ex viss statlig inblandning i sjukvården. Sedan tar man den och drar den till dess absoluta bristningsgräns och börjar skrika om ”kommunism” och ”stalin” i samma mening. Du går inte riktigt så långt, men du slänger fram en person som har extrema åsikter som är helt främmande för svenska förhållanden och lyckas tillskriva dem regerigen.

    Det kan påpekas att den rimliga idén i det här fallet, eftersom den begravs väl i din artikel, är att det ska löna sig att arbeta och att det är bättre att ta ett jobb med hyfsat betalt än att gå arbetslös.

  11. Rättelse Martin H , Peter Gustavsson I ETC inte jag – men jag håller givetvis med honom 😉 – det finns stora likheter, och de bygger på samma nyliberala grunder.

  12. Lotta

     /  oktober 14, 2009

    Jättebra blogginlägg! Särskilt diagrammet. Var kommer det ifrån?

    Det visar ju även regeringens (vilken som) stora problem: skattebasen bara krymper… Om man istället tog och beskatted produktionen, skulle man ju inte ha några problem med vare sig ökande pensionsavgångar eller ökande arbetslöshet.

    Medborgarlön nu!

  13. alltidaldrig

     /  oktober 14, 2009

    Vi är snart där om ingen ändring inträffar nästa år. 5000kr för lågpresterande och mindre för arbetslösa

  14. Tack Lotta! Klicka på diagrammet så får du svaret!

  15. ”Med lägre lön menas förstås lönen INNAN skatt – pengar ut blir den samma. Alltså förlorar inte individen något på detta och samhället går dessutom väldigt mycket med vinst när någon går från bidrag till arbete.”

    Okej, sänkt skatt skapar inte arbete. Därför ger sänkt skatt ingen vinst där. Om det blir så att lönaerna och skatten sänks så individen går plus minus noll, men staten får in mindre varför skulle vi då tjäna på det? Kommer endast innebära en försämrad offentlig sektor med neddragningar i utbildning och vård, alternativt att avgifter blir dyrare.

  16. kalle Kula

     /  oktober 15, 2009

    Skatt är en kil mellan köparens och säljarens reservationspris. Låt oss anta följande:

    Svenne banan är beredd att ta ett jobb för 20,000 kr i det fall han får ut 14,000 kr netto. Skatten är således 30%

    En arbetsgivare skall betala både bruttolön och arbetsgivaravgift på 31,42% total kostnad för att anställa Svenne banan är alltså 26,284 kr

    Nu sänker jobbavdraget hans beskattningsbara inkomst så att han är beredd att ta ett jobb för 19,000 och ÄNDÅ få ut 14,000 kr arbetsgivaravgiften blir då 5,970 kr och arbetsgivarens totala kostnad blir då 24,970 kr

    Summa summarum har arbetskraftskostnaden sjunkit med ~1,314 kr i månaden UTAN att den disponibla inkomsten rubbats. Detta är bra OM arbetsgivarna nu tycker det är lönt att anställa en person som annars skulle vara arbetslös då arbetslöshet är en kostnad för samhället. En del pengar kommer tillbaka men med världshandelns ökning kommer mer och mer av arbetslöshetsersättningen gå till utlandet i form av konsumtion av utländska konsumentprodukter. Är verkligen tandkrämen svensk t.ex?

  17. Viveka

     /  oktober 16, 2009

    Som jag ser det är jobbskattebidrag tekniskt sätt, dessutom felkonstruerat, därför EJ alla som jobbar omfattas av det.
    Tillfälliga, extra anställningar etc som timvikarier ser aldrig röken av något jobbskattebidrag, utan där dras schablonskatt på 30% .
    Detta resulterar istället i, att hela tiden så dras för mycket skatt dras av och denna överskjutande skatt får personen vackert vänta på tills korrigering görs vid den skattedeklarationen.

    Så att jobbskattebidraget skulle komma till någon ekonomisk konsumtions ”hjälp” och stärka dessa grupper fotfäste på arbetsmarknaden, är en ren och skär lögn.

  18. kalle Kula

     /  oktober 16, 2009

    Ett sätt att avhjälpa problemet vore att sänka schablonskatten från 30% till 29% eller liknande. Men de flesta brukar få korrigeringar på den slutgiltiga skatten så det leder till att man får betalt senare, inget konstigt i det.

  19. Det fanns mycket ”matnyttigt” i det här inlägget, verkligen… 💡 – hälsar Josef B.😉

  20. Daniel

     /  december 9, 2009

    Klart att moderaterna är det nya arbetarpartiet! De sparkar ju på alla som inte arbetar…

  21. AlanRik

     /  december 30, 2011

    ”Varför skulle fler få jobb bara för att de som redan har ett jobb betalar en lägre skatt?” undrar Ilse-Marie.

    Den frågan kunde du ha ställt till Kjell Olof Feldt, Ingvar Carlsson, Göran Persson m.fl socialdemokrater som alla har sänkt den statliga inkomstskatten. Första gången det skedde var under Carlsson-regeringen 1989. Skälen var de samma som nu: det skulle skapa nya arbetstillfällen. Men, så blev det inte. Surprise?

    Socialdemokraterna lutar sig mot samma nyliberala teser som Moderaterna, om du skulle ha missat det, och har gjort så under lång tid.

    Tesen om jämviktsarbetslösheten är en sådan som ligger till grund för både Alliansens och Socialdemokraternas ”arbetslinjer”. Samma ideologi, något olika uttryck, som i båda fallen har lett till ökade inkomstklyftor allt sedan slutet av 1980-talet.

    Sedan är så klart inte a-kassa någon form av bidrag, som vissa tycks tro, lika lite som sjukersättningen är det. Båda delarna betalas via skattesedeln men kommer från enskildas löner. Staten administrerar denna kollektiva försäkring men det är inte statens pengar utan löntagarnas.

    Socialförsäkringarna går för övrigt med överskott och har gjort så under mycket lång tid. Inget skäl alltså för vare sig S-regeringar eller Alliansen att sänka ersättningsnivåerna. De borde tvärtom höjas så att socialförsäkringarna inte ger överskott.

    I den normala försäkringsvärlden är det olagligt att ta pengar från en försäkring för att finansiera en annan verksamhet. Av någon anledning är det däremot tillåtet när det gäller socialförsäkringarna.

  22. AlanRik, håller med dig fullständigt – även i din kritik av socialdemokratin. Jag har själv skrivit om precis detta flera gånger på min blogg. Vill bara tillägga att jag själv inte är socialdemokrat. Jag är oberoende vänster – inte medlem i något parti – vilket du kan läsa på min presentationssida.
    Tack för en intressant kommentar!

  1. Sverige slits isär – medvetet « Ett hjärta RÖTT
  2. Högerns vision är gammal mörkblå historia « Ett hjärta RÖTT
  3. Socialliberalismen finns numera hos de rödgröna « Ett hjärta RÖTT
  4. Fredrik – otryggare kan ingen vara « Ett hjärta RÖTT
  5. Höjda löner på vinsternas bekostnad | Vänsterpartiet Flen
  6. Hej då, trevligt att träffas Fredrik! « Ett hjärta RÖTT
  7. Nio av tio svenskar är emot ökade klyftor | Kulturbloggen
  8. You get pie in the sky…. « Ett hjärta RÖTT
  9. Moderaternas trovärdighet – lika med noll « Ett hjärta RÖTT
  10. Alliansen förvirrade valjakt « Ett hjärta RÖTT

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: