I går var det en ”öppen utfrågning” i riksdagen om de senaste förändringarna i sjukförsäkring. En ”öppen utfrågning” där dörren stängts för de drabbade..
Så här säger de som inte fick vara med- via Resurs, citat;
I realiteten innebär övergångsprogrammet att dessa långvarigt sjuka och sköra människor utsätts för en ytterst grym hantering. De fråntas inte bara tillfälligt sin sjukpeng utan riskerar även att helt hamna utanför sjukförsäkringen framöver. Risken är stor att den tvångsinsatta kontakten med arbetsförmedlingen och oron för ekonomi gör dem ännu sjukare.
Det är inte heller sant som regeringen påstår att sjukskrivningarna tidigare varit helt ”passiva” – vanligtvis har både vårdgivare och försäkringskassa under flera år försökt hjälpa dem att återfå sin hälsa och arbetsförmåga genom vård och individuella program. Att tro att det nu räcker med ett tre månaders introduktionsprogram på arbetsförmedlingen och kraftigt sänkt ersättning för att få långvarigt sjuka på fötter saknar helt vetenskaplig förankring.
Kritiken från de som fick vara med var massiv och stark. Kanske är det därför det inte finns någon som helst rapportering från utfrågningen i den borgerliga pressen…
Kritikernas huvudpunkter;
- Reglerna blir alltmer krångliga, otydliga och svårtolkade.
- Risken för rättsosäkerhet för de försäkrade har ökat, och ökar nu ännu mer.
- Den grupp som nu utförsäkras är inte friska eller rehabiliterade – de faller offer för hårdare regler och strama tidsgränser.
- Det finns en stor risk för att många hamnar ”mellan stolarna”, och tvingas leva på anhöriga eller försörjningsstöd.
- Förslagen har stressats fram, utan större hänsyn till kritiska röster och varningar.
Försäkringskassans Adriana Lender menade bland annat att regeringens prognoser är alltför optimistiska. I de försök man sedan lång tid tillbaka har gjort för att försöka få ut sjuka från försäkringen har FK riktat in sig på de försäkrade som bedömts ha ”bäst förutsättningar att återgå till arbete”. I det senaste s.k. PILA-projektet (projekt för genomgång och bedömning av rehabiliteringspotential hos långtidssjukskrivna) hade trots detta enbart 13 procent lämnat försäkringen efter 1 år.
Adriana Lender,LO-tidningen,citat ;
– Men den grupp som nu förs över till Arbetsförmedlingen har sämre prognos, är antalsmässigt tre gånger så stor som den som vi har samarbetat kring årligen, och kommer att få insatser 90 dagar i stället för upp till tolv månader.
De nya reglerna i sjukförsäkringen gäller från årsskiftet – men riksdagsbeslutet om dem fattas först i december. Brådskan gör att Försäkringskassan befarar en anhopning av ansökningar som till stor del kommer att behöva avslås.
– Jag befarar att glapp i utbetalningar och förlust av ersättning riskerar att skada tilltron till socialförsäkringarna, sa Adriana Lender.
Många av de som nu kastas ut från försäkringen är människor (ofta kvinnor) som lever med kronisk smärta och komplicerade diagnoser. Många av dessa har genomgått ett stort antal rehabiliteringsåtgärder, arbetsträning och många arbetar också deltid – med tidsbegränsad sjukersättning på deltid. Även dessa kastas nu ut från försäkringen. Klarar de inte av att arbeta ”dubbla skift” återstår enbart det deltidsarbete de redan har ( i bästa fall).
– Många av våra medlemmar arbetar på halvtid, säger Anne Carlsson vid Reumatikerförbundet. Hittills har de kunnat komplettera med sjukpenning på halvtid. När de nu fasas ut ur sjukförsäkringen försvinner den möjligheten. Den gruppen har glömts bort, och det är djupt olyckligt.
Man kan konstatera att regeringens s.k. ”rehabiliteringskedja” har förvandlat sjukförsäkringen till ett kaos av svårtolkade regler och förvirrande begrepp med kraftigt ökad rättsosäkerhet som följd.
Tusentals har redan kastas ut från försäkringen mot sin vilja, vid årsskiftet ökar siffrorna dramatiskt. Det sista steget i kedjan är en panikåtgärd. Reglerna har hastats fram. Försäkringskassan har inte haft möjlighet att informera de försäkrade eller sätta sig in i de nya reglerna. A-kassan som nu ska ta hand om alla utförsäkrade har redan enorma problem och risken är stor att många sjuka nu kommer att bli helt utan ersättning under lång tid.
Regeringen fortsätter sitt grymma experiment på svårt sjuka människor….
*
Läs om de Rödgrönas alternativ till ”utförsäkringskedjan” här!
*
LO-tidningen; Fack och handikappade kritiska, Långtidssjuka förlorar ersättning, En ny variant av ättestupan,
Mer press; AB nya förlag, DN a-kassan, DN jobbcoacher, SvD ny sjukpeng
*
Bloggtips; Björn Andersson om hemlösa, Eva Hillén Ahlström om långtidssjukskrivna, Eva-Lena om rekord i bortförklaringar, Veronica Palm om försäkringslösa, Peter Andersson om offentliga sektorn, Fritt ur hjärtat om rödgrön sjukförsäkring
Mer progressiva bloggar- Netroots
*
Läs även andra bloggares åsikter om politik, samhälle, regeringen, sjukförsäkringen, försäkringslösa, de rödgröna, arbete, försäkringskassan
Ett hjärta RÖTT 
Fille
/ november 6, 2009Vad vi just nu ser är ett gigantiskt socialt expriment, som vuxit fram i fjuniga ”muffares” diksussionklubb. För att förstå motiven till de orimliga förslagen måste man nog gå till källorna och läsa exempelvis Fredrik Reinfeldts ”Det sovandet folket” eller ”Generell välfärd – bara magiska ord” av Anders Borg.
Gruntanken i dessa texter är att ”hungriga vargar jagar bäst”, genom att sätta ekonomisk press på de utsatta får man dem att ta sig själva i kragen. Piskorna viner i luften och begreppet solidaritet reduceras till att enbart handla om att ställa hårdare krav på dem som har det svårt.
Men alla vet ju att de som är sjuka knappast blir friskare av att göras fattiga. Borgs och Reinfeldt skrivbordsteorier prövas nu mot verkligheten. Och de håller inte!
Man kan bara hoppas att borgarpressen inte lyckjas lägga locket på för denna viktiga diskussion. Därför gör denna blogg, liksom andra vänsterbloggar, just nu ett jättejobb i humanismens tjänst!
Det behövs fler röda och kämpande hjärtan! 🙂
Anneli avd 17
/ november 6, 2009Jag bara undrar vad jag ska ta mej till.
Jag har varit och ÄR sjuk sen -97.Mina problem började på mitt arbete som melallarbetare med tung lyft.Slutat med 4 axeloperationer och kronisk värk i muskler och senor med kraftig skov som resultat.Värk i nästan hela kroppen Får åka till akuten med skov ibland som jag ej kan bryta själv.Har haft sjukersättning sen -00 som nu går ut i dec-09.Fich ett år till i januari-09 med tillfällig sjukersättning fast jag egentligen skulle få 18 mån enlig dom nya reglerna.Säger iaf min nya handläggare på f-kassan.Hon jag hade innan sa att ”ta vara på det här året du.Nästa år får du inte det så lätt”????..OM jag nu blir utförsäkrad till 1 januari 2010 vad gäller för mej.Får inget från facket pga att jag varit sjuk för länge.Det nya att anmäla sig till facket igen gäller inte mej.Retroaktivt 10 år tillbaka.Är med i metall fast bara i facket.Ingen a-kassa.Gick ur 07 bara för jag endå inte hade ngn rätt till a-kassa då.Min läkare skriver i mitt utlåtande att ”Man kan inte räkna med att JAG kommer bli märkbart bättre på överskådlig framtid”..Men det räcker inte för F-kassan.Det står inte livslångt säger hon??..Vad ska jag göra??Jag har familj med 4 barn och fru.3 hemmavarande barn.Klart man är nervös och orolig för vad som ska hända mej.
Tacksam för svar!!
Tomas söderlund
mona
/ november 6, 2009Det är tragiskt att Svensken inte tittade på sin historia innan valet 2006. Det är inget nytt det alliansen står för. Precis som förr finns det bara plats för de välbärgade. underklassen sträcker sig ända in i medelklassen. Är det någon som minns utvandrarna? Dit är vi påväg tillbaka. Men de i regering och riksdag bryr sig inte De kan både ha lön och pension…
Marcus
/ november 7, 2009Vad händer när medelklassen börjar upptäcka att de helt saknar skydd om de blir sjuka ?
sanna
/ november 7, 2009Alliansen har lyckats bra med att få många medborgare att tro att de på nåt sätt tillhör ”de utvalda”.Om du har jobb är du” utvald”o belönas med ett par tusen i lägre skatt,råkar du äga ett hus är du ”utvald” o belönas med lägre fastighetskatt.Så länge du är lönsam kan du gärna få tro att de ”står”på din sida.Kasta åt hundarna ett ben så håller de sig lugna.Men den dan (o den kommer för de flesta) man inte längre har användning för dej ,du blir sjuk,sliten, är det slut på benen o det kommer inga smulor från de rikas bord.Det är då du fattar att du blivit BLÅST! Stått som statarna för hundra år sen o tackat för det lilla ! Den stora medelklassen ingår INTE i ”de utvaldas skara” men de vill ju så gärna tro det.Tyvärr!
Peter Warnström
/ november 8, 2009Bra artikel och mycket bra kommentarer, håller med till fullo! Det är väl därför man önskar att även dessa alliansens makthavare samtliga skulle drabbas av svår sjukdom så att de fick känna hur roligt det är. Det kanske skulle göra dem ödmjukare och medmänskligare, eller?
Anonym
/ november 9, 2009Här har du en intressant betraktelse som förtjänar en egen post, den handlar om hur man mellan 2002-2006 som ett beställningsjobb av förra regeringen bygger upp en retorik i syfte att underlätta iscensättandet av en avveckling av sjukförsäkringen:
Klicka för att komma åt aio2007_09.pdf
Linda Åberg, Höga Kusten Poeten
/ november 10, 2009Utanförskap. Vilket vedervärdigt ord, som det dessutom har blivit uttjatat av politiker och massmedia. Nu har ordet utanförskap blivit ett skällsord. De som är drabbade av utanförskapet har blivit marginaliserade. Och det sista är ju också ett ord som används i tid och otid av media m.m. Utanförskapet har nog alltid funnits, fattigdom och människor som alltid tvingats att leva på mycket små medel eller inga alls. Idag har dessa människor som drabbats av utanförskapet kapslats in i samhället genom olika åtgärder, socialförsäkringspolitiska eller arbetsmarknadspolitiska där de har blivit en del av en verksamhet som de själva inte tjänar så mycket på. Men de personer som är engagerade i dem tjänar desto mer. Men när Per Albin Hansson talade om Folkhemmet på trettiotalet under förra seklet så var det nog knappast detta samhällsystem som han talade om. I Folkhemmet skulle finnas plats för alla. Ingen skulle behöva känna sig utanför. Det fanns en önskan om att fattigdomen skulle upphöra. Efterkrigstiden efter andra världskriget var en tid full av hopp. Nu skulle det bli slut på ransoneringskort och brödkuponger! Framtiden stavades ordet Utveckling och Framgång. Ser vi dessa begrepp idag? Känns det inte som att framgångssagan är över, det mänskliga kapitalet är nästan utraderad. Kvar står begreppet Utanförskap som en fyrbåk i den mörka himlen. Och nu, jag har aldrig sett så mycket utanförskap som jag gjort de senaste åren. På sin tid förklarade President Ronald Reagan krig mot fattigdomen. Fattigdomen vann.