Friskolor gör i dag rekordvinster….
22 miljarder till friskolor, DI citat;
Friskolor har blivit en jätteindustri som varje år får 22 miljarder kronor från svenska kommuner. Nu vill Skolinspektionen skärpa tillsynen över skolföretagen.
Reglerna säger att vilket företag som helst kan starta en friskola och sedan få skolpeng från kommunen, en summa som är lika stor som den en kommunal skola får.
”Friskolorna har ekonomiska fördelar i förhållande till de kommunala skolorna. De behöver inte ha bibliotek, kuratorer eller gymnastiksalar och har färre undervisningstimmar. Det är fritt fram”, säger Per-Olof Erixon, professor i pedagogiskt arbete vid Umeå universitet till Dagens industri.
Lärartätheten och utbildningsnivån på lärarna är betydligt sämre i fristående skolor än i kommunala…..
I fristående grund- och gymnasieskolor har 58 procent av lärarna en pedagogisk högskoleexamen, mot 81 procent i kommunala skolor, skriver Dagens Industri.
Även lärartätheten är olika. I fristående gymnasier finns 6,8 lärare per 100 elever, att jämföra med 8,2 lärare i kommunala gymnasier. Samma mönster går igen också i grundskolorna
Lärare i friskolor bränns ut och pressas. Lärarförbundets ordförande slår larm….
Friskolor pressar läare in i väggen, citat, DN;
Friskolornas allt större vinster, som DN Ekonomi rapporterade om i lördagens tidning, sker till priset av en undermålig arbetsmiljö. Det menar Lärarförbundet, vars ordförande Eva-Lis Sirén, nu varnar för en kraftig ökning av antalet utbrända lärare.
- Friskolornas affärsmodell bygger på att färre anställda ska göra mer. Lärarna får nästan ingen planeringstid och samtidigt har man dragit in på övrig administrativ personal. Det gör arbetsbördan för lärarna ohållbar och resultatet kan bli att sjukskrivningstalen nu skjuter i höjden
Den senaste Pisa- undersökningen visade att svenska elevers skolresultat sjunker, samtidigt som segregationen i skolan ökar och likvärdigheten i undervisningen minskar…..
Försämrade resultat för svenska elever, citat svt;
Sverige har tappat sin internationella topposition till att numera inte vara mer än ett genomsnittsland när det gäller likvärdighet. Det visar sig genom att skillnaderna mellan hög- och lågpresterande elever har ökat, likaså skillnaden mellan framgångsrika och svaga skolor. Dessutom har elevernas sociala bakgrund fått större betydelse för skolresultaten och är nu till och med större än OECD-genomsnittet.
Visst kan man fråga sig om det finns ett samband mellan dessa olika nyheter?
Kan det vara så att vinst har blivit viktigare än kvalitet i skolan – speciellt för de skolor som får ta ut obegränsat med vinstpengar från våra skattemedel?
Har vi råd att sälja ut vår framtid – våra barn och ungdomar – till riskkapitalbolag?
*
Läsvärt – Björn Friden ab; Låt Sclingman få förklara verkligheten, SvD opionion – Rädsland kultur breder ut sig, DN debatt – Blind kapitalism tar över efter medvetna puplicister
Bloggtips; Annarkia om låga löner, Alliansfritt om vilka som tjänar på FAS3, Jämlikhetsanden om s, Röda Berget om demokrati i arabvärlden, Svensson om svenskhet, Netroots
*
Läs även andra bloggares åsikter om politik, samhälle, skola, sverige, välfärd, utbildning, friskolor
Ett hjärta RÖTT 
moteld
/ februari 19, 2011Väldigt bra sammanställning. Ändå skyller man bara på elever och lärare när kunskaperna sjunker hos svenska skolbarn.
Man får helt enkelt inte säga att väldigt mycket av dessa problem beror på den segregation som friskolorna skapat och att vinstintresset driver många friskolor snarare än kunskapsmålen.
Vilket drömläge för ett riskkapitalbolag. Man behöver inte ta någon risk, bara håva in skattemedel. Det är till den här sortens charlataner våra skattepengar går, i vård, skola och omsorg, snarare än till kvalitet i verksamheten.
Lasse E
/ februari 19, 2011För att inte tala om den betygsinflation som lär förekomma. Genom att ge för höga betyg till de elever som redan går där, så drar man ryktesvägen till sig nya.
xElev
/ februari 20, 2011Just nu har många föräldrar problem med att välja skola åt sina barn. Föräldrarna förses med mängder information, ofta av osäkert värde. Varför skall exempelvis en gymnasieskola betona hur bra de är för att de har en idrottslinje? Är det för att tonårstjejerna skall kunna drömma om att få träffa nästa Zlatan eller är det för att ge nästa generation en bra start i livet. Detsamma kan sägas om häst, design och mediagymnasier. Det är några lärares hobbies som gjorts om till läroämnen, men hur många elever kommer egentligen att ha verklig nytta av det i framtiden? De här inriktningarna kanske enbart finns för att det redan idag finns ett överskott på dessa kompetenser och att dessa utbildningar av denna anledning brett ut sig från universitet och högskolor till gymnasier eftersom de som skaffat sig den utbildningen inte kan få andra jobb än lärarjobb.
Vore det inte bättre om skolorna lämnade ut lärarnas CV, redogjorde hur tidigare elever presterat på nationella prov eller presenterade vad som hänt med nästa tidigare generationer av elever. Vad gör de elever som började på skolan för fem år sedan idag? Vad gör de som började för tio år sedan? Detta skulle ge mycket bättre information om skolans positionering än alla modejippon som egentligen inte ger ungdomarna en bra framtid, enbart för att en lärarkårs favorithobbies gjorts till skolämnen. Borde inte många av dessa hobbies överföras till studieförbunden och ungdomarna ges möjlighet att lära sig hobbyämnena på sin fritid istället för att använda dyrbar lektionstid till detta.