Arbetsmarknadsminister Hillevi Engströms standardrepliker när frågan om Fas 3 kommer upp är dessa;
– Vi måste komma ihåg att det är sköra människor vi talar om…..
– Vi ger aldrig upp om en enda människa….
På bloggen FASAN skriver man så här, citat;
Om man ställer en fråga om varför fas3 jobbaren skall arbeta gratis så svarar du genom den första frasen, ställer man frågan om hur fas3 kan ses som en merit för en arbetsgivare eller överhuvudtaget kan leda till ett avlönat arbete så svarar du med nästa fras.
Men sanningen om deltagarna i Fas 3 är en annan. Siffror från RUT visar att 60 procent av deltagarna är under 55 år. 22 procent har högskoleutbildning.
Nu berättar TCO tidningen och JUSEK-tidningen om hur de som tillhör den välutbildade medelklassen känner sig både begränsade och förnedrade av regeringens kontraproduktiva arbetsmarknadspolitik.
Han känner sig kvävd av FAS 3, TCO-tidningen, citat
Mikael Persson, 39, får inte starta företag, utbilda sig eller konkurrera med andra på arbetsmarknaden. Han är nämligen verksam i Fas 3.
– Systemet begränsar ens kreativitet, säger han.– Här sitter civilingenjörer, matematiker, journalister och byggnadsarbetare. Det är en stor kunskapsbank som inte kommer till nytta. Många har gett upp, de känner att det inte är någon idé och sitter bara av tiden. Men jag har inte gett upp än, säger han.
Själv är han webbutvecklare och kommunikatör, med 160 högskolepoäng Samhälls- och kulturanalys från Linköpings universitet. Och han tycker att reglerna är mycket begränsande.
– Du ska göra det som normalt sett inte görs och får inte konkurrera med någon på arbetsmarknaden. Vi får inte vara i utbildning, göra praktik eller starta företag. Vad blir det då kvar? Att koka kaffe är inget man får jobb på, säger han./…/
– Vi får bara veta från Arbetsförmedlingen vad vi inte får göra och skulle de komma på att vi bryter mot reglerna förlorar man sin ersättning och sedan sin plats. Det är så mycket jag vill göra, men jag känner mig kvävd. Det här gynnar i stället den som vill sitta och googla hela dagarna.
Anordnaren Jobbfabriken får 225 kronor per dag och deltagare. Men Mikael Persson tycker egentligen inte att felet ligger hos dem utan i själva regelverket.
– Regeringen har gått emot sin egen arbetslinje. Människor som står utanför arbetsmarknaden behöver nya kunskaper och referenser. Men nu får de ingen utbildning och får inte lära sig något nytt.
/…/
– Många har beskrivits som förståndshandikappade eller äldre, men så är det inte. Det är människor med hög utbildning. Alla vill härifrån och många har sökt över 100 jobb men tappat gnistan, säger han.
En annan Fas 3-deltagare, tidigare miljöchef och byrådirektör på bland annat SCB, berättar så här i Jusek-tidningen, citat;
– Man förlorar allt i Jobb- och utvecklingsgarantin. Jag har varit politiskt aktiv på fritiden men får inte vara det längre eftersom jag då inte står till arbetsmarknadens förfogande. Mitt uppdrag som nämndeman vid Migrationsdomstolen får jag behålla på nåder. För mig är praktiken meningslös. Jag kan inte överleva på de här pengarna och sysselsättningen kommer aldrig att leda till en anställning. Och att hitta en praktikplats som passar min kompetens är jättesvårt. De arbetsgivare som är seriösa vill inte ha något med Fas 3 att göra.
*
Tidigare Bloggpost; FAS 3 – förnedrande men lönsam slutförvaring
Tips; FASAN, De tystas röst – hur Fas 3 bryter mot ILO:s konventioner
Bloggat; FASAN, LO-bloggen, Martin Moberg, Netroots
Media; dn, dn1, dn2, dn3, e24-1, e24-2, ab1, ab2, ab3, ab4, ab5, svd1, svd2, svd3, svd4, svd5, svd6, svd7, exp1, exp2, exp3
*
Läs även andra bloggares åsikter om politik, samhälle, arbete, regeringen, fas 3, välfärd