I morse möttes Socialförsäkringsminister Cristina Husmark Pehrsson och Margareta Tiger från auktionsgruppen ”för de sjukförsäkrades rätt” i SvT:s Gomorron soffa. De skulle diskutera vad som händer med alla de 50 000 som nu är på väg att kastas ut från sjukförsäkringen.
Margareta Tiger berättade om hur verkligheten ser ut för alla de som drabbas. Sjukskrivna som blir oerhört stressade av att tvingas in i åtgärder utan att först ha fått rehabilitering eller ha återhämtat sig. Sjuka som inte blir trodda eller tagna på allvar – varken av läkare eller föräkringskassan, som ingen hjälper och ingen lyssnar på.
Margareta Tiger upprepade mycket av det budskap hon förde fram i DN den 17sept (i en sidospalt);
– Det finns ingen rehabiliteringskedja i verkligheten. Sjuka människor fråntas sin försörjning utan att få rehabilitering. Människor slås ut totalt. Man pratar om att få tillbaka människor i arbete, men sjuka behöver först hjälp med att få tillbaka sin hälsa. Då måste man utgå ifrån varje individ och ta den subjektiva upplevelsen av smärta och ohälsa på allvar.
Citat från ”Auktionsgruppen för de sjukförsäkrades rätt” hemsida;
Idén att använda sk ekonomiska incitament för att återfå de sjuka till arbetslivet är befängd. Sjukdomar kan inte svältas bort. Sjuka mäniskor blir inte friska genom att inte ha pengar till mat och hyra, genom att inte kunna försörja sina barn. Ingen sjuk person blir heller frisk genom att tvingas utföra ett arbete som enligt läkarbedömning gör henne sjukare.
Satsa på bättre vård och medicinsk rehabilitering! Med hjälp, stöd och uppmuntran kan fler sjuka bli tillräckligt friska för att kunna arbeta.
Vi vill ha ett humant samhälle, med respekt för människovärdet. Sjuka och funktionshindrade ska ha rätt till god vård, habilitering och rehabilitering, trygghet och rättssäkerhet istället för att utsättas för misstro, tvång, kränkningar och ekonomisk misär.
Cristina Husmark Pehrsson svarade med att rabla upp en egen ”mjukis”variant av den nya s.k. ”rehabiliteringskedjan” som saknade all förankring i verkligheten. Hon påstod att regeringen nu ”har åtgärdat” alla brister och att ingen ”som inte vill eller kan” ska tvingas ut från försäkringen.
Man kan konstatera att bilden av hur det ser ut i verkligheten för de som hitills har drabbats av de nya reglerna och den bild regeringen målar upp ligger oändligt långt ifrån varandra.
Här är några exempel från verkligheten;
- Trots svåra smärtor efter en bilolycka, och läkrintyg – inga pengar från försäkringskassan. ”- Ingen kan sjukskrivas på grund av smärta” – är FK:s förklaring till Valberg Petersen, 57 år. Han får nu klara sig på sparade pengar.
- Ann riskerar att bli utförsäkrad. Trots problem med diskbråck, depression, fobier och ångest. ”- Jag frågade om det var meningen att jag skulle grävas ner sedan och fick svaret att jag kunde söka socialbidrag.”
- Försäkringskassans personal drabbas dubbelt av de nya reglerna. ”Pressen på Försäkringskassans personal kommer att göra fler sjuka, sjukskrivna och utförsäkrade”.
- Allt fler tvingas leva på försörjningsstöd. De nya hårdare reglerna i a-kassan och sjukförsäkringen tvingar allt fler till socialen. ”- Regeringen säger att man ville komma bort från ett bidragssamhälle. I stället är det det vi fått.”
Listan kan göras hur lång som helst, trots att bara en försvinnande minoritet av alla drabbade orkar träda fram i Tidningar och TV. De allra flesta lider i tysthet, försöker göra så gott de kan. Försöker, men förtvivlan och desperationen finns under ytan – hur ska jag orka? hur ska jag klara mig? Allt fler ringer Nationella hjälplinjen, allt fler ser ingen annan utväg än självmord.
För de som kastas ut från sin tidsbegränsade sjukersättning väntar efter årsskiftet, i bästa fall, en tre månaders ”introduktion” för att sedan hamna i Arbetsförmedlingens register – istället för i Försäkringskassan register. Andra sjuka får klara sig på anhöriga eller gå till socialen. Ingen tycks ha svar, inga åtgärder är tvingande och ingen tycks veta hur alla de som av läkare klassas som för sjuka för att klara av att jobba helt plötsligt ska bli friska och arbetsföra – från ena dagen till den andra.
Regeringens enda svar på den förvirrade och inhumana situation man skapat för de drabbade tycks vara nya regelförändringar – allt mer absurda, som dyker upp med jämna mellanrum. Den senaste handlar om att de som ligger på sjukhus eller har en ”avgörande förlust av verklighetsuppfattningen och förmågan att orientera sig” ska kunna få förlängd sjukskrivning (!).
Kanske denna nya regel friskriver hela regeringen från allt ansvar. Kanske de egentligen borde vara sjukskrivna allihopa. För – de har ju uppenbarligen ingen ”verklighetsuppfattning” att tala om……
”Känn ingen oro” Husmark Pehrsson
*
Läs mer om ”De sjukförsäkrades rätt” här!
*
AB debatt- Vi kräver svar om sjukförsäkringen
Bra bloggar om ämnet; Eva Hillén Ahlström, Eva -Lena Jansson, Resursbloggen, Veronica Palm, Hannelores blogg,
*
Läs även andra bloggares åsikter om politik, regeringen, sjukförsäkringen, samhälle, hälsa, husmark pehrsson, försäkringskassan, alliansen
Ett hjärta RÖTT 
Ingela
/ september 23, 2009”avgörande förlust av verklighetsuppfattningen och förmågan att orientera sig”
Ha, ha! Den var ju helt underbar! Precis de symptomen har ju sittande regering, framför allt de som jobbar med socialförsäkringarna!
Har förresten skickat mail till Axén och kompani och frågat vad som kommer att gälla alla oss som kommer från tidsbegränsad sjukersättning och därmed saknar SGI om vi inte orkar med deras ”introduktionsprogram”.
De lovade i Aftonbladets debattartikel att ingen skall ställas på bar backe och att den som inte klarar det skall få bli sjukskriven igen. Min fråga till Gunnar och kompani var vad vår sjukpeng kommer att baseras på. Enligt dagens regler blir vår ersättning nämligen 0 kronor utan SGI även om vi får ”rätt” att vara sjuka.
Är det någon som är förvånad att höra att jag inte fått något svar på mitt mail?
Linda Åberg, Höga Kusten Poeten
/ september 23, 2009Ja Alliansen tog vid där Alla-Ska-Med-Sossarna slutade.
Gällande lagstiftningen till den sjukförsäkringspolitik vi ser idag. Initiativet togs av Anna Hedborg, Socialdemokraterna till de lagar vi ser idag som styr människors liv. Synd att man inte kunde sjukskriva dem, också – retroaktivt!
Fille
/ september 23, 2009Först skärper regeringen lagstiftningen så att det inte är möjligt att vara långtidssjuk och få ersättning om man inte har en mycket svår sjukdom. Sjuk- och ohälsotal minskas genom att man omdefinierar vad som krävs för att få ersättning. I ett huj avskaffar man detta ”utanförskap”. Men det gäller bara i statistiken, människorna med ohälsa försvinner ju inte. Nu skickas man istället snabbt till Aretsförmedlingen och hamnar längst bak i jobbkön.
När Margareta Tiger och andra säger att sjuka jagas och pressas på grund av regeringens nya och hårdare regler hänvisar Cristina Husmark Pehrson till sin egen snäva definition och säger bara: ”är man sjuk ska man få ersättning”.
Ja, men problemet är ju att hon själv har omdefinierat vad som krävs för att anses ha en sjukdom som sätter ned arbetsförmågan så att man har rätt till ersättning. Oavsett om man fått någon rehabilitering eller ej så blir man av med sin ersättning när man passerat regeringens nya snäva tidsgränser.
När Husmark Pehrson och Tiger pratar om verkligheten så pratar de om två olika ”verkligheter” två olika världar: dels Husmark Pehrsons nymoderata nya sköna (omdefinierade) värld och sedan den värld Margareta Tiger och vi andra lever i.
Du slår huvudet på spiken när de skriver om regeringens förlust av verklighetsuppfattning. Tack för att du sticker hål på nymoderaternas retorik. Forsätt kampen mot regeringens försök att omdefiniera verklighten! Bloggar som denna kommer att vara viktiga under valåret, så att politikerna inte ska kunna smita undan genom att slå blå dunster och tom retorik i huvudet på folk. Du behövs!
Eva
/ september 23, 2009Med nuvarande sjukskrivningsregler hade jag varit utförsäkrad för länge sen, och tvingats till socialhjälp (förlåt, försörjningsstöd). Snacka där om påtvingat utanförskap! Nu arbetar jag istället 50% i mitt gamla jobb som handläggare på en myndighet, tack vare att jag fått den tid jag behövt för att komma tillbaks från min sjukskrivning för utmattning, om än på deltid. Nu får man inte längre en sån chans!
Min tillfälliga sjukersättning omprövades VARJE år, och det var massor med uppgifter och flera sidor som skulle fyllas i – inte i närheten av enkelt och slentrianmässigt! T.o.m permanent sjukersättning omprövades vart tredje år. När ministern säger att folk övergavs helt efter att ha fått ‘sjukpension’ (en term som avskaffades 2003!) efter ett år på sjukpenning, så antingen ljuger hon, eller så vet hon inte vad hon pratar om! Jag vet inte vilket som är värst!!
Jag blev sjukskriven i november 2001, med kraftiga fysiska symptom utöver min förlamande trötthet. Jag hade jobbat alldeles för hårt alldeles för länge i ett spännade och intressant jobb, och sista halvåret hade jag 200 timmar övertid. Åren innan jobbade jag ungefär lika mycket. Jag fick själv se till att få olika rehabiliteringsåtgärder under min sjukskrivning (arbetsgivaren gjorde inget på egen hand, men betalade). Från dec 2006 till juni 2008 orkade jag jobba 25 %, och sen dess klarar jag 50% – nätt och jämnt.
Från april nästa år kommer jag att bli utförsäkrad, och måste då klara mig på min deltidslön, OM arbetsgivaren godtar ett F-kassefritt sjukintyg på x %, och ger mig tjänstledighet (utan lön) på den deltid jag inte orkar jobba. Jag hoppas att de inte väljer att säga upp mig, vilket de (teoretiskt?) skulle kunna göra… Min läkare säger att jag inte kommer att kunna jobba heltid så snart, kanske aldrig. Kommer jag upp till 75% har jag presterat riktigt bra!
Jag jobbar redan maximalt vad jag klarar av, och skulle jag orka mer framöver vill jag vara på jobbet jag har, inte på nån slags tillfällig förvaring! Mina nuvarande arbetsuppgifter är så välanpassade till min situation det går, jag skulle inte orka mer nån annanstans. Den nya åtgärden på Arbetsförmedlingen tänker jag inte delta i, eftersom den inte känns meningsfull för mig. För att inte tala om stressen det skulle innebära att söka och ev byta jobb, med nya chefer, rutiner, uppgifter och arbetskamrater. Det skulle jag bli klart sämre av!
*Q* som i Qfisk
/ september 23, 2009Hm.
Det vore väl FAN om man inte skulle vara berättigad till sjukpenning om man ligger på sjukhus?
Hur ska nån kunna jobba när de är inlagda?
Linda
/ september 24, 2009Otroligt mycket bra skrivna åsikter.
Själv lever jag ännu på detta uttalande från en läkare:
”Patientens arbetsförmåga har inte förändrats för att ni har tagit av honom sjukpenningen!”
Det är just där sanningen finns, medan moderaterna och deras kamrater kommer att säga att de sänkt sjuktalen!
Ett bidragssamhälle skulle man ju inte ha, men sjukersättningen har aldrig varit bidrag utan försäkringsersättning – nu förs man däremot över till bidrag. Dessutom förflyttas kostnaden, från statligt till kommunalt och belastar kommunerna som blir tvungna att dra ner på allt.
Mumlan
/ september 25, 2009”Q” som i Qfisk: Det är mycket möjligt att inte få någon sjukpenning trots att man ligger på sjukhus. Det har jag själv upplevt på mycket nära håll. Svaret ligger i att man behöver SGI för att få sjukpenning. SGIn kan man bli av med utan att själv ha gjort något fel. (Ex. om man är arbetslös och helt enkelt blir utslängd från AF.)
Adolf Hansson
/ september 25, 2009På tal om sjukvård, sjukkassa m m läs bifogade länk från en högst kvalificerad person med livslång erfarenhet av landstingen och sjukvården.
http://blogg.permyhrman.se/#post2
majoy
/ september 25, 2009Otroligt bra skrivet inlägg och viktigt!! Tack! Själv känner jag en stor maktlöshet inför det samhälle vi lever i som bara blir kallare och hårdare. Till sist orkar man inte se…men vi behöver alla öppnade ögon för verkligheten, den verkliga verkligheter inte politikernas.
Jag hittade din blogg av en slump och gillar verkligen det jag läser här 🙂
Buddha
/ september 26, 2009Det är helt enkelt ett sjukt samhälle vi idag lever i. Man kanske bör säga att herr Reinfeldt och hans regering i dagsläget tycks ha väckt det s.k. ”sovande folket”. Jag ber för allt i världen att dem röstas bort i nästkommande val, alliansen för politik som går emot allt vad välfärd kallas. Istället för att ”bryta utanförskapet” som de själva påstår, så hjälper dem till att öka klyftorna i samhället. – Grattis regeringen, säger jag.
Husmark-pehrsson bör avsättas på momangen, jag anser inte att hon gjort ett dyft för Sverige sen hon tillträdde rollen som socialförsäkringsminister.
Tack för ett väl skrivet inlägg!
mona
/ september 28, 2009Hur ska detta sluta
Maria
/ oktober 12, 2009Alliansens prat om att få ut sjuka människor i arbetslivet bevisar hur långt från verkligheten de lever.
Är själv inskriven i AF sedan drygt sex år tillbaka sedan jag blev uppsagd från mitt arbete, indirekt på grund av en skada i ryggen eller som orsaken angavs ”det fanns ingen möjlighet till att omplacera mig”.
De senaste två åren har jag med hjälp av en SIUS konsulent från AF sökt ett stort antal arbeten, men måste dra slutsatsen att arbetsgivare är totalt ointresserade av människor med funktionshinder, de vill helt enkelt inte ha oss, ( möjligtvis i fas tre i ”Jobb och utvecklingsgarantin” där vi inte bara tvingas jobba gratis, arbetsgivaren får dessutom 225kr om dagen för besväret att ta emot oss, förnedrande!)
Att tvinga ut fler sjuka verkar sjukt, när det finn så många unga friska utan arbete som inget hellre vill än att få ett jobb.
Efter åren som gått och en praktik är jag sämre i min rygg och skulle egentligen behöva förtidspensioneras, men det är svårt att med mina besvär ens bli sjukskriven, vägen framför känns tung och oviss.
Alliansen jobbar hårt med att rasera de ”fattigas” små fallskärmar, medan de själva vältrar sig i de pengar arbetarna slitit ihop till dem, men jag antar att det är, alltid har varit och kommer att förbli de förmögnas generalplan sedan början på historien.
lenasolljus
/ oktober 28, 2009Instämmer fullständigt i detta inlägg. Själv blev jag utförsäkrad 24/8. Har varit halvt sjukskriven sedan okt-08, ej godkänt av FK. Min överklagan ligger nu hos länsrätten. Dock beviljades jag plötsligt sjp från 10/6 som var den dag jag gjorde en undersökning som bekräftade de symptom jag har haft hela tiden. Dvs en diagnos. Det är ju bara ett konstaterande av mitt tillstånd som pågått under lång tid o innebär ju inte att det var den dagwen jag blev sjuk. Därtill är ju symptom/sjukdom förutsättning för en diagnos. Nåväl; nu ska jag få sjp för tiden 10/6 till 24/8, sedan är jag utförsäkrad. Denna sjp kanske räcker till en fika på stan eftersom FK samtidigt beslutat att sänka min SGI utifrån att jag har ”valt att arbeta 20 timmar. (detta val beror på att jag har följt mina sjukskrivande läkares ordination + att jag ju inte har kunnat arbeta mer.
Men i dagens allians Sverige måste vi vara otroligt starka o rika för att kunna vara sjuka.
lliansens människosyn stinker. Även om detta är en partipolitiskt obunden förening (jag är ny) så måste jag ändå uppmana alla att rösta bort denna regering med sin fruktansvärda människosyn.
Jag är sjuk o handikappad efter en stroke och orkar egentligen inte mer. Men inombords växer ett fruktansvärt RASERI som nästan gör mig själv rädd. Så nu tänker jag kämpa vidre.
Ps Om det hade varit så att fattigdom skulle leda till att vi blir friska då hade det ju inte funnits några sjukdomar i den sk. tredje världen. Då behövs ju inte heller ngn medicinsk forskning. Cancer o annat ska ju tydligen botas med noll i inkomst. Fast det kanske är jättesmart. För då dör vi ju fortare o slipper belasta samhället. Arkebusering vore ärligare.
(jag har tur att ha familj som stöttar mig både psykiskt o ekonomiskt)