Forskning som slår hål på gamla myter

Missa inte Daniel Linds Essä i DN idag som slår hål på myten om den ”amerikanska drömmen”.

Citat;

Det sägs ofta att de små inkomstskillnaderna i Sverige leder till social orörlighet, medan större skillnader, som i England och USA, skapar gynnsammare möjligheter för alla. Men forskningen visar att det är precis tvärtom.


Forskningen är entydig – den sociala rörligheten är lägre i USA (och Storbritannien) än i Sverige (och övriga Norden) och detta är inte ett resultat av statistiska spetsfundigheter, utan är ett faktum det inte går att blunda för. Framför allt är det i svansarna av inkomstfördelningen som rörligheten skiljer sig åt. Möjligheten för de fattigaste grupperna i USA att skapa ett drägligare liv för kommande generationer är avsevärt mindre än i andra länder; det är lätt att bli fattig och svårt att lämna fattigdomen bakom sig. Så här uttrycker sig några brittiska forskare: ”Bilden som framträder visar att Nordeuropa och Kanada har särskilt hög rörlighet medan Storbritannien och USA har den lägsta sociala rörligheten mellan generationerna. Föreställningen om USA som ’möjligheternas land’ är lika seglivad som uppenbart felaktig.”

I traditionell ekonomisk teori antas att stora inkomstskillnader ökar benägenheten att röra sig uppåt i inkomstfördelningen (hungriga vargar jagar bäst). Forskningen om social rörlighet visar det motsatta – den sociala rörligheten är högst i de länder där inkomstskillnaderna är små, skatterna höga, den offentliga sektorn väl utbyggd och transfereringssystemen (något så när) generösa. På motsvarande sätt är den sociala rörligheten lägst i marknadsliberala länder med stora inkomstskillnader och starka ekonomiska incitament. Friheten att bli den vi vill bli – möjligheten att lämna en tuff bakgrund bakom oss – är i realiteten större i mer välfärdsorienterade länder.

…..
Den nordiska samhällsmodellen genererar varken låg social rörlighet eller ekonomisk ineffektivitet. Tvärtom. Den sociala rörligheten är hög och produktiviteten är minst i paritet med jämförbara länder. Är det så att det senare förklaras av detta förra? I en modern kunskapsekonomi blir en hög social rörlighet en allt viktigare konkurrensfaktor. Varje individ som inte får ut sin fulla potential i arbetslivet blir en större förlust för oss alla. Är minskade inkomstskillnader egentligen ett sätt att öka individens frihet och att stärka Sveriges ställning i den globala konkurrensen? Är världen mer komplicerad än det vi dagligen får oss till livs av näringslivets tankesmedjor? Hemska tanke.

Läs hela essän här!

P.S. Man kan väl bara glädjas åt att USA nu har en president som tycks vara kapabel att se på världen, och USA,  på ett nytt sätt!

*

Intressanta länkar; Reflektioner och speglingar om ironi, synism och förakt för svaghet, Arvid Falk om tankesmedjor, Ekonomikommentarer om imperialism, Jonas Sjöstedt om vem som saknar muren, Motvallsbloggen om den nya budgeten
*
Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Annonser
Följande inlägg
Lämna en kommentar

7 kommentarer

  1. Men med tanke på nuvarande regering i Sverige så backar vi enormt!

    Och vi får ett samhälle med hat,brott som ökar osv…den som är fattig kan heller inte nyttja det social i samhället!

    Kan knappt äta nyttigt!

    Utanförskapet ökar!
    Ju fler som det sparkas på, arbetslösa, sjuka far riktigt illa i det nya Sverige med JOBBLINJE!

    Snaslöst att folk går på deras dravel!

  2. Att den sociala rörligheten är större i länder med små inkomstskillnader borde inte vara någon större nyhet. Det krävs ju mycket mindre förändring för att röra sig mellan de olika ”nivåerna” än där det finns större inkomstskillnader.

    Att produktiveteten är hög är helt nödvändig för att vi skalla kunna försörja de människor som av olika anledningar står utanför arbetsmarknaden. Om ett land (Sverige) har fler förtidspensionärer än egenföretagare så borde man ställa sig frågan om inte något är riktigt, riktigt, riktigt fel…

  3. En av många förtjänster med jämlikhet. Andra redogörs det för här: http://www.dagensarena.se/text/2009/09/jamlikhet-behovs

    Jämlikheten borde upphöjas till det främsta politiska målet. Det bör vara överordnat allt annat då dess fördelar är så enorma, dessutom är jämlikhet en förutsättning för en sann och vital demokrati.

  4. August Palm

     /  september 27, 2009

    Det är väl inte så konstigt att det finns fler förtidspensionäre än egenföretagare då dagens regering har försvårat för egenföretagarna.

  5. Tack för denna intressanta artikel

  6. Eddie Willers

     /  september 28, 2009

    Men jösses, inkomstfördelningen skriver han… som om folk inte får vad de förtjänar. Linds slutsatser är felaktiga, men det blundar han för. Ett exempel är tex. Kanada som både är liberalt och ojämlikt samtidigt som det är stor social rörlighet(enligt honom).
    Allt detta är dock trivialt eftersom det moraliskt rätta är fortfarande att folk får vad de förtjänar oberoende av startposition. Att försöka ändra detta ger en snedvridning av verkligheten där de produktiva slutar vara produktiva eftersom de inte får sin förtjänst(som stjäls). I längden leder det till fattigdom,misär och död för oss alla.
    MVH

  7. August Palm:
    Det är inte så att förtidspenioneringarna exploderade under (S)-regeringarna på 1994-2006?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: