Alliansens politik tycks i mångt och mycket gå ut på att klämma åt ”bidragsfuskare”. Var och varannan dag ser vi nya rubriker och nya initiativ. Allt ifrån sjukskrivna och arbetslösa till de som stannar hemma med sina sjuka barn drabbas av fuskanlagelser och skärpta krav.
Alla svenskar tycks enligt alliansens ministrar enbart ha ett syfte med sina liv – att fuska till sig ”bidrag”. Men detta livsmål tycks inte enbart vara förunnat infödda svenskar. Denna gång är det invandrare och flyktingar som klumpas ihop och pekas ut.
Utbildningsminister Jan Björklund och integrationsminister Nyamko Sabuni i DN;
Det ska inte längre vara möjligt att använda sfi som en form av försörjning år efter år utan att få några språkkunskaper
Säkerligen behövs det bättre svenskundervisning för många invandrare, mer resurser och fler lärare. Men orsakerna till att undervisningen inte alltid fungerar är, enligt de som är insatta i ämnet, komplicerade.
Läs gärna denna återigen aktuella bloggpost på Motvallsbloggen.
Den bild som målas upp och antyds i artikeln ger en besk eftersmak. Man känner igen retoriken från Folkpartiets gamla flirt med Sverigedemokraternas invandrarfientliga väljare.
Bra bloggat om ämnet;
Psykbryt – Blåsippan ute i backarna står, neger som säger att nu är det vår
Svensson om Rasism och utanförskap
*
…. på tal om vår ”ödmjuke” finansminister Anders Borg och hans ”blygsamhet” (enligt Johan Shück i DN) när det gäller Sveriges plats i OECD:s ”välståndsliga”. I helgen tog finansministern bladet från mun och erkände att ”effekten av vår politik har blivit ännu bättre än vi trodde.”
Jag får alltså revidera min teori om att Anders Borgs ”statistiska talanger” skulle stoppa honom från att slå sig för bröstet och skryta över något som knappast har någonting med hans regerings finanspolitik att göra. Självgodheten tog överhanden – eller var det alla lockrop från DN:s hyllande ekonomijournalister som gjorde susen? 😉
För de som vill veta lite om sanningen bakom siffrorna och den fantastiska bedrift herr Borg sägs ha åstadkommit rekommenderar jag min föregående bloggpost och bloggen Ekonomikommentarer.
*
Till sist… nu kräver den engelska butikskedjan Next att deras personal ska ”klä sig smala”…
Skrämmande… kraven på att vara ”perfekt” i alla avseenden börjar bli absurda…
*
Andra bloggar om: politik, samhälle, invandrare, regeringen, utbildning, sfi, utanförskap, fusk, bidrag, språk, ekonomi, anders borg, oecd, välstånd
intressant.se
Ett hjärta RÖTT 
H-E.R
/ februari 18, 2008Återigen glöms individen bort, precis som när det gäller sjuka och arbetslösa. Inte en tanke på att människor lär sig språk olika fort. Lika idiotiskt tänkt som vad gäller sjukskrivna; efter ett år är du definitivt frisk vilken sjukdom det än gäller.
OECD, BNP, BNI…. ”välståndsligan”. Hur är fördelningen på det fantastiska välståndet i Sverige? Finns det statisktik på det?
Ibland känns det som om man bara vistas i Sverige men inte upplever det. Ytterst overkligt.
Voogi
/ februari 19, 2008H-E. R:
Det finns säkerligen en hel del försök till att beskriva välståndsfördelningen i Sverige jämfört med andra länder, men om det finns någon objektiv sanning tvivlar jag på.
Ett stort problem är att definiera välstånd. Är det ett objektivt eller relativt begrepp? Om man mäter på inkomst, så vilken tidsperiod? Timma, vecka, månad, år, eller livsinkomst? Är det skillnaden mellan övre och undre kvartil i inkomstfördelningen?
Är det konsumtionen som skall mätas i stället? Om ja, hur skall man värdera den påtvingade konsumtionen (=den offentliga sektorn)? etc etc.
Det vanligaste sättet är att mäta på inkomstsidan. Inom EU delar Danmark och Sverige ledarplatsen med lägst relativ spridning av disponibel inkomst.
Andra sätt att se på frågan är t ex den relativa storleken på den offentliga sektorn eller det totala skattetrycket. Sverige ligger i toppskiktet i båda.
Inom EU/OECD ligger Sverige definitivt i toppskiktet vad gäller minst ojämlik inkomstfördelning.
Hur det upplevs på individnivå är en helt annan och subjektiv fråga.
Men jag är mycket hellre fattig i Sverige än i något annat land, och det oavsett färg på regeringens politik. Men det gäller även om jag vore rik, så det säger kanske inte så mycket.
H-E.R
/ februari 19, 2008Voogi.
Till äventyrs ska jag nu tala ur hjärtat, förståndet kan jag lämna därhän då jag inte har så mycket av den varan 😉
Så här ser jag på det ”välstånd” som t ex OECD rankar:
Köpkraft per capita, dvs krasst uttryckt ”hur mycket du har över att konsumera för”.
Jag tror fullt och fast att alliansen med sin politik driver Sverige rakt in i toppen av den sk ”köpkraftsligan”. Reinfeldt verkar smått besatt av detta. ”Valfrihet” är ett mantra i sambandet.
Skattesänkningar för arbetarna ger kraft att konsumera.
Arbetslinjen skapar förutsättningarna. Klämmer man bara åt sjuka och arbetslösa riktigt ordentligt så finansieras konsumtionen med råge.
Sverige kan stoltsera med en riktigt fin topplacering, ”vinnare i konsumtionstävlingen”.
That’s it.
Sa jag som inte alls begriper vad värdet av allt detta slutligen blir.
Konsekvensanalys kan man nog bara drömma om i sambandet.
Voogi
/ februari 19, 2008H-E. R:
Om alliansen skall lyckas med det, så har de en mycket lång väg att vandra, både i sak och i tid. Det skulle behövas många mandatperioder, och det tror jag inte de får.
H-E.R
/ februari 20, 2008Voogi.
Ja vid närmare eftertanke så kanske det krävs en längre period av alliansen för eftersträvat mål.
Läste just att fuskjakten går dåligt, många presumtiva fuskare anmäls men få fälls.
Kanske skulle alliansen vinna på att ge FKs personal jägarexmen helt enkelt. För visst måste det väl vara resursslöseri när de inte klarar att fälla de sjuka utan bara skadeskjuta dem?
Nog borde väl skattesänkningar och köpkraft sprungen ur detsamma vara skäl nog för en effektivare jakt på sjuka/arbetslösa?
(ironi hela drapan, kunde inte låta bli 😉