Ödmjuke Borgs tystnad och fuskhysterin

borg-reinfeldt.jpg

I Dagens Nyheter skriver Johan Schück att Sverige tagit ett rejält kliv uppåt i OECD:s så kallade välståndsliga (eller ”köpkraftsligan”). Mellan 2006 till 2007 har nämligen Sverige klättrat från 11:e plats till 9:e plats. Schück undrar varför Borg inte hittills gått ut med detta.

Gillar Borg inte att skryta? undrar Schück.

Sanningen har nog trots allt inget att göra med finansministerns ovilja att skryta. Schück underskattar istället Borgs ”statistiska talanger”. Borg har nämligen visat sig vara i världsmästarklass när det gäller att plocka fram statistik som passar hans och moderaternas politiska syften.

Tittar man närmare på OECD:s köpkraftsliga ser man att Sverige sedan slutet av 1990-talet klättrat från 18:e plats till 11:e plats år 2006. Under socialdemokratiskt regeringsinnehav har alltså Sverige passerat sju andra länder i köpkraftsligan. Det vet Borg.

Men det finns fler goda skäl för Borg att hålla tyst. Man kan fråga sig hur klättringen uppåt i OECD-ligan under socialdemokratiskt regeringsinnehav stämmer överens med den bild av ett land i massarbetslöshet och misär, som Alliansen för lite drygt ett och ett halvt år sedan målade upp? Allt för lite tid har gått sedan valet. Det vet Borg. Därför är det inte trovärdigt att redan nu börja slå sig för bröstet och skryta. Dessutom motsvarar Reinfeldts/Borgs bedrift den som Persson/Nuder gjorde mellan 2005 och 2006, då klättrade vi nämligen också två placeringar i köpkraftsligan (från 13:e till 11:e)…

Till detta kan vi lägga att om Borg nu skulle gå ut och skryta med att vi klättrar i OECD-ligan kommer han att få äta upp detta den dag vi börjar falla igen. Just nu har den svenska ekonomin passerat konjunkturtoppen och vi har en besvärlig ekonomisk tid framför oss, vilket riskerar leda till att vi kommer att rasa i köpkraftsligan. Det vet Borg också.

Det skall bli spännande att följa Sveriges placering i OECD-ligan de närmaste åren. Om Borg fortsätter att hålla tyst om dessa placeringar kan ni ju själv gissa vad detta i så fall beror på. Ödmjukhet? Eller en ovanligt väl utvecklad ”statistisk talang”?

För inte kan väl vår ödmjuke finansminister vilja ”mörka” de siffror som är besvärande för Alliansen? 😉

*
husmark.jpg

Cristina Husmark Pehrsson och Göran Hägglund spinner i dag vidare på alliansens ”bidragsfusktema”. De konstaterar att runt 70 procent av befolkningen anser att de som medvetet lämnar felaktiga uppgifter till Försäkringskassan ”bör åtalas för bedrägeri”. Trots att alltså en överväldigande majoritet av svenskarna ser oerhört allvarligt på ”bidragsfusk” tror också runt 50 procent av befolkningen att fusk är vanligt. Artikelförfattarna tycks beklaga detta faktum. Men de verkar inte för ett ögonblick fundera över varför så många misstänker alla andra utom sig själva för ”bidragsfusk”.

De tycks inte heller för ett ögonblick reflektera över om regeringens propagandamaskin med FUT-delegationer, fuskgissningslekar förklädda till ”forskning”och stora FUSK-rubriker kan ha ett finger med i spelet? Den undersökning man hänvisar till i artikeln (IFAU) antyder inte heller att de felaktiga utbetalningar till större delen skulle bero på fusk. Det tycks istället tas för givet.

Frågan är väl om det är det verkliga ”fusket” som har ökat eller om det människors attityder och misstänksamhet som förändrats och ökats på efter åratal av hetskampanjer i media?

Eller är det så att alla andra fuskar – utom jag? 😉

*

Lästips:

SvD Synpunkt; Etik på skam i privatiseringstider

Anna Larsson i SvD; Vi måste försvara flickornas rätt att skratta

*

Andra bloggar om: , , , , , , , , , , , ,

intressant.se

Annonser
Följande inlägg
Lämna en kommentar

22 kommentarer

  1. Mikael

     /  februari 15, 2008

    När du berömmer S för att ha lyft oss från vår 18:e-plats på 90-talet skall du kanske även fundera på vilka partiers som dominerade i regeringsställning 1970-1990 när vi dalade från en 4:e-plats till bottennappet på 18. Det var väl S mer blint ideologiska period med löntagar-fonder, marginalskatter över 100% o.s.v. och det hade sina naturliga effekter på ekonomin.

  2. Mathias

     /  februari 15, 2008

    Jag tror att den första skattesänkningen borde ge ett rejält utslag i siffrorna. Även årets skattesäkning för låginkomsttagare bör få rejält utslag i nästa mätning.
    Jag har hört att alla LO arbetare har fått största standardhöjningen någonsin under 2007. Men det är kanske en myt? Men jag tycker det låter väldigt sannolikt…

  3. Johan F

     /  februari 15, 2008

    Lite oärligt att säga att vi låg 11 innan. Det står ju att den placeringen korrigerades till 14e plats. Nu kan ju den nya 9e platsen komma att korrigeras, men det vet vi inte.

    Sen håller jag med dig om att det inte är läge för Borg att börja slå sig för bröstet på grund av denna eftersom det har gått alldeles för kort tid och tidigare regeringar har haft precis lika mycket med detta att göra. Dock så tycker jag att du ska använda den retoriken även vid negativa nyheter, det är inte ärligt att lägga allt negativt helt på nya regeringen samtidigt som man säger att positiva nyheter beror till stor del på den tidigare regeringens arbete.

  4. Björn

     /  februari 15, 2008

    Nu gjorde Mikael mig en tjänst genom att säga vad jag tänkte.

    Att Sverige på senare år, under Socialdemokratiskt styre, klättrat har inte mycket med (S) att göra. Tillväxt genereras av näringslivet, och får skjuts genom politiska reformer.

    Alliansens bild av Sverige under valrörelsen var i stort korrekt, och att ha en bra ekonomisk tillväxt utesluter inte att det finns stora problem på arbetsmarknaden, så släpp det ideologiska argumentet.

  5. Erik

     /  februari 15, 2008

    Som om vare sig borgarna eller sossarna är de som har skapat det svenska välståndet…

  6. St Just

     /  februari 15, 2008

    Jag tillhör dem som inte finner ”köpkraftsligan” vara av intresse mer än som en spegel av marknadskrafternas diktatur. Vad kan en lågavlönad arbetare eller en papperslös finna för glädje i att Sverige i en statistisk rapport får umgås med Luxemburg, Norge, Schweiz, Nederländerna, Kanada och Österike och kan vinka adjö åt
    länder som Portugal, Slovakien, Ungern, Polen, Mexico och Turkiet.

    För att inte tala om länder som Burkina-Faso, Peru eller Nya Kaledonien – de existerar väl knappt.

    För att tala med den gamle Hermansson: Sverige är en liten men hungrig imperialistisk stat.

    Det är banne mig inget att vara stolt över.

  7. Mikael din logik är minst sagt märklig. Före 1970-talet hade vi nästan fyra decennier med socialdemokratiska regeringar. Som du skriver placerades Sverige då högt upp i den s.k. köpkraftsligan (som högst 4:a).

    1976 bröts s-regerandet och vi fick en borgerlig ministär. De närmaste två decennierna växlade s och borgarna vid makten. Till den sanna bilden hör att det var de borgerliga statsministrarna Fälldin och Bildt som skapade enorma budgetunderskott, som s sedan med en tuff saneringspolitik tvingades städa upp efter.

    Det största fallet i statsfinanserna kom efter Bildtregimens ekonomiska magplask och 90-talskrisen. Den socialdemokratiska ekonomiska saneringspolitiken var i vissa stycken allt för hård och drabbade utsatta, men de flesta som är ekonomiskt historiskt insatta måste ändå erkänna att det var Perssons sanering som lade grunden till att statsfinanserna förbättrades och gjorde att vi från och med slutet av 90-talet fram till 2006 klättrade sju placeringar (från 18:e till 11:e) i ”köpkraftsligan”.

    Johan F, läs Schücks artikel lite noggrannare så ser du att jag inte är oärlig. Alla siffror jag använder i artikel rörande OECD:s s.k. köpkraftsliga är korrigerade (såväl 18:e som 11:e placeringen) UTOM 14:e och den senaste 9:e placeringen. 9:e placeringen kan komma att korrigeras, vilket kan komma att innebära att vi både faller eller stiger i ligan. Men om detta vet vi inget idag. Vi får vänta tills korrigeringen är gjord.

    S:t Just, visst kan jag hålla med om att OECD:s köpkraftsliga har stora brister. Den säger bland annat inget om hur köpkraften är fördelad och därmed missar man bland annat det faktum att USA, som ligger högt, har enorma sociala klyftor jämfört med de nordiska länderna. Sedan är jag faktiskt stolt över det svenska välfärdsbygget. Det byggdes av vanliga arbetare och den svenska arbetarrörelsen har skapat en i internationella mått mätt relativt rättvist, demokratiskt och jämlikt samhälle. Tyvärr håller Alliansen just nu på att rasera detta. Vi kan bara hoppas att de inte hinner spränga allt i luften innan nästa val…

  8. Johan F

     /  februari 16, 2008

    My bad….du har rätt! Var ju snarare Schück som var oärlig.

  9. H-E.R

     /  februari 16, 2008

    Intressanta fakta angående Sveriges utveckling, man kan nästan gissa att ”ödmjuke Borg” fortsätter att på sitt blygsamma vis hålla tyst 🙂

    Och fusket. Ja nog har attityderna förändrats, det har tillkommit en ”vi och dem-attityd” där uppfattningen nog ofta är den som uppmålats i media, nämligen att här i Sverige dräller det av simulerande latmaskar. Och vill man som alliansen skapa en bra grund för accepterande av försämringar i den sociala tryggheten så är det en väg att gå. Visserligen den ganska dålig väg, men de gör så gott de kan verkar det som.

    Tänkvärd blogg Ilse-Marie.

  10. Johan F

     /  februari 16, 2008

    Det är väl klart att det är en vi-dem attityd mot bidragsfuskare. Vem vill ställa sig på fuskarnas sida. Det är lite synd att misstänksamheten har ökat, men det är också viktigt att se till att bidrag går till dem som behöver.

  11. H-E.R

     /  februari 16, 2008

    ps Johan F.

    Maila Scück och meddela honom att han är en lurendrejare då. Jag ser att du skrivit här att han är oärlig. Hälsa från mig att även jag har trott på hans ord, fast det egentligen är Johan F som har rätt. Basta!

    Hm… ja det är givet, försäkringspengarna (som du benämner bidrag) ska gå till dem som behöver. Men eftersom ”de som behöver” kollektivbestraffas tillsammans med de som ”inte behöver” uppstår en situation där ”de som behöver” packas ihop tillsammans med ”de som inte behöver” och då uppstår en fusksoppa som blir ytterst osmaklig.
    Got that?

  12. Så länge makthavarna slipper ta ansvar och konsekvenserna av sitt beteende och handlande kommer detta samhälle aldrig att förändras. Demokratin är död sedan länge…. ;(

  13. Johan F

     /  februari 16, 2008

    vad yrar du om? Varför ska jag maila Schück ? Jag tog tillbaka det jag skrev innan eftersom det var fel. Läste artikeln för slarvigt och gav Ilse-Marie rätt istället.

    Att det finns personer som fuskar är ett problem. Det är väl ingen bestraffning att behöva skicka in ett underlag för sitt krav på försäkringskassan. Det som i så fall är en bestraffning är att folk som jobbar får betala för personer som inte behöver hjälp/stöd.

  14. H-E.R

     /  februari 16, 2008

    Ojsan Johan, då ber jag om ursäkt angående Schück. Själv läste jag väl ännu slarvigare då, varpå jag sedan ”yrade” å det grövsta.

    Angående kollektiv bestraffning av samtliga sjuka pga ett ”fusk” som ältas men aldrig åtgärdas utan bara ”finns där”:
    Jodå det är en bestraffning för den som är sjuk och får se sin ersättning sänkas pga detta fusk som tycks leva vidare utan åtgärd. Med enkelhet skulle detta fusk ha varit utrotat för länge sedan om bara viljan funnits att få bort det.
    Nu kategoriseras i stället inte bara de som till äventyrs har begått ett rent brott genom att uppbära både lön och sjukersättning utan även de som faktiskt är sjuka i samma fack. Bestraffning är ett lindrigt ord Johan, brott mot de mänskliga rättigheterna vore den rätta benämningen.

  15. Johan F

     /  februari 16, 2008

    Känns som om vi inte pratat om samma sak. Jag menar själva processen när man vill ha sin ersättning. Jag tycker att det då självklart ska bifogas ngt slags intyg. Dvs att man inför det kravet är inte en bestraffning. Sen håller jag inte med Alliansen i deras politik när de sänker ersättningarna. Att de gör det lönsammare att arbeta har jag inget emot, men att sänka ersättningen vid sjukdom/arbetslöshet mm tror jag inte ger så mkt.

  16. H-E.R

     /  februari 16, 2008

    Ja nog verkar vi vara på olika spår Johan. Ett intyg på att man varit sjuk är i sambandet en fis i rymden.
    Att riskera straff (varav det grövsta leder till fängelse) om man skriver fel i ett papper (grov oaktsamhet) eller om en granne får för sig att anonymt anmäla en sjukskriven (kanske t o m obefogat) är något annat.
    Att få ersättningen sänkt när det enda ”brott” man gjort är att ha blivit sjuk.
    Att se regeringens idiotiskt drivna politik där t o m behandlande läkares ord faller platt och den sjuke raskt friskförklaras, portas från Försäkringskassan pga att vara ”för frisk”, portas från Arbetsförmedlingen pga att ”vara för sjuk”.
    Att följa regeringens ”rehabiliteringskedja” och inse att skutet på kedjan leder till en snara eftersom rehabilitering är något som alla pratar om men ingen vill betala. Att inse att egen bekostnad av rehabilitering är omöjlig pga sänkning av den redan låga ersättningen.
    Osv osv osv.
    I det sambandet är kravet på ett intyg vid sjukdom knappt märkbart för de drabbade. Fast…. då uppstår förstås ett dilemma. Eftersom många diagnoser har fått 0 dagar som rekommenderad sjukskrivningstid så är nog inte intyget alla gånger överensstämmande med verkligheten.

  17. Jag väntar fortfarande på alliansens lista om ikcke tillåtna sjukdomar som inte ska ge sjukersättning… typ skador man får när man utövar skidåkning, golf, hästridning, segelflygning, bergsklättring, alla typer av motorsporter, fotboll, skridskoåkning mm….. 😉

  18. Voogi

     /  februari 17, 2008

    Det är synd att så många stirrar sig blinda på att ekonomiska skeenden nödvändigtvis är resultat av politiken. Det finns en omvärld som påverkar i allt högre grad.

    (S)-regeringarna från 30-talet till 70-talet gjorde ett bra arbete i sitt samarbete med näringslivet som fick tydliga och stabila regler att arbeta efter.

    70-talskrisen kom utifrån, men späddes på mycket kraftigt av ett felbslut i Sverige om att problemen var tillfälliga och man skulle överbrygga med interventioner. Så vitt jag vet, så fanns en samstämmighet om denna bedömning mellan blocken.

    Den internationella förändringen tog bort effekterna av vår reglering av kredit- och valutamarknaden vilket hade till följd att dessa regleringar togs bort under 80-talet. Det blev en finansiell yra där näringsliv, konsumenter, och, inte minst, banksystemet bidrog till en enorm bubbla. Med en självklar krasch i början 90-talet som resultat. Den hade kommit alldeles oavsett vilket block som hade innehaft regeringsmakten.

    Vad vi än tycker om Göran P, så hade han en stor betydelse för lotsningen av Sverige genom efterdyningarna. Kanske steg framgången på det området honom över huvudet?

    Jag har under ganska lång tid trott att växlingar av regeringsmakten är av godo så att man kan ta det bästa ur varje ideologi och få politiker att anstränga sig lite mer.

    Å andra sidan är stabila regler för näringslivet en nödvändighet för att det skall fungera bra. Om det sedan är en (s)- eller alliansmärkt politik spelar nog mindre roll. Det viktigaste är att undvika ytterligheterna.

    Jag börjar luta mer åt att det stabila trots allt är bäst.

    Så, vem som än vinner nästa val, så hoppas jag de får sitta längre än en period.

    Om 20-25 år tror jag att världen står inför ett nytänkande där vägvalet blir antingen mer åt höger eller en sväng tillbaka mot mitten. Jag tror ganska starkt att det blir det sistnämnda, och då kan vi lika gärna börja i tid med (s) vid rodret. Men då skall de också se till att hålla sig kvar.

  19. Fille

     /  februari 18, 2008

    Johan F, starkt att erkänna att du hade fel om att Ilse-Marie var oärlig. Rätt skall vara rätt. Oavsett vad du anser om Ilse-maries politiska åsikter så verkar ni två dela just detta synsätt. Bra, detta lägger grunden för en fruktbar politisk diskussion! 🙂

    Sedan håller jag med dig om att är det någon som är oärlig i detta sammanhang så är det Schück. Att ge Borg äran för att Sverige klättrat från 14:e till 9:e plats är direkt felaktigt. Detta särskilt som klättringen mellan plats 14 och plats 11 i köpkraftsligan (alltså 3 placeringar) skett fram till 2006, då ju socialdemokraterna regerade.

    Sedan är det ju också lite märkligt att Schück inte uppmärksammat att Sverige under s-regeringen faktiskt klättrat från 18:e platsen (sedan slutet av 1990-talet) till 11:e platsen år 2006.

    Att Sveriges klättring främst beror på att Island sjunkit i köpkraft och att vi faktiskt delar 9:e platsen med Danmark (som tidigare låg före oss) verkar inte vara något som Schück tycker är intressant att nämna. Beror detta måntro på att Borgs ”bedrift” då skulle framstå som lite mindre remarkabel?

    Man kan väl bara hoppas att Schück har samma grad av ärlighet som Johan F och i nästa artikel går ut och korrigerar sin berättelse. Schück skulle då kunna börja med att skilja på preliminära och korrigerade köpkraftssiffror och inte jämföra äpplen och päron. 😉

  1. Hotar bidragsfusket legitimiteten? « Tankar i natten
  2. Ljuger media om välståndsligan? | Svensson
  3. En diskret flirt « Ett hjärta RÖTT

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: