Socialförsäkringsminister Cristina Husmark Pehrson har gjort det igen – begåvat sin samtid med ytterligare ett klassiskt uttalande…
Något, för de allra flesta, så naturligt och självklart som att hålla ett löfte, en uppgörelse – kallar hon i dag i DN för ”en fantastisk gest”.
Bakgrunden är denna;
Redan en vecka efter valet bröt den moderatstyrda regeringen den historiska och breda pensionsöverenskommelsen från 90-talet. Man bestämde sig för att förtidspensionerade, sjuka och handikappade, skulle få betala för sina synder även när de var ålderspensionärer. Deras pensioner skulle beräknas på ett nytt sätt, vilket skulle innebära försämrade, och i många fall kraftigt försämrade, ålderspensioner för redan utsatta grupper av människor.
Nu säger sig regeringen ”backa” från förslaget, och det är alltså detta som socialförsäkringsministern beskriver som ”en fantastisk gest”.
Ja kanske, när man tänker efter… det får väl betraktas som nästan lika “fantastisk” och mirakulöst att moderaterna håller ett löfte som att Cristina Krusmark Päronsoda likt Jesus steg upp från sin sjukbädd redan på tredje dagen efter sin ”släng av utbrändhet.” Sånt händer inte varje dag…
Fantastiskt var ordet! 😉
Fler löftesbrott…
Före valet satsade den borgerliga alliansen stort på ett av sina paradnummer – att avskaffa den förhatliga fastighetsskatten.
Men, vad hände? Man fixade och trixade lite, ändrade reglerna och bytte namn till ”fastighetsavgift”. Men är skatten avskaffad? Nix!
I går kritiserade och varnade två professorer i fastighetsekonomi vid KTH, Hans Lind och Stellan Lundström, för regeringens förslag i DN Ekonomi.
Slutligen konstaterade de, precis som lagrådet tidigare gjort; fastighetsskatten finns kvar, ”att påstå något annat som regeringen gör är direkt hycklande.”
Hyckleri, lögner och löftesbrott…
Visst är den moderatstyrda regeringen “fantastisk” ?!
*
Andra bloggar om: politik, moderaterna, humor, samhälle, regeringen, välfärd
Ett hjärta RÖTT 
Satyricon
/ oktober 30, 2007Tack Ilse-Marie för din klara analytiska förmåga, din glimt i ögat och dina träffande ord!
Allt oftare överträffar den politiska retoriken satiren! Med denna regering finns det risk att företeelser som ”På håret” och Grönköpings Veckoblad kommer att gå en säker död till mötes.
Med de logiska kullerbyttor som Alliansbröder och systrar numera utsätter oss för (nästan varje dag) orkar i alla fall inte mina skrattmuskler av att DESSUTOM låta mig roas av sådana som Göran Gabrielsson och andra professionella underhållare.
Med sådana ”intelligenta” ministrar som Husmark Pehrsson finns det risk för att man snart hånskrattar sig själv till döds…
Synd bara för de utsatta att Alliansministrarnas fantastiska formuleringar inte stannar på pappret, utan tyvärr också omsätts i politiska beslut.
Jens
/ oktober 30, 2007Jag gör vågen!!! Go on girl! 🙂
liberal-sosse
/ oktober 30, 2007Just så! Härligt med en bloggare med hjärtat på rätt ställe!
H-E.R
/ oktober 30, 2007Lysande Ilse-Marie!
Socialminister Päronsoda vill kanske flörta lite förtidspensionärerna.
Men attans… jag säger som Refaat jag, här ligger en gravad hund. Kommer nog något surt efter.
ilse-marie
/ oktober 31, 2007Tack H-E.R och ni andra för alla uppmuntrande kommentarer!
Till H-E.R vill jag också tacka för alla välformulerade, träffande och intelligenta kommentarer i alla andra poster. Det kan inte vara lätt att kämpa mot den vägg av arroganta nyliberala kommentarsspottare som använder min blogg som debattforum. Jag har gett upp (har varken tid eller lust), men du gör ett suveränt jobb!
Vill också passa på att önska dig lycka till med din rehabilitering!
H-E.R
/ oktober 31, 2007Tack själv du godhjärtade människa!
Ilse-Marie, många gånger är det så att människor som inte varit i den sitsen att t ex dras med värk och skador helt enkelt inte förstår hur det är.
Men lika många gånger hittar de en port för att få ur egen frustration, det är vad jag tror. Och då passar det utmärkt att använda sjuka och handikappade som slagpåsar.
Men det är en mycket falsk känsla av överlägsenhet som de då får som ”belöning”. Den förintas lika fort som fnösket i brasan, och kvar finns bara tomheten.
Jag önskar dig Ilse-Marie och de av dina läsare och kommentaörer med hjärtat på rätt ställe, fortsatt kamp…
Det goda vinner alltid, helt säkert 🙂
Jonas N
/ oktober 31, 2007Jag vill bara påtala att Ilse-Marie ännu en gång kommer med personliga och nedsättande kommentarer riktade till folk som har funderat och kommit fram till andra saker än hon.
Inte för att jag tar illa vid mig, utan för att detta mönster är så tydligt!
Liberal vänster
/ oktober 31, 2007H.ER
Så sant! Att vara sjuk är det överjäkligatse som finns och det är tröttsamtatt läsa och okunnigt med kommentarer som: Eftersom du kan skriva på en dator kan du jobba.
Att klara av vissa saker betyder ju inte att vara anställningsbar. En arbetrsgivare vill ha pigga, unga och alerta medarbetare som kan ge 100 %: De vill inte och kan inte av ekonomiska skäl l anställa människor som är sjuka då det inte är kostnadseffektivt. Ibland hör jag många säga om sina sjukskrivna grannar: Se, han var jättepigg häromdagen o jag såg honom plocka i trädgården men arbeta orkar han inte.
vad dessa människor missat är att sjukdom inte ser likadan ut varje dag. Ena dagen kan du vara stark och orka med ett arbete men andra dagen kan du vara sängliggande. Vilken arbetsgivare vill anställa en sådan? Omgivningen ser personen bara när denne är i sin bästa status och bedömer då hela sjukdomen efter det. jaah, du kan sitta vid en dator, du kan jobba i trädgården, du orkar ta en promenad, ja då kan du också jobba-‘ ¨
vem vill ansrälla en person som var o varannan dag tvingas stanna hemma p.g.a värk? INGEN!!!
Sjukdomar ger sig inte till känna enligt ett bestämt schema. Den är OBERÄKNELIG intill förrädisk i sin natur.
Jonas N
/ oktober 31, 2007Liberal Vänster
Jag noterar att du helt sonika skriver om
”Jag har svårt att se att du skulle vara heltarbetsoförmögen”
till
”Eftersom du kan skriva vid en dator kan du jobba”
Du kanske inte kan argumentera bättre än så, och då får du väl bygga fler liknande halmgubbar.
Men om du händelsvis skulle vilja följdfrågorna du tar upp lite riktig eftertanke, så kan du ju fundera på varför de som anställer folk tycks ha så snäva preferenser.
Fundera gärna på varför företag anställer folk över huvud taget.
Det finns goda och sunda svar på båda frågeställningarna …
(Men kanske inte de svar rimmar bäst på de egna politiska önskningarna …. )
Liberal vänster
/ oktober 31, 2007””Fundera gärna på varför företag anställer folk över huvud taget.””
Men ge dig grabben! Är ju för fanken det jag sysslar med som företagspsykolog o rekryterare.
Du framstår mer o mer som..nejdå..så lågt tänker jag inte sjunka.
Du vågar inte ens läsa om hur sjuikdom ser ut.
Känner du några? Vet du hur hårt många kämpar för att komma tillbaka till arbetsplatsen? Argument? Det var inga argument, det var en verklighetsbeskrivning. Sedan nämnde jag inte ens dig i texten, gick inte till personangrepp coh var inte arrogant mot något håll.
ÄNDÅ.. måste du bara,.. rent tvångsmässigt.. spotta ur dig något elakt.
Vad beror ett sådant beteende på, Jonas? Fundera du på det.
Sen undra jag: Hur kan du sitta här från mporgon till kväll o skriva avhandlingar. Har du inget arbete?
Jonas N
/ oktober 31, 2007Som sagt, du har nära till oförskämdheter Liberal Vänster och behöver tillskriva andra än det ena, än det andra.
Nyss: ”Du vågar inte ens läsa om hur sjuikdom ser ut”
Bara hitte-på!
Vidare: ”Sedan nämnde jag inte ens dig i texten”
Nähä? Om det inte var mitt inlägg till HER du förvanskade, alltså om det var någon annans, då har jag fel förstås (och vill givetivs be om ursäkt). Men var det så? Var det någon annans kommentar som du betecknade som ‘tröttsamt okunnig’ ? Vems då? Nå?
Jag har svårt att se att dina återkommande emotionella utfall går hand i hand med en professionell hållning du säger dig ha i en yrkesroll.
Och om du nu faktiskt har insyn i företags anställningsbeslut, då borde ju mina två frågor inte få dig att gå i taket, utan tvärtom borde du kunna ge lite mer genomtänkta svar på dem. För din beskrivning av vad företag ösnkar sig är (i stort sett) korrekt. Vad jag dessutom säger är att detta är ett (i stort sett) rationellt beteende, och den rationaliteten påverkas av hur saker förhåller sig i verkligheten.
Men jag hade varit intresserad av din förklaring också … det var därför jag frågade
(Och gärna utan utfall och emotionella övertoner … )
Liberal vänster
/ oktober 31, 2007Nu återgår jag till jobbet. Och du..är vad jag förmodar.. ARBETSLÖS!!
Jonas N
/ oktober 31, 2007Så där, du förblev svarslös. Det var väl vad jag gissade!
LibeRatio
/ oktober 31, 2007”Omgivningen ser personen bara när denne är i sin bästa status och bedömer då hela sjukdomen efter det. jaah, du kan sitta vid en dator, du kan jobba i trädgården, du orkar ta en promenad, ja då kan du också jobba-”
Jag misstänker att en del av avundsjukan grundar sig på att det rent konkret är omgivningen som betalar personens sjukskrivning. Många är mera snara till dom om de misstänker att deras pengar fuskas bort (alldeles oavsett om grannen verkligen fuskar eller ej), än om en person misstänks fuska med sina egna pengar.
H-E.R
/ oktober 31, 2007Liberal vänster….
Exakt så som du beskriver är verkligheten för väldigt många sjukdomsdrabbade.
Jag är inget undantag. Vissa dagar finns en önskan längst därinne att bara avsluta det hela. Andra dagar kan jag t o m promenera en kvart.
Har för övrigt lagt märke till en något irrationell kommentar som dyker upp ibland när jag antingen tagit mig ut och möter någon jag inte sett på ett tag eller får besök av någon.
”Hur orkar du vara så glad?”
Av naturen är jag en person som närapå kan garva under det att smärtorna hugger som bajonetter i kroppen (funderar om det är någon dold maschoshh……. hur stavas det??)
Nåja.
Skrattar man för mycket så kan man nämligen misstänkas vara simulant.
Fast å andra sidan kan man ju bjuda på det också 🙂
Idag är en dag när f-n måtte fylla år eller nåt i den stilen. Inte ens morfin hjälper, men en annan dag bättre.
Liberal vänster
/ oktober 31, 2007H.ER
Kämpa på! Sjukdom är överjäkligt och jag är grundligt tacksam för varje dag jag kan jobba för jag vill inte byta mot en sysslolös vardag med värk. Jag hoppas verkligen att du får uppleva några inspirerande yrkesår längre fram.
Liberatio: som du säger är vi alla väktare över den gemensamma kassan och vaktar den noga och vi accepterar självklart inte om nån uppenbarligen fuskar. Ändå är det så att sjukdom inte alltid syns utanpå. Sanningen är att sjukdom väldigt ”sällan” syns utanpå och att många som verkligen Är sjuka, blir anklagade för att vara friska. Det var detta jag försökte beskriva i mitt inlägg, då jag VET att det är så det ser ut.
Däremot instämmer jag inte i att det skulle vara avundsjuka. Vad finns att vara avundsjuk på?