Ofta får vi höra att vi måste spara. Samhället har helt plötsligt inte råd med sånt som vi tidigare har haft råd med. Hur kommer det sig? Har Sverige blivit fattigare? Och, när började i såna fall denna vandring mot fattigdom?
Tittar vi på en BNP tabell hämtad från statistiska centralbyrån ser det ut så här:
Bildtexten från scb är mycket talande i sin enkelhet:
Diagrammet visar den årliga förändringen av BNP, uttryckt i procent från föregående år och i fasta priser (tillväxten). Under några år på 1970-talet och fram för allt första halvan av 1990-talet var tillväxten negativ, d.v.s. BNP minskade.
Vi kan ju konstatera att det faktiskt har funnits perioder när vi verkligen har behövt spara för att få balans i ekonomi och budget – och märkligt nog har dessa perioder alltid inträffat efter borgerliga styren. Annars går kurvan stadigt uppåt. Sverige har alltså egentligen bara blivit rikare o rikare, och är idag rikare än någonsin.
Varför har vi då helt plötsligt inte råd?
Kan det vara så att vår syn på människan kontra ekonomin har förändrats, sakta men säkert? Bland de ekonomiska teorierna finns bara plats för en enda numera. En tanke, en åsikt, en enda väg. Den nyliberala vägen. Den är upphöjd till religion, och idag tillber alla välkammade ekonomer den fria marknaden och egoismen. De upprepar sitt mantra; mer avregleringar, sälj ut statliga företag och sänk skatterna.
Men, vad som aldrig nämns är att de sanningar de rabblar är färgade av deras egna värderingar och ideologier. Deras sanningar är därför inte mer värda än dina och mina. De är inga gudar, inga allvetare – de är bara vanliga människor. Att det idag finns så många nyliberala ekonomer och experter beror inte på att detta är den ideologi som man automatiskt kommer fram till när man utbildar sig i ämnet. Det beror på att ideologier och värderingar går i arv, likaså högre utbildning. Klassamhället visar upp sin diskreta charm. Det beror också på att det lönar sig mer att vara nyliberal – de har sina rika uppdragsgivare och finansiärer. Det är lättare att få medhåll, än att kämpa i motvind.
Men, det finns aldrig bara en väg att gå. Det finns alltid alternativ. Vi kan välja. Egoism eller solidaritet. Större klyftor eller ett rättvisare samhälle. Det är vårt val, även om de som har makt och pengar vill få oss att tro något annat. Ekonomin kan än en gång bli till för människan och inte som nu – tvärtom!
Karl Wennberg får stå för slutorden denna gång:
Du vars hjärta är hos
vänstern:
den behöver ditt förnuft.
Upprepa fakta, din del
av fakta.
Upprepa drömmen, din del
av drömmen.
Upprepa orden i det illegala
språket.
*
Andra bloggar om: politik, samhälle, demokrati, religion, vetenskap
Ett hjärta RÖTT 
Tobias Struck
/ januari 30, 2007Verkligheten är som den är:
Sveriges 10 största företag är alla över 100 år gamla. Skattetrycket gör att inte nya företag kan växa. Några få rika familjer styr hela Sverige. Är deras vinster bra? Jodå, det går väl bra. Annars hade inte deras media tjänat socialdemokraternas unkna propaganda i alla år. Sådana som Galenskaparna, Jonas Gardell, Lukas Moodyson Tomas von Brömsen, Sven Wollter och Jan Guillou betraktas som rebeller – men de har fått synas så mycket bara för att de rika familjerna har tjänat på SAP:s politik. Och det kulturella ”progressiva” etablissemanget har slickat adelsröven genom SAP-kalsongen.
Men nu är det så här: Inom några decennier är de där inavlade adelsfamiljernas saga slut. Då får Putte och Dutte och Bittan och Pitte visa vad de går för på riktigt.
Globaliseringen och den nya tekniken tar inga fångar: Resultat måste mer och mer mätas med förutsättningarna på den globala marknaden. Då får nepotismen mindre spelrum. Dutte och Bittan kanske sabbade för företaget förut, men då fanns det alltid någon som städade upp utan att de fick gå. Nu är det det Agurasara Hirushita eller Steve Rightspeed som städar upp. Och de struntar i att Bittan känner Pitte.
Om vi skall få en stark inhemsk produktion, som genererar nya jobb istället för att fabriker flyttar från skattetrycket efter profiten på den globala marknaden, så behöver vi stimulera den breda konsumtionen och göra det biligare för småföretag att anställa.
Klassisk liberalism (eller nyliberalism) kanske verkar vara de rikas agenda, men åtminstonde jag är en klassisk underdog – född fattig i blandetnisk familj och uppvuxen i den fattigaste familjen i ett arbetarkvarter. Pappa var konstnär och sjukpensionär. Jag tror på individens frid och frihet för att jag har sett våld och ofrihet på nära håll.
Dessutom är det inget snack om saken: Budgetunderskott i kommuner och landsting till följd av att fabriker flyttar och ingen har råd att anställa, det är ingen saga, det sker här och nu.
Skall bidrag lösa situationen? Jomentjenamors i lingonskogen: Bidrag finansieras av skatter – och hur skall de bli när lönerna och företagsintäkterna minskar eller försvinner? Jo, då ökar behoven medan pengarna att tillgodose behoven alldeles saknas!
LeoH
/ januari 30, 2007För att kurvan skall bli rättvis bör minst två kurvor till redovisas. Dels skattetryckets förändring under samma period och de demografiska förändringarna. På 50-talet hade vi nästan ingen äldreomsorg att tala om. Samtidigt har också ungdomarnas tillträde till arbete förskjutits. Fortfarande på 60-talet var det en minoritet som studerade på gymnasienivå. Idag är det majoriteten. Allt det här påverkar också vänstern, det har vi sett under de senaste 20 åren.
Något tveksam till din definition av nyliberalism, men kan inte riktigt sätt fingret på det än. Men det lär väl komma. Är lite trögtänkt ibland;-)
Attila
/ januari 30, 2007Egoism är att stjäla 60% av vår lön (dvs kommunalskatt, arbetsgivaravgifter, moms mm). Se på Canada de har närmare hälften av sveriges skattetryck, ändå har de bra vård, omsorg, skola etc.
Har det någonsin slagit dig att den svenska staten kanske SLÖSAR med våra pengar?
Detta är mycket allvarligt vare sig man är socialdemokrat, kommunist, socialliberal eller nyliberal.
ilse-marie
/ januari 30, 2007Till LeoH:
Jag är mycket medveten om att BNP kurvan inte visar alla aspekter av ett samhälle och dess uppbyggnad. Men, trots allt har vi inte blivit fattigare. Men mitt resonemang är ändå mer inriktad på att visa att de ekonomiska teorierna just bara är teorier. Även nyliberalismen. Ingen har den absoluta sanningen. Inte ens de som studerar ekonomi och dess historia i åratal. Ser vi bakåt har vi ju haft 2 gudar; först Keynes och så Milton Friedman. Just nu gäller som bekant den senares läror. Att det finns orsaker att ifrågasätta de oreglerade marknadernas evangelium kan man ju konstatera. Både miljön och människor exploateras i dess namn.
Till Attila:
Vi har en stark inhemsk produktion. Vi har en av de mest välbalanserade ekonomierna i världen. Knappast beroende på de borgerliga regeringarna dock. Mer beroende på den svenska välfärdsstaten och den svenska modellen. Globalisering behöver inte betyda att vi skapar större klyftor i vårt eget samhälle eller i världen. Vi borde kunna ta mer hänsyn till människan och miljön i våra strävanden.
Tobias Struck
/ januari 30, 2007Ilse-Marie.
”Vi har en stark inhemsk produktion.”
Nej. Ericsson flyttade exempelvis nyss all sin tillverkning av de dyraste mobiltelefonerna utomlands. Knapppt några av de tusentals företag som startas i Sverige varje år är inom produktion. Vad skall hindra företagen att flytta sitt kapital med profitintresset?
”Vi har en av de mest välbalanserade ekonomierna i världen.”
Nej. Budgetunderskott i kommuner och landsting göra att vårdköerna ringlar och personalen går på knä. Pengar bränns på rehabilitering av narkomaner utan framgång medan en nykter ensamstående förälder inte har råd att resa på semester ens.
”Knappast beroende på de borgerliga regeringarna dock. Mer beroende på den svenska välfärdsstaten och den svenska modellen. ”
Vilka borgerliga regeringar då? Bildt-regeringen? Det är svensk industri som har skapat vår välfärd. De behövde kunder och lät SAP regera. Nu ser de inte lika ljust på Sveriges framtid med vårt nuvarande system. Därför såg de till att byta regering.
”Globalisering behöver inte betyda att vi skapar större klyftor i vårt eget samhälle eller i världen.”
Vad menar du? Vi styr inte över globaliseringen. Den är en organisk process, en marknadsliberal kultur där bara det starkaste överlever. Om du vill rädda de utsatta, så uppmuntra inhemsk FRIVILLIG solidaritet med nära och kära först och därefter med nationen!
”Vi borde kunna ta mer hänsyn till människan och miljön i våra strävanden.”
Ja, men det kan inte staten få oss till genom att inskränka vår frihet. Statens enda uppgift borde vara att skydda medborgarens frid och frihet. Det som du månar om är en fråga om upplysning. Jag skulle vilja säga att en fri marknad är en bra upplysare i sig. Internet är den bästa public service som jag vet.
LeoH
/ januari 30, 2007Du har helt rätt, Sverige har inte blivit fattigare. Det är ändå ett intressant fenomen att skattetrycket ökat som andel av BNP över tid. Ändå upplever vi att allt blivit sämre. Jag har full förståelse om människor börjar fråga sig – vart tar alla pengar vägen? Staten tar allt större andel och ändå räcker det inte till. Det är tydligen så att det inte är ett klart samband mellan hög skatt och en god välfärd. En enorm pedagogisk uppgift för oss inom vänstern. Är inte helt övertygad om att vi är vuxna uppgiften – ännu.
Tobias Struck
/ januari 30, 2007LeoH. En pedagogisk uppgift? Börja med att fatta hur människan funkar innan du kommer med lösningar.
Detta är naturligt: Sätta sina rättvisa nära och kära främst.
Detta är rättvisa: Medborgerliga och lagstödda samförstånd om ömsesidig frid och frihet – lämna mig ifred, så skall jag lämna dig ifred, slå aldrig första slaget etc.
Detta är Gud, allas lika värde och kärlek till mänskligheten: Tomma ord som syftar till att skrämma människor till att betala skatt. Lögner som urvattnar instinkterna och den sociala samvaron, förstör fattigas kapital och håller nere välbegåvade som har fötts i ”fel” klass.
Idel, ädel, adel
– de sitter i Sveriges sadel,
rider dig och rider mig,
rider från kyrkan till fest och galej.
ilse-marie
/ januari 30, 2007Till Tobias:
Jag får väl säga som Ingemar Stenmark sa; ” Det går int att förklara för den som int begrip” Vi har olika människosyn och olika syn på hur vi kan lösa världens problem. Jag tror på ett samhälle där ekonomiska teorier kan och bör ifrågasättas – oavsett hur många som rabblar dess mantran.
Globaliseringen är ingen ”organisk process”. All utveckling är inte förutbestämd eller omöjlig att påverka. Inte ens på det globala planet. Sorgligt att du verkar tro det….
Kalle E
/ januari 30, 2007Ja, Ilse-Marie, du sätter verkligen tummen på problemet: Hur kommer det sig att vi, men en ständigt stigande BNP och ett ständigt stigande skatteuttag inte har råd med enkla saker?
Som att leverera vård som håller sig utan köer. Som att leverera arbetstillfällen till fler än 80% av den arbetsföra befolkningen. Som att stå med skolklasser med färre än 30 barn.
Allt det där som vi hade råd med på 70-talet.
Svaret tror jag går att finna i socialdemokraternas pacificerande svågerpolitik.
Vi har skurit i antalet sjuksköterskor och ökat på antalet chefer. Vi har försämrat skolutbildningen men ökat antalet år som vi spenderar i skolan. Vi har försämrat för företagen med pressat ut högutbildad arbetskraft. Vi har låtit människor få möjligheten att gå i pension tidigare, men inte låtit dem behålla nog med pengar för att kunna försörja sig.
Därför håller nu alliansen som bäst på med att sanera träsket.
Bort med kolosser på lerfötter, in med småföretagare som kan effektivisera och förbättra vården, skolan och äldreomsorgen. Då behöver det plötsligt inte gå en chef på två sjuksköterskor längre, av någon konstig anledning.
Förbättra skolgången, så att de som vill kan söka sig ett jobb efter skolan, och inte behöver plugga fem år på universitetet.
Förbättra människors möjlighet att spara pengar, så att de som vill kan pensioneras med ära.
Vi håller ju nästan med varandra här, Ilse-Marie! Det behövs göras något!
ilse-marie
/ januari 30, 2007Till Kalle E:
Ja, trevligt! Men inte tror jag alliansen lyckas fixa kärnpunkten i min fråga: att skapa ett mänskligare samhälle med mindre klyftor. Att exempelvis göra förtidspensionärer och sjuka än fattigare, eller straffa arbetslösa skapar inte mindre klyftor.
Som jag ser det kom vändpunkten i vår utveckling när även sossarna i började utöva en nyliberal politik med ohejdade avregleringar, utförsälningar av statliga företag och prioritera låg ränta före arbetslösheten. De har t.o.m. varit duktigare på det än borgarna i vissa avseenden. Sorgligt, men sant!
Kalle E
/ januari 30, 2007Min egentliga svar på din kommentar:
Du har rätt i att socialdemokraterna varit bra på att föra en borgerlig politik, till handlingen sett! Man har ”avstatligat” företag, men behållit aktiemajoriteten. Man har i liten skala infört privata bolag i vården, men behållit styrningen via pengarna.
Detta är inte liberal politik. De försöker bara äta kakan och ha kvar den, vilket ännu mer delar Sverige.
Det finns en uppenbar logik i att sälja ut alla företag och all verksamhet som går: För att staten bevisligen inte kan sköta företag.
För då hamnar helt plötsligt den politiska maktens kompisar i företagsledningarna. Då premieras vinster men inte konkurrens, vilket bara ökar vinstuttaget utan att ge medborgarna några alternativ.
Nej, det bästa hade varit att de löpt linan ut, och fokuserat sig på vad liberalerna anser att staten ska göra: Övervaka och dela ut rättighet att bedriva verksamhet.
Då hade vi inte behövt se på hur välfärdsstaten nedmonterades i takt med antalet mellanchefer i landsting och kommuner bara ökar.
ilse-marie
/ januari 30, 2007Avregleringen av elmarknaden – bra?
LKAB – kan inte staten sköta företag?
ilse-marie
/ januari 30, 2007P.S. Raderade dina 2 kommentarer KalleE (som du ville!)
Kalle E
/ januari 30, 2007Tack för raderingen! Man ska inte bloggkommentera utan kaffe. =)
Avregleringen av elmarknaden består ju bara i att statens egna företag Vattenkraft fortfarande sitter på marknadsledande position och kan höja priserna, nu med en skakig hänvisning till ”marknaden” vilket är skitsnack. Det är som jag skrev: vinstintresse utan konkurrens.
Andra exempel på liknande marknadsekonomiska idiotier är alla kommunala bostadsbolag som äger 50 % av marknaden och tar ut hutlösa hyror från hyresgästerna.
Utan konkurrens, ingen marknadsekonomi.
Som exempel kan ses SJ som idag jublar över en vinst på 600 miljoner. Tack för det, har man monopolställning är det väl inget problem att göra vinst?
Nej, socialdemokraterna har smart och enkelt skapat sig bolag som kan sätta sina egna priser och gå med vinst till statskassan genom antingen monopolmarknader eller andra tvivelaktiga fördelar (som SBAB t.ex.)
Därför är jag fortfarande för privatisering, men gör det ordentligt denna gång!
redheadmaniac
/ januari 30, 2007Asså, med tanke på att ingen i riksdagen motionerat om ens det absolut centralaste i nyliberalismen, typ avskaffandet av skatter, legalisering av droger, handeldvapen och sexhandel samt total yttrandefrihet så tycker jag att du överdriver lite. Jag menar, bara för att vi går från 60% skattetryck till 55% betyder det inte att vi plötsligt blivit liberala. Kom tillbaka när skattetrycket är runt 10% eller så.
ilse-marie
/ januari 31, 2007Till redheadmaniac:
Om du läser bloggen kanske du upptäcker att den handlar om ekonomer och deras teorier. Som tur är lever vi ännu i en demokrati, och jag tror inte att en majoritet av Sveriges befolkning med öppna ögon skulle gå mot en rakt igenom nyliberal stat. Att en del gick på nya arbetarpartiets retorik den här gången är en annan sak.
Till Kalle E:
Jag känner att vi börjar segla ut lite väl mycket från mitt ursprungliga bloggämne, som ju faktiskt handlade om ekonomiska teorier. Jag kan bara avsluta med att jag också håller kvar vid min åsikt. Jag tror på den svenska välfärdsstaten, jag tror på att fördela bördorna genom skatter och jag tror inte på att avregelringar är lösningen på alla problem.