Trovärdighet är nyckeln

I går kom siffror som visade att socialdemokraterna tappat ytterliggare väljare efter valet – medan moderaterna har gått framåt och nu är Sveriges största parti. Resultatet är knappast förvånande. Ingen kan ha undgått det kaos som uppstått inom socialdemokratin efter valförlusten – medan moderaterna och herrar Borg och Reinfeldt har hållit sig i bakgrunden och slickat i sig segerns sötma.

Det vi väljare har fått höra av socialdemokratiska företrädare har inte heller varit särskilt uppmuntrande. Vi hade ”fel” politik har det hetat. Dessutom har det gamla kodordet ”förnyelse” upprepats likt ett mantra. Ett ord som får många med hjärtat till vänster att känna uppgivenhet och motvilja. Inte så mycket beroende på att det skulle vara fel att förnya sig – men beroende på att ordet sedan 90-talet varit liktydigt med en nyliberal högersväng av politiken. Dessutom – var finns partiledaren? Nej, det är kanske inte så konstigt att många väljare vacklar.

Men, varför förlorade de rödgröna och S egentligen valet?

Jag tror att den socialdemokratiska valanalysen som lades fram i förra veckan innehöll många sanningar. Det handlade om en valrörelse utan ett tydligt budskap – där löften spreds till höger och vänster. Man försökte hela tiden skugga regeringen och hamnade på defensiven. Ena dagen skulle man höja bensinpriset och fastighetsskatten – nästa skulle man sänka skatten för pensionärer och ta bort rutavdraget, fixa fotbolls-EM och införa ”butlers i t-banan. Prioriteringarna i valmanifestet och valpropagandan var obegripliga och saknade udd – samtidigt som de viktigaste frågorna – och de övergripande ideologiska skiljelinjerna blev osynliga. Delvis beroende på moderaternas medvetna retoriska kullerbyttor – men också beroende på de rödgrönas och s otydlighet (och, i vissa sammanhang, feghet). Man vågade inte ta striden om socialförsäkringarna – med rädsla att stämplas som ”bidragsparti” – förrän ”de enskilda fallen” dök upp i media – och då var det för sent.

Men, det finns en fråga som man inte ens har vågat röra vid… nämligen ”ledarskapsfrågan”. Jovisst – S har ”sparkat” sin partiledare, men självkritiken har varit inriktad på allt annat än ”ledarskapet”. Nästan 84 procent av moderaternas väljare uppgav att partiledaren hade stor betydelse för deras val. För socialdemokraterna var siffran inte i närheten. De som röstade på moderaterna röstade till stor del på person – inte på politik, för S-väljarna var det tvärt om. De som var osäkra valde till slut den person de hade störst förtroende för – speciellt när det gällde det som till slut kanske blev viktigaste valfrågan – jobben och ekonomin.

Under lång tid före valet hade olika undersökningar pekat ut Reinfeldt som överlägsen Sahlin när det gällde ”att leda landet”. Media hade hittat Mona Sahlins svaga punkt och nötte in den i folks medvetande. Förtroendet sjönk i takt med antalet opinionsundersökningar. Men, det handlade inte bara om det ytliga mediala ”förtroendet”. Det handlade om den gamla barlasten Mona Sahlin bar på – hennes egna privatekonomiska missgrepp. Och det är ett faktum (även om det bär emot att säga det) – Mona Sahlin saknade helt trovärdighet när det gällde den ekonomiska politiken.

Vissa har försökt peka ut vänsterpartiet som de rödgrönas sänke när det gäller förtroendet för den ekonomiska politiken – även Mona Sahlin själv (nyligen hos Sverker). Men det är att ge vänstern en alltför stor betydelse i det rödgröna samarbetet. Sanningen är denna; Socialdemokraterna har traditionellt ett mycket stort förtroende hos svenska folket när det gäller ekonomin. Denna gång kunde man inte ta debatten. Mona hade inte kunskapen, men framförallt inte trovärdigheten.

Det fanns alla förutsättningar att slå hål på Anders Borgs myter – som att sparsamhet och försiktighet alltid är en dygd – även i kristider. Nu hade S både forskarna, fakta och verkligheten bakom sig – men man kunde och vågade inte ta den debatten på ett trovärdigt sätt.

Borgs ekonomiska politik var och är ett misslyckande. Arbetslösheten är betydligt högre än den var när han själv tog över (det han då kallade ”massarbetslöshet”). Klyftorna har ökat, investeringarna minskat, arbetsmarknadspolitiken har urartat till ett passivt förvarande av arbetslösa, utflipprad jobbcoaching för miljarder, och ”slavarbete” för långtidsarbetslösa.

Vem som än blir S nye partiledare måste den personen ha just denna trovärdighet. S måste kunna ta debatten – nu när fakta och forskning har visat att den svenska modellen, generell välfärd och jämlika samhällen är överlägsna den nyliberala återvändsgränd som alliansregeringen har slagit in på.

Den kritik mot Borgs budget och ekonomiska kris-politik som i stort sett alla (från borgerliga ledarskribenter till ekonomer, svenskt näringsliv och forskare) har uttryckt efter valet har gett de rödgrönas mer offensiva ekonomiska politik rätt.

Det var den inte den grundläggande politiken det var fel på, inte på ideologin, inte på värderingarna – det var valkampanjens feghet och missgrepp, prioriteringarna och – det politiska ledarskapet.

P.S. Ett tips till nästa gång – När M höjer bensinpriset har de inte detta som ett vallöfte – de bara gör det.

Till sist;

Borgs hyllade politik – inte särskilt ansvarsfull, citat E24;

Vår högt firade svenske finansminister Anders Borg hävdar att han för en ansvarsfull ekonomisk politik med sin ständiga betoning på ordning i statsfinanserna, med vilket menas budgetbalans och sparande. Lyfter man blicken något och sätter in Sveriges ekonomi i ett globalt sammanhang, vilket är det rätta för en öppen ekonomi som den svenska, så är detta kamerala fokus knappast ansvarsfullt, vare sig för Sverige eller för omvärlden. /…/
Sverige, liksom många andra länder, har nämligen exceptionellt goda förutsättningar för att göra stora offentliga investeringar. Det kan exempelvis vara infrastruktur, utbildning, forskning, rättsväsende eller varför inte integration av nysvenskar. /…/
Med det ensidiga och enögda fokus på skuldsidan i en stats balansräkning som Anders Borg och hans mera välklippta statsrådkollega och chef Fredrik Reinfeldt företräder gör att de glömmer bort att en stat även har tillgångar och att de är väl så viktiga att vårda som skuldsidan. /…/
Det är märkliga tider när en poet och Dalademokrat som Göran Greider förefaller ha bättre pejl på vad som är en ansvarsfull ekonomisk politik än vår finansminister.

*

Läsvärt;

LO-tidningen – V och MP inget sänke för S

Magnus Linton – Moderat metamorfos

Bloggat; Alliansfritt om fas 3, Esbati om ”utanförskapet”, Kaj Raving om invandringen, Martin Moberg om Fp, Netroots

Media; dn1, dn2, svd1, svd2, svt1, ab

*
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

intressant.se

S har bitit sig själv i svansen

Sociologen Stefan Svallfors har regelbundet, sedan 1981 vid sex tillfällen, undersökt svenska folkets stöd för välfärdsstaten. De senaste siffrorna för 2010 visar att stödet för skattefinansierad välfärd är fortsatt starkt och dessutom har förstärkts sedan den förra undersökningen 2002.

Uppemot 75 procent av svenskarna är i dag beredda att betala mer skatt för att finansiera sjuk- och hälsovård, skola och äldreomsorg. Undersökningen visar också att en majoritet av svenskarna vill att välfärden ska finansieras via skatten – och att de anser att egenfinansiering och fler privatiseringar av välfärdstjänster är negativa för samhället. Skattebetalningsviljan är betydligt större än 2002, och misstankarna om att bidrag och tjänster missbrukas mindre nu än för åtta år sedan.

Liknande siffror har presenterats flera gånger under de senaste åren. År 2008 gjorde till exempel SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) en undersökning som visade att uppemot 90 procent av svenskarna var villiga att betala mer skatt för att trygga välfärden.

Flera undersökningar har under de senaste åren också visat att en mycket stor majoritet av svenskarna anser att det är fel att ägare till friskolor och vård- och omsorgsföretag har fri dragningsrätt på vår skattefinansierade välfärd.

I ljuset av alla dessa insikter kan man fundera kring det senaste valresultatet. Hur kunde väljarna föredra den borgerliga alliansen före de rödgröna? De – som så målmedvetet och metodiskt är på god väg att montera ned hela den generella välfärden, sälja ut vår gemensamt ägda välfärd till riskkapitalbolag och skapa en ny marknad för privata vård- och sjukförsäkringar? Hur kunde så många svenskar rösta så tvärt emot sina egna värderingar?

Så här säger Stefan Svallfors själv, citat; ”– Lite tillspetsat kan man säga att den socialdemokratiska välfärdsstaten vann valet men det socialdemokratiska partiet förlorade./…/ – Jag tror att folk i största allmänhet inte ser någon större skillnad mellan de största partierna /…/

Visst har Stefan Svallfors rätt….

Visst finns det många olika orsaker till att väljarna svek – men den viktigaste, när det gäller den långsiktiga trenden, finns förmodligen i den feghet (eller likgiltighet) som socialdemokraternas ledare har visat under väldigt många år. Partiets toppskickt har till stor del anammat de nyliberala ”sanningarna” om utförsäljningar, avknoppningar och avregleringar – men inte väljarna, och inte heller den alltmer krympande skaran s-medlemmar. Man kan konstatera att en stor del av s toppskikt sedan lång tid tillbaka har tappat kontakten både med väljarna och med de grundläggande socialdemokratiska värderingarna.

Tron på välfärdsstaten och förmågan att se fördelarna med ett jämlikt samhälle tycks vara starkare hos svenska folket än hos många ledande socialdemokrater.

Och, trots att vi i dag kan se allt fler av de nackdelar som den avreglerade och utsålda välfärden och servicen har inneburit – med en mer segregerad skola och vård, kaos i tågtrafiken, och hur välfärdens skattefinansierade tjänster göder riskkapitalbolag (för att ta några exempel) vågade (eller ville) inte s ta striden i valrörelsen – denna gång heller.

Inte heller vågar (eller vill) stora delar av s-ledningen ta verklig ställning för socialförsäkringarna. Det finns en stark rädsla att bli stämplat som ett ”bidragsparti” eller bakåtsträvare om man talar klarspråk – därför har man ofta hållit tyst eller kopierat alliansens retorik. På så vis tror man att man ska vinna väljarna. Men, det är precis som Helle Klein uttryckte det i gårdagens Agenda när hon kommenterade Mona Sahlins tal, citat;

– Att överhuvudtaget kalla socialförsäkringarna för ”bidrag” är ett hån.

Socialdemokraterna biter sig själva i svansen när de tar avstånd från sina egna grundläggande värderingar och försöker kopiera den moderata retoriken  – och till viss del politiken.

Glöm aldrig – det var först när moderaterna stal socialdemokraternas retorik om välfärd och arbete som de lyckades vinna väljarna.

*

Fakta: Många vill betala mer skatt

”Kan du tänka dig att betala mer skatt om den går till…” (andel i procent)

Ja, 2002 Ja, 2010
Sjuk- och hälsovård 65 75
Stöd till äldre 60 73
Stöd till barnfamiljer 39 51
Socialbidrag 25 40
Skolan 61 71
Sysselsättningspolitiska insatser 31 54

Källa: Välfärdsopinion 2010, Umeå universitet (TT)

*

Till sist… äntligen någon som vågar säga sanningen om Carl Bildt.

Citat, dn;

Bildt beskrevs förra året av USA-ambassadens högste politiske tjänsteman Robert Silverman som en politiker med stor tro på sin egen makt, med amerikanska ord: ”medium size dog with big dog attitude”.

*

Tidigare bloggposter; Väljarna dömer ut regeringens politik, Därför får vi en rödgrön regering

Bloggat; Olsson betalar, Rasmus Lenefors, Hållplats Hådén, Martin Moberg, Lena Sommestad, Eva Hillén Ahlström, Reflektioner och speglingar, Motvallsbloggen

Media; tv4, svd1, svt, ab1, ab2

*

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Inse faktum Fredrik!

Statsminister Fredrik Reinfeldt har under de senaste dagarna lagt hela ansvaret för hur hans regering och hela riksdagsarbetet kommer att fungera på oppositionen.

Enligt statsminister Fredrik Reinfeldt är det Mona Sahlins fel om Reinfeldt själv inte klarar av att regera. Han, och den borgerliga pressen, tycks på fullt allvar mena att Mona Sahlin och de rödgröna ska lägga ned allt oppositionsarbete under de närmaste fyra åren – och inte lägga ett enda eget förslag.

Men, givetvis är det oppositionens skyldighet att lägga egna förslag och rösta för dom. Lika mycket som det är statsministerns ansvar, för en minoritetsregering, att söka samförstånd och diskutera sina förslag med oppositionen för att få majoritet.

Så här säger MP:s Peter Eriksson om Fredrik Reinfeldts agerande, citat AB;

– För första gången prövas hans ledarskap. Och han klarar inte testet. Han skyller bara ifrån sig. En minoritetsregering som inte ens är beredd att diskutera vem som ska bli riksdagens nästa talman, är totalt oansvarig.

Jag kan bara hålla med!

Inse faktum Fredrik – din regering har inte egen majoritet längre…

*

Till sist….

Läser ett citat av Benny Andersson från Tidningen Vi;

Sverige har blivit ett samhälle där ordet solidaritet är utplånat. Det betyder ingenting längre. Girigheten har tagit över.

*

Bloggat; Martin Moberg, Veronica Palm, Röda Berget Stig-Björn LjunggrenTord Oscarsson, Reflektioner och speglingar – Bara individen som gäller, Netroots

Media; svd1, svd2, dn1, ab1, ab2, ab3, exp

*
Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Om att ge ett empatiskt intryck…

I går stod vår store ledare – Fredrik Reinfeldt – återigen i en direktsänd presskonferens och förkunnade samma lögnaktiga propaganda som före valet; Vi värnar tryggheten och välfärden…..

Då hade precis den svårt sjuka Annica Holmqvist återigen fått avslag från Försäkringskassan.

I fredags, precis före valet, lovade FK:s överdirektör Stig Orustfjord att se över fallet och lösa det. Samtidigt sa Orustfjord att FK enbart följer de lagar de får från riksdagen. Det vill säga – Fredrik Reinfeldts och alliansregeringens lagar.

Trots detta lyckades Fredrik Reinfeldt i de sista TV-debatterna ge intrycket av att det handlade om ”ett enskilt ärende” där FK gjort ett misstag – som nu skulle rättas till.

Citat AB;

Även statsminister Fredrik Reinfeldt sade i SVT:s slutdebatt i fredags att han trodde på en lösning för Annica Holmquist på måndagen. Hans motståndare Mona Sahlin är upprörd.

– Det var uppenbarligen bara ett cyniskt spel för att slippa svara på det som debatten handlade om. Nu är det måndag och Annica är tillbaka i förtvivlan, som så många andra. Det här är en skandal, varken mer eller mindre/…/

Nu står Annica Holmqvist där tillsammans med alla de andra tiotusentals svårt sjuka som utförsäkrats. Utblottade och hånade. De som Fredrik Reinfeldt pekar ut som ”bidragstagare”. De som tvingats ned till botten – enbart därför att de hade oturen att bli sjuka. Den store ledaren pratar om ”trygghet” och sparkar samtidigt ut de allra mest sårbara och utsatta långt bort från all trygghet och välfärd – ut i förtvivlan och ekonomiskt kaos.

Jag ser att hennes dotter Emelie, som skrev det uppmärksammade blogginlägget om sin mammas fruktansvärda öde i förra veckan, blir hånad och påhoppad på sin blogg. Hennes blogg, som tidigare hade 0-20 besökare per dag, har efter uppmärksamheten angripits av det gift som länge har härjat i bloggvärlden. En helt öppen kommentarsfunktion är tyvärr omöjlig att ha, och det tar lång tid att vänja sig vid personliga påhopp och andra grova kommentarer – trots att man  förstår att de som  kommenterar straffar sig själva och sin sak allra mest.

När det gäller sjukförsäkringens fortsatta öde i alliansregering ser jag följande rader i svd, citat;

Cristina Husmark Pehrsson har haft klara problem med att försvara omläggningen av sjukförsäkringen. Men Gunnar Axén är inte en given efterträdare. Flera lyfter fram Ulf Kristersson, som anses vara bättre på att ”ge ett empatiskt intryck”.

Detta ger en tydlig illustration över hur alliansregeringen ser sitt uppdrag. Det handlar om vilket ”intryck” man ger – inte om vad man verkligen gör – och vilka konsekvenser det får för vanliga människor.

När det gäller vem som ska regera landet – med vem, med vilka… så kan jag bara hoppas på att de rödgröna håller ihop. Miljöpartiets språkrör förklarade i går med all tydlighet på sin presskonferens var de stod. Blir det samtal – då ska de inbegripa alla de rödgröna partierna.

När det gäller de rödgrönas och Miljöpartiets viktigaste politiska valfrågor och löften, som – sjukförsäkringen, välfärden, kärnkraften, miljön, satsningar på järnvägen osv… finns milsvida skillnader mellan blocken…. precis som Maria Wetterstrand påpekade i går.

Lästips; Lämna inte walkover

*

Bloggat; Kulturbloggen, Alliansfritt Sverige, Röda Berget, De tystas röst, Jonas Sjöstedt, Netroots

Media; ab1, ab2, ab3, dn1, dn2, dn3, dn4, dn5, dn6, dn7, svd1, svd2, svd3, svd4, svd5, svd6, svd7, svd8, svd9, exp1, exp2,
*
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

intressant.se

Det viktigaste valet hittills…

Stellan Skarsgårds lysande tal i Kungsträdgården i går…

I går glänste Mona Sahlin både i kungsan och i den direktsända valdebatten mot Fredrik Reinfeldt. I går blev det också mycket tydligt vad som skiljer de båda statsministerkandidaterna åt. När de i början av debatten fick frågan ”vad står på spel för dig personligen?” – visade svaren hur  olika de båda ser på valet. En tävling i personlig popularitet eller en fråga om politikens innehåll?

Fredrik Reinfeldts svar, citat;

– Ja, varje möte med väljarna betyder mycket för oss som är i politiken. Om man får ett förnyat förtroende eller om man ska fundera över sin fortsatta gärning.

Mona Sahlins svar, citat;

– Det handlar inte om Fredrik Reinfeldt och mig. Det står mycket på spel för dom  som i dag är arbetslösa, dom som är sjuka och blir utförsäkrade. Det är politikens innehåll det här valet handlar om. Inte om våra karriärer.

Tydligare än så kan valet inte bli!

Nu återstår bara en vecka till (som Stellan Skarsgård uttryckte det i går) ”det viktigaste valet” hittills i våra liv. Det är nu det gäller – om fyra år är det för sent.

I årets valrörelse tycks det vara tabu att tala om politik och ideologi. Arbetsplatserna tystnar, media satsar på komik (men det finns ingenting komiskt i det som händer just nu) och upprepar gärna mantrat – alla partierna tycker likadant. Det spelar ingen roll vad ni röstar på. Men, de ideologiska skiljelinjerna har aldrig varit tydligare.

I dag kan vi läsa om hur både Opinionsinstituten och Media ägs och styrs av borgerliga intressen. De vet hur de vill att svenska folket ska rösta – och de har under det senaste halvåret gjort allt för att få oss dit de vill.

När det gick för bra för de rödgröna i opinionsundersökningarna (för ett par år sedan ledde de rödgröna med nära 20%, och i mars ledde de med 10%), då började media istället satsa på frågor som handlade om ”ledaregenskaper” och personlig popularitet. Till slut har man lyckats påverka och driva opinionen i den riktning man vill…

Men vill vi gå i ledband? Kan vi inte tänka själva? Visst är det dags att valet nu börjar handla om politik, ideologi och vilken framtid vi vill leva i?!


Några intressanta artiklar om hur media och opinionsundersökningarna försöker styra vårt val….

Sveriges största dagstidningar driver valkampanj för alliansen; citat ab;

Varje dag stryker hundratals opinionsbildare på landets ledarredaktioner alliansen medhårs. Oavsett vad man anser om det faktum att 90 procent av ledarsidorna är borgerliga, är det helt i sin ordning då ledarsidans uppgift är just att vara ställningstagande. Men den här valrörelsen skiljer sig från de andra: det öppna tyckandet har tagit över även på nyhetsplats.

….

Läs hela!

Ingenting får svida i årets valrörelse, Ulrika Kärnborg ab, citat;

I synnerhet i denna valrörelse där ideologiska skiljelinjer skickligt sopats under mattan av i stort sett enhälligt alliansvänliga medier, får partiledarna gärna prata om vad som helst.

Bröstpumpar, Ekelöf och drömska fotografier av Människan Fredrik Reinfeldt går bra. Anders Borgs hund. Bara det inte är politik.

….

Valets profeter ska upp till bevis, svd, citat;

I de svenska opinionsinstituten finns kommersiella intressen och invecklade partipolitiska band. Samtidigt sägs deras mätningar vara bland de mest träffsäkra i världen. Nu väntas ett ödesval för bolagen, som får allt svårare att göra bra mätningar.

…..

De kallas institut, möjligen för att tillskänka dem en air av trovärdighet, men är vinstdrivande bolag. Enbart Statistiska centralbyrån och dess väljarbarometer står fri från kommersiella intressen.

…..

–Medierna spelar för mycket på osäkra mätningar. En opinionsundersökning är en metod, och inte en exakt vetenskap. Man ska alltid hålla sig skeptisk (Jesper Strömbäck, professor i‑medie- och kommunikationsvetenskap vid Mitthögskolan)

Mätning kan styra väljarna, svd, citat;

Det råder stor enighet inom forskarvärlden om att väljarna påverkas av opinionsmätningar, vilket gjort dem omdebatterade i hela världen.

*

P.S. Tillägg…. Arbete ger frihet (Arbeit macht frei)


Moderat valpropaganda – Emil Brobergs blogg

Missa inte; Kristdemokraternas väljare grundluras, Emil BrobergBorgarna utförsäkrar döende, Lärarnas tidning Utförsäkrad lärare väntar på att sägas upp

Bloggat; Esbati, Nemokrati, HBT-sossen, Badland Hyena , Åsa Westlund, Eva-Lena, Martin Moberg, Ylva JohanssonPeter Andersson

Mer – Netroots

Mer media; ab1, ab2, ab3, svd1, svd2, svd3, svd4, svd5, dn1, dn2, dn3, exp1, exp2,

*
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Mona är bäst!

Mona Sahlin i Göteborg, Foto: Patrick Gladh

Jag erkänner det gärna – innan Mona Sahlin valdes till partiordförande för Socialdemokraterna var jag tveksam. Men sedan dess har jag helt ändrat uppfattning. Mona Sahlin har övertygat genom sin kunnighet, sin skicklighet i debatter, sina utmärkta och engagerade tal, och sitt ledarskap. Och trots att hon har utvalts av media till offentlig hackkyckling ger hon aldrig upp eller tappar humöret.

I alla de utfrågningar och debatter som hållits nu före valet är Mona den enda som inte har gjort bort sig på någon punkt. Hon har gett vettiga och klara svar på alla frågor, och varit tydlig och rak i alla debatter. Mona har helt enkelt klarat sig galant – och förmodligen är det just detta som retar gallfeber på alla de journalister som hade planerat att skriva ner henne nu före valet. Eftersom det inte finns något ”verkligt” att attackera – så hittar man på och fabulerar. En sak är säker – man dömer inte Mona efter samma eftergivna och inställsamma måttstock som man gör med kelgrisen  Fredrik.

Nu har jag fått nog! Jag tänker inte göra exakt det media vill att vi rödgröna ska göra – spela med och låtsas som om vi ”stackare” (som inte har lagt oss på soffan eller blivit moderater) lägger vår röst på de rödgröna trots Mona Sahlin. Många av oss vill faktiskt ha Mona Sahlin som statsminister. Själv kan jag inte komma på någon bättre kandidat. Mona är helt enkelt bäst – och hon är en av orsakerna till att jag röstar rödgrönt – men bara en…..

För min egen del är det politik och ideologi som avgör valet – inte person…..

Politiskt är detta ett ödesval. Hela den världsberömda och hyllade svenska modellen och välfärden ligger i vågskålen. Alliansregeringen har medvetet genomfört en politik för ökade klyftor, för att försvaga facken (arbetarnas ställning på arbetsmarknaden) och för att montera ned den generella välfärden. Efter ytterliggare hundra miljarder i skattesänkningar måste fler än sjuka och arbetslösa börja betala. Då spottas även ”välfärdens kärna” ut. Då blir bra sjukvård, skola och omsorg en fråga om plånbokens tjocklek – inte en rättighet.

I det nymoderata drömsamhället är de generella socialförsäkringarna bortprioriterade från välfärden och ersatta med behovsprövade socialbidrag. Där får sjuka och arbetslösa stå med mössan i hand på socialkontoren – eller gå till kyrkans välgörenhet för att överleva. Det mest fasansfulla är att vi redan är halvvägs där – efter bara fyra år med alliansen. Socialbidragskostnaderna har ökat kraftigt – och redan idag tvingas många fattiggjorda och försäkringslösa arbetslösa och sjuka söka sig till kommunernas försörjningsstöd eller kyrkans välgörenhet. Att montera ned ”den generella välfärden” är både Fredrik Reinfeldts och Anders Borg syfte och mål med den politik som lindas in i mjuk och välfärdsvänlig retorik.

Finansminister Anders Borgs dröm (”Generell välfärdspolitik – bara magiska ord”, 1992), citat;

Att på ett rationellt och humant sätt nedmontera den generella välfärdspolitiken, i syfte att öka den allmänna välfärden, kommer att vara politikens och den politiska ingenjörskonstens viktigaste uppgift under de närmaste tre-fyra decennierna. Arbetet kommer att kantas av misstag, bakslag och besvikelser, precis på samma sätt som det mödosamma arbetet med att bygga upp modellen, men det måste ske.

Fredrik Reinfeldt yttrycket sina idéer så här (“Det sovande folket”, 1993);

Svenskarna är mentalt handikappade och indoktrinerade att tro att politiker kan skapa och garantera välfärd.

Överge den generella välfärdspolitiken och sluta att uttala löften om att välfärden kan garanteras politiskt.

Vi vill inte se ett samhälle där människor svälter, men i övrigt skall inga standardkrav skattefinansieras.

Det är vår framtid som står på spel. Ska vi verkligen vara så undfallande att vi för andra gången röstar fram en statsminister som själv har kallat hela svenska folket för mentalt handikappade? Ett förnedrande uttryck som visar på Fredrik Reinfeldts förakt både för svaghet och för hela svenska folket! Och, ni kan ju tänka er vad som skulle ha hänt om Mona hade uttryckt sig likadant….

Förra gången kunde vi skylla på att vi blev lurade, att vi inte visste. Nu har vi facit. Nu vet vi….

Än har vi chans att byta politik och att rösta bort alliansregeringen!

Än har vi chansen….

P.S. Nej, jag skriver inte det här för att jag själv är socialdemokrat. Det är jag inte – jag är inte medlem i något parti. Jag har redan lagt min röst – och delade den mellan de rödgröna partierna. Och ni som nu tänker skriva nedsättande kommentarer om Mona på min blogg – de chockar mig inte. De är överflödiga – de bekräftar bara det jag skriver……D.S.

*

Lästips, länkar; Tidigare sjukskrivna blir beroende av socialbidrag, Dubbelt utanförskap för de utförsäkradeNu ska Borg spara på barnfamiljerna, Sjukförsäkringen är misslyckad…Öppet brev till statsminister Fredrik Reinfeldt

Bloggtips; Veronica Palm om generell välfärd,  Storstad om alliansens dyra jobbpolitik, Motvallsbloggen om kollektiv bestraffning, Martin Moberg om Sahlin i Göteborg, Peter Andersson om Maud, Jonas Gardell i valet och kvalet, Mer- Netroots

Media om valet; ab1, ab2, dn1, dn2, svd1, svd2, exp1, exp2,

*
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

intressant.se