Bloggstafett – 100 år av kvinnokamp

I morgon – den 8 mars – fyller den Internationella kvinnodagen 100 år.

För ett par dagar sedan fick jag ett mail av Ilona Szátmari Waldau som frågade om jag ville vara med i en bloggstafett för att uppmärksamma denna dag. Eftersom jag inte hinner blogga varje dag, och inte vill ha någon press på mig att prestera några inlägg, var jag först väldigt tveksam. Men, nu har jag trots allt tackat ja (dagen till ära) – jag ska försöka – utan att riktigt veta vad det blir för något, eller om det blir något 😉

Så här skriver Ilona;

Den internationella kvinnodagen fyller 100 år och det uppmärksammar vi med en bloggstafett med start kl 8 och slut kl 8, den 8 mars. Tre socialdemokratiska bloggare, tre vänsterpartister, tre miljöpartister, tre oberoende bloggare och sist den rödgröna samarbetsbloggen turas om att ge sin syn på kvinnodagen och jämställdheten. Ingenting är uppgjort, inga ämnen är kända i förväg men man kan förvänta sig allt från glödande feminism till queerkamp, angrepp på regeringens politik eller ett brandtal för alternativet.

Blogglistan på de som ska vara med;

kl 8 Mer vänster i Uppsala – Ilona Szatmari Waldau (V), kommunalråd i Uppsala, bloggar om Sverige- och Uppsalapolitiken från vänster, oftast ur ett feminist-, hbt-, miljö- eller solidaritetsperspektiv.

kl 9 Anders Wallner (MP), grön queerfeminist som bloggar om lika rätt-frågor, som tillgänglighet, hbt-frågor och stjärnfamiljepolitik

kl 10 HBT-sossen – Åsa och Alexandra Einerstam (S) skriver mest om politik, facket och hbt, men det händer att det publiceras ett och annat inlägg om kultur, mat, converse och annat smått och gott.

kl 11 Trollhare Queerfeminism, autismaktivism, transsexualism, psykradikalism, genusgalenskap och stördvetenskap Trollhare – alias Immanuel Brändemo – är en 15-åring med nästan 30 års livserfarenhet. En hysterisk fjolla, begåvad med extra bokstäver och handikappad av folkbokföringens tvångskönande.

kl 12 Jens Holm (V), kandidat till riksdagen (V), Stockholm. För närvarande pappaledig. EU-parlamentariker mellan 2006-2009. Författare till boken EU inifrån – berättelser från EU-parlamentet 2006-2009. Vill göra klimatpolitiken mer genderinriktad.

kl 13 Maria Ferm (MP), språkrör för Grön ungdom, har en grön blogg som skriver om att motverka övervakningssamhället, bekämpa främlingsfientlighet och skapa en jämställd, solidarisk värld.

kl 14 Mitt i Steget. En blogg som skrivs av en man som mitt i steget emedan han färdas genom livet får en och annan tanke om politik, samhälle och jobbet som människa i största allmänhet. Skribenten, Johan Westerholm (S), har en bakgrund som officer, exportdirektör och mediarådgivare.

kl 15 HannaVictoria – utbildningsminister nästa. Konstnär, samhällsvetare, fotograf, jurist, PR-konsult, åsiktsbildare, styrelseledamot, ledare, student, regionalnationalist,världsmedborgare, frihetsivrare, kollektivist

kl 16 IdaVänster – Ida Legnemark (V) bloggar om allt från kommunalpolitiken i Borås till mer övergripande diskussion om bl.a feminism, jobbar som språklärare och är fritidspolitiker samt är ansvarig för feministiska frågor i Vänsterpartiets partistyrelse.

kl 17 Christian Valtersson (MP), ledamot av Grön Ungdoms Förbundsstyrelse som bloggar om svensk politik ur ett grönt perspektiv. Irriterar sig på strukturer som tas för givna utan att ifrågasättas.

kl 18 Högbergs tankar – Peter Högberg (S). Skriver om politik från ett Vimmerby perspektiv. Är idag tjänstledig och arbetar med politik på heltid.

kl 19 Ett hjärta rött, Ilse-Marie. Partipolitiskt oberoende röda funderingar kring politik, livet och orättvisor.

kl 20 Rödgrönt samarbete, här skriver partiledarna och språkrören direkt eller via Martin Gelin. Kort och gott ett forum för dialog med sikte på valet 2010.

*
Press; DN1, DN2, DN3, DN4, DN5, DN6, SvD1, SvD2, AB1, AB2, AB3

*

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Kärlek och mänskliga rättigheter – oavsett religion

Visst borde alla människor ha rätt att gifta sig, oavsett vem man älskar – oavsett sexuell läggning. Själv tycker jag att det borde vara en självklarhet.

Men, debatten känns onödigt krånglig och låst i dag. Egentligen borde det vara ganska enkelt.

Vi kan inte, så länge vi har religionsfrihet, tvinga trossamfund och enskilda präster att viga homosexuella. Samtidigt borde vi inte heller låta någon myndighetsutövare (som kyrkan är i dag) få diskriminera människor beroende på sexuell läggning. Men varför ska då kyrkan ha kvar sin vigselrätt? Varför ska kyrkor – som inte kan garantera lika behandlig – överhuvudtaget få syssla med myndighetsutövning?

Nej, låt staten sköta myndighetsutövningen – att viga människor. Alla människor – oavsett sexuell läggning – utan diskriminering. För de som sedan vill ha en religiös cermoni (eller annan) ska det givetvis finnas den möjligheten. Det fungerar bra i många andra länder, varför inte här i Sverige?

Jag håller alltså helt med RFSU som skrev så här på SvD Brännpunkt för en tid sedan;

Att kyrkan och andra samfund i framtiden ska ha rätt att vägra viga vissa människor, bara för att de älskar en person av samma kön, innebär att myndighetsutövningen blir diskriminerande.

Men myndighetsutövning får aldrig vara diskriminerande. Inte någon annanstans i svensk lagstiftning finns det möjlighet för myndighetsutövare att diskriminera människor på grund av deras sexuella läggning.

I debatten har det förts fram förslag på att kyrkor och samfund helt enkelt ska tvingas viga alla som vill. Men det är inte en optimal lösning. Den grundlagsfästa religionsfriheten i Sverige är en viktig del av vår demokrati, och den varken bör eller kan man runda så enkelt.

Men om samhället inte vill tvinga trossamfund att agera mot deras övertygelse bör samhället heller inte delegera myndighetsutövning till dem.

Därför föreslår vi nu ett annat system: ta ifrån kyrkan och andra religiösa samfund rätten att viga folk. Återför myndighetsutövningen till staten, där den hör hemma, och sluta göra skillnad på människor.

Dessutom håller jag med Nyamko Saboni på SvD brännpunkt i dag. Religionsfrihet eller ”traditioner” får aldrig vara en ursäkt för kvinnomisshandel, mord, tortyr, tvångsäktenskap eller annat som kränker de mänskliga rättigheterna. De borde gälla för kvinnor såväl som för män – i hela världen.

berlusconi1

Förresten har ni väl hört om Berlusconis senaste fascist”skämt” – när han kallar Obama för ”ung, snygg och solbränd” under ett statsbesök i Ryssland. Berlusconi – en bra representant för EU? Nej, snarare skrämmande!

*

Bloggat om äktenskapslagen; Arvid Falk, Alliansfritt Sverige

Länk; Statskyrkans historia

Press: SvD 1, SvD 2, DN 1, DN 2, DN 3, AB Saboni

*

Bloggtips; Som jag bäddar om Verkligheten, Kvinnotankar om Obama och skilsmässor, Min äger CSN om svart o vitt, Badland Hyena om Palin, Ekonomikommentarer om Obamas seger, HBT-sossen om politiska bloggar, Motvallsbloggen om debatt och Josefsson
*
Andra bloggar om: , , , ,

Klass avgör!

I söndags berättade Ekot (Sveriges Radio) om hur klass och utbildning styr hur äldre blir behandlade i vården.

Citat;

Äldre med låg utbildning får fler läkemedel än högutbildade, enligt en ny svensk studie. De mediciner de får är oftare omoderna och har en lägre kvalitet, säger Johan Fastbom, docent i äldrefarmakologi.

….

– Äldre med låg utbildning ställer kanske inte lika mycket frågor och kanske inte står på sig på samma sätt i ett möte med läkaren. Det kan också vara så att läkaren beter sig på ett annat sätt med en lågutbildad och inte känner att han eller hon har ögonen på sig på samma sätt.

Skrämmande fakta , men ingen som själv tillhör arbetarklassen, har ett ”osvenskt” namn eller saknar högre utbildning blir förmodligen förvånad över forskningsresultaten. Vi vet att klass, kön och etnicitet är avgörande faktorer som bestämmer hur vi blir bemötta i kontakter med läkare och myndigheter. Vi vet det därför att vi själva har upplevt det!

Nu finns forskning och fakta (inom flera områden – se nedan) som visar att det vi upplever är en realitet. Det är skrämmande, men det borde också fungera som en väckarklocka.

I alla fall för de som anser att alla människor har samma värde.

Läs även DN debatt ”En klassfråga vem som får mammografi”.

Tidigare bloggposter i ämnet;
Om kön, klass, fördomar, godtycklighet och ödet
Tilliten är reserverad för socialgrupp ett

*

Läs SvD Brännpunkt i dag där RFSU föreslår att kyrkan fråntas sin vigselrätt.

Att kyrkan och andra samfund i framtiden ska ha rätt att vägra viga vissa människor, bara för att de älskar en person av samma kön, innebär att myndighetsutövningen blir diskriminerande.

Men myndighetsutövning får aldrig vara diskriminerande. Inte någon annanstans i svensk lagstiftning finns det möjlighet för myndighetsutövare att diskriminera människor på grund av deras sexuella läggning.

Därför föreslår vi nu ett annat system: ta ifrån kyrkan och andra religiösa samfund rätten att viga folk. Återför myndighetsutövningen till staten, där den hör hemma, och sluta göra skillnad på människor.

Kan bara instämma!

Bra blogga i ämnet; HBT-sossen

*

Bloggtips; Alliansfritt Sverige om Husmark Pehrsson, Svensson om FRA

*
Andra bloggar om: , , , , ,

Fredrik, moderaterna och verkligheten

Moderaternas kommundagar i Göteborg avslutas i dag på internationella kvinnodagen. Ett intressant sammanträffande, som gör att man kan fråga sig; hur påverkar moderaternas politik kvinnorna och jämställdheten?

För att börja med ett av deras senaste förslag, det på sjukförsäkringsområdet, kan man konstatera att till och med deras allianskamrater runt om i landet oroar sig. Göteborgs-Posten tar upp frågan i en artikel. Citat;

Regeringen är skyldig att i sitt arbete alltid göra jämställdhetsanalyser på sina förslag. I detta arbete har regeringen missat den aspekten, påpekar Göteborgs stad som efter en egen analys drar följande slutsats:
”Det finns en stor risk att förslaget kommer att få en betydande negativ inverkan för samhällets arbete att undanröja de ekonomiska skillnaderna mellan kvinnor och män”.

Yttrandet till Socialstyrelsen är undertecknat av Jan Hallberg, moderat och vice ordförande i kommunstyrelsen. I ett särskilt yttrande skriver han dessutom tillsammans med fp och kd att ”Vi vill slutligen påpeka att avsaknaden av grundligare analys av de ekonomiska konsekvenserna av förslaget samt en analys av effekterna ur jämställdhetsperspektivet, är djupt otillfredsställande”.

En klar majoritet av de långtidssjukskrivna är kvinnor, alltså är det också dessa som kommer att drabbas hårdast av det nya förslagets konsekvenser. Det är kvinnor som i störst utsträckning kommer att nekas sjukersättning och som i slutändan kan komma att tvingas söka försörjningsstöd. Men, som också politikerna i Göteborgs stad påpekar; ”En kvinna är dock inte berättigad till något försörjningsstöd om hon är sambo eller gift med en person som har lön.” Alltså – självständighet och oberoende är något du som kvinna kan glömma om du blir sjuk eller sliter ut dig i moderaternas Sverige. I alla fall om du har oturen att kastas ut ur sjukförsäkringen, något som regeringen själv kallt räknar med kan drabba allt fler när (om) de nya reglerna införs i sommar.

Arbetsmiljöområdet är ett annat av regeringens och moderaternas mest kvinnofientliga satsningar. Man avskaffar helt frankt arbetsmiljöforskningen (Arbetslivsinstitutet) samtidigt som man kraftigt skär ned resurserna till Arbetsmiljöverket. Man struntar i att det är kvinnorna som i dag har de fysiskt och psykiskt mest slitsamma jobben. Istället satsar man stort på subventioner för att öka på antalet kvinnor med fysiskt tunga låglönejobb i tjänstesektorn. Här lyckas man alltså öka skillnaderna både vad beträffar klass och kön. Bra jobbat!

När det gäller de moderata ”skattesänkningarna till vanliga löntagare” går även där en övervägande del av pengarna till männen. Enligt riksdagens utredningstjänst gick 66 procent av den senaste budgetpropositionen till männen, medan kvinnorna bara fick 34 procent. Klyftorna ökar både mellan män och kvinnor och mellan fattiga och rika när ”det nya kvinnopartiet” får bestämma. Återigen kön och klass – allt i en smäll!

Även de nystarts- och instegsjobb som regeringen satsat på går i första hand till männen. 68 procent av alla nystartsjobb har gått till män, 32 procent till kvinnor. 79 procent av alla instegsjobb har gått till män, 21 procent till kvinnor. Men, vår store ledare, Fredrik Reinfeldt, menar att kvinnorna inte ska klaga – de kan återigen glädjas åt de nya pigjobben.

När det gäller ”vårdnadsbidraget” förskräcker exemplen ur jämställdshetsperspektiv. Erfarenheter från Norge och Finland visar att 95-96 procent av de som utnyttjar bidraget är kvinnor. Följden blir att kvinnorna kommer att missgynnas än mer på arbetsmarknaden. Pensionen minskar, löne- och kompetensutvecklingen stannar av och deras ställning på arbetsmarknaden försvagas. Men vad gör väl det – när det finns nya subventionerade ”pigjobb” att falla tillbaka på?

I dag kan vi läsa att det kvinnliga företagandet inte har gynnats av den borgerliga regeringens politik. Men som vi kan se av exemplen här ovan har den moderata politiken inte gynnat kvinnorna på så många andra områden heller. Studerar man konsekvenserna av ”det nya arbetarpartiet” och ”det nya kvinnopartiets” politik blir resultatet precis tvärtom, oavsett vad ”popularitets siffror” visar.

Moderaternas politik slår hårdast mot arbetarklassens kvinnor, mot klass och kön. Ett dubbelt straff för oss som redan lever ”i verkligheten”. Alltså för oss som får leva med konsekvenserna av moderaternas misslyckade (eller medvetet orättvisa och ojämlika) politik!

*

Bra och intressant bloggat om FUT och fusksiffror Kaj Raving

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

intressant.se

Fölsters nyliberala universallösning

Hur får man fler kvinnor att starta egna företag?
Hur hjälper man bäst människor som mobbas på sina arbetsplatser?

sf.jpg

Två vitt skilda problem kan tyckas, men lösningen är en och samma – slopa anställningstryggheten! Detta är enligt Svenskt Näringslivs egen ”guru” Stefan Fölster universallösningen på i stort sett alla problem i arbetslivet.

För inte så länge sedan kom Fölster fram till att de som mobbas eller trakasseras på sin arbetsplats skulle må bäst av att få sparken. Anställningstryggheten var den stora boven i dramat.

I dag kan vi återigen läsa en debattartikel som på ett kryptiskt sätt kommer fram till samma svar. Anställningstryggheten är problemet – eller kanske är det ”tryggheten” överhuvudtaget som är den stora boven i dramat?

Citat, DN debatt;

En tredje myt är att ökad trygghet får fler kvinnor att starta företag. I vissa avseenden är det precis tvärtom. En förvånansvärt liten andel kvinnor lämnar en anställning för att starta företag. Sannolikheten för att en kvinna utan arbete ska bli företagare är mer än tre gånger högre än för en anställd kvinna. Den trygghet som är förknippad med anställning bromsar snarast kvinnors företagande.

Inte för ett ögonblick tycks Fölster ha funderat över om anledningen till att kvinnor gärna stannar kvar i en anställning är att de trivs med att ha en viss trygghet i sin tillvaro. Inte heller tycks han ha funderat över om en ökad trygghet för egenföretagare skulle kunna öka det kvinnliga företagandet minst lika mycket som att ta bort arbetsrätten och anställningstryggheten för de som har en anställning. Denna, den mest logiska slutsatsen, undviker givetvis Stefan Fölster.

Givetvis – därför att den inte passar in i Fölsters nyliberala tankevärd.

Men, kvinnor är inte bara anställda eller egna företagare – de är mammor också. Ofta har de (än i dag) huvudansvaret för barnen och hemmet. TCO tar i dag upp problemet med kommuner som inte tillhandahåller barnomsorg på obekväma arbetstider. I hälften av landets kommuner finns ingen barnomsorg att tillgå på ob-tider. Konsekvenserna kan bli att kvinnor (eller män) som erbjuds eller har ett arbete som innefattar ob-tid kan ha stora problem med barnomsorgen eller att de helt enkelt blir tvingade att tacka nej till jobb. Eller kanske rent av låter bli att starta eget…..

För att fortsätta på temat kvinnor och arbete, vill nu moderaterna parallellt med införandet av det skattefria vårdnadsbidraget på 3 000 kronor, dessutom införa en ”jämställdshetsbonus” för de män som tar ut föräldraledighet och vab-dagar. Förvisso ett berömvärt initiativ, men i slutändan känns det som om den ena handen inte vet vad den andra sysslar med. Eller som Veronica Palm säger i SvD;

– Vårdnadsbidraget är negativt både för kvinnan och för samhället, ett sätt att utestänga männen från hemmet. Parallellt med det vill den moderatledda regeringen få fler män att vara pappalediga och stanna hemma med sina sjuka barn. Det går inte ihop.

*
Läs Psykbryts kommentar i ämnet – Jag vill också ha bonus för att stanna hemma!

Bloggat; Kamferdroppar – Det senaste från Svenskt Näringsliv

*
Andra bloggar om: , , , , ,

intressant.se

Ödmjuke Borgs tystnad och fuskhysterin

borg-reinfeldt.jpg

I Dagens Nyheter skriver Johan Schück att Sverige tagit ett rejält kliv uppåt i OECD:s så kallade välståndsliga (eller ”köpkraftsligan”). Mellan 2006 till 2007 har nämligen Sverige klättrat från 11:e plats till 9:e plats. Schück undrar varför Borg inte hittills gått ut med detta.

Gillar Borg inte att skryta? undrar Schück.

Sanningen har nog trots allt inget att göra med finansministerns ovilja att skryta. Schück underskattar istället Borgs ”statistiska talanger”. Borg har nämligen visat sig vara i världsmästarklass när det gäller att plocka fram statistik som passar hans och moderaternas politiska syften.

Tittar man närmare på OECD:s köpkraftsliga ser man att Sverige sedan slutet av 1990-talet klättrat från 18:e plats till 11:e plats år 2006. Under socialdemokratiskt regeringsinnehav har alltså Sverige passerat sju andra länder i köpkraftsligan. Det vet Borg.

Men det finns fler goda skäl för Borg att hålla tyst. Man kan fråga sig hur klättringen uppåt i OECD-ligan under socialdemokratiskt regeringsinnehav stämmer överens med den bild av ett land i massarbetslöshet och misär, som Alliansen för lite drygt ett och ett halvt år sedan målade upp? Allt för lite tid har gått sedan valet. Det vet Borg. Därför är det inte trovärdigt att redan nu börja slå sig för bröstet och skryta. Dessutom motsvarar Reinfeldts/Borgs bedrift den som Persson/Nuder gjorde mellan 2005 och 2006, då klättrade vi nämligen också två placeringar i köpkraftsligan (från 13:e till 11:e)…

Till detta kan vi lägga att om Borg nu skulle gå ut och skryta med att vi klättrar i OECD-ligan kommer han att få äta upp detta den dag vi börjar falla igen. Just nu har den svenska ekonomin passerat konjunkturtoppen och vi har en besvärlig ekonomisk tid framför oss, vilket riskerar leda till att vi kommer att rasa i köpkraftsligan. Det vet Borg också.

Det skall bli spännande att följa Sveriges placering i OECD-ligan de närmaste åren. Om Borg fortsätter att hålla tyst om dessa placeringar kan ni ju själv gissa vad detta i så fall beror på. Ödmjukhet? Eller en ovanligt väl utvecklad ”statistisk talang”?

För inte kan väl vår ödmjuke finansminister vilja ”mörka” de siffror som är besvärande för Alliansen? 😉

*
husmark.jpg

Cristina Husmark Pehrsson och Göran Hägglund spinner i dag vidare på alliansens ”bidragsfusktema”. De konstaterar att runt 70 procent av befolkningen anser att de som medvetet lämnar felaktiga uppgifter till Försäkringskassan ”bör åtalas för bedrägeri”. Trots att alltså en överväldigande majoritet av svenskarna ser oerhört allvarligt på ”bidragsfusk” tror också runt 50 procent av befolkningen att fusk är vanligt. Artikelförfattarna tycks beklaga detta faktum. Men de verkar inte för ett ögonblick fundera över varför så många misstänker alla andra utom sig själva för ”bidragsfusk”.

De tycks inte heller för ett ögonblick reflektera över om regeringens propagandamaskin med FUT-delegationer, fuskgissningslekar förklädda till ”forskning”och stora FUSK-rubriker kan ha ett finger med i spelet? Den undersökning man hänvisar till i artikeln (IFAU) antyder inte heller att de felaktiga utbetalningar till större delen skulle bero på fusk. Det tycks istället tas för givet.

Frågan är väl om det är det verkliga ”fusket” som har ökat eller om det människors attityder och misstänksamhet som förändrats och ökats på efter åratal av hetskampanjer i media?

Eller är det så att alla andra fuskar – utom jag? 😉

*

Lästips:

SvD Synpunkt; Etik på skam i privatiseringstider

Anna Larsson i SvD; Vi måste försvara flickornas rätt att skratta

*

Andra bloggar om: , , , , , , , , , , , ,

intressant.se

Smutskastning, gubbvälde och vårdslakt

Ibland blir allt övertydligt…
Som när ”gubben” Feldt läxar upp Mona Sahlin för att hon bytte Nuder mot Östros. Hon förstår givetvis inte hur det går till i maktens korridorer. Hon är ju kvinna.

Eller som Liza Marklund skriver i Expressen;

Om kvinnliga ledare är rakryggade och genomför sina beslut är de för hårda.
Om kvinnliga ledare INTE är rakryggade och genomför sina beslut är de för veka.

*

I natt smäller det i USA. ”Super Tuesday” – vem är inte spänd på resultatet?

Förra veckan såg jag Clintons och Obamas lugna och resonerande framträdande i CNN. Mot slutet kom frågan alla väntat på, om ett demokratiskt ”dreamteam”. Skulle det kunna bli verklighet? Båda log brett, men givetvis inget svar. Nej, vi kan nog glömma det. Vi får nog vara glada om det blir någon av dem, kanske med Edwards som vice. Själv har jag svängt fram och tillbaka – nu håller jag tummarna för Hillary…. sjukförsäkringen avgör.

Men, i slutändan – oavsett hur det går mellan Obama och Clinton – är det inte säkert att det blir en demokratisk president denna gång heller. Som Paul Krugman uttryckt det i New York Times (enligt Stefan Jonsson i DN).

Högern har smutskastningskampanjen förberedd. President Clinton ställdes inför riksrätt därför att han ljugit om ett sexuellt snedsteg. President Bush gick fri trots att han ljugit landet in i ett krig som dödat hundratusentals och ödelagt livet för miljoner.

Och, smutskastningskampanjen lär bli värst om Hillary Clinton vinner. Kvinna, stark, klok, vass, duktig, smart, kunnig… och gift med alla smutskampanjmakares favorit – Bill Clinton. Helt klart ett bättre smutskastningsobjekt än en lagom svart, trevlig och karismatisk kille – som alla gillar. Eller i alla fall inte hatar….

*

”Vårdslakt Stockholm” upprör de läkare som ser konsekvenserna av ”reformen”.

Så här uttrycker Helena Josefsson, vårdcentralchef i Fittja, sin frustration i DN i dag;

Alla som har det minsta insyn i hur det här fungerar tycker att Vårdval Stockholm är vansinnigt. Nu kommer den friskaste befolkningen att få dubbelt så mycket pengar….

Det nya systemet gynnar många, korta besök eftersom besöksersättningen höjs. I de invandrartäta förorterna ska man kompenseras genom tolkersättning.

Ursäkta mig, men det är en piss i Mississippi. Dessutom fungerar tolkförmedlingen katastrofalt dåligt. Jag ger det här ett år, men jag är inte främmande för att hoppa av om jag ser att det inte går.

Den borgerliga ”vårdslakten” slår hårt mot de allra svagaste grupperna. Segregationen och klyftorna ökar, men kanske värst av allt – som Jan Halldin, läkare i Danderyd, tidigare uttryckte det;

Vårdval Stockholm kan komma att undergräva en av de viktigaste delarna i den svenska välfärdens kärna.

Taktiken är klar. Först utarmar man den offentliga vården. Det tar tid, men det går om man är ihärdig. Sedan öppnar man upp för de privata ”alternativen” – för gräddfilerna. Slutresultatet; en fet plånbok är snart är det enda man behöver för snabb och bra vård. Visst är det härligt?!

*

Tips; Läs Mikael Trolins debattartikel om Försäkringskassan i Aftonbladet.

*
Andra bloggar om: , , , , , , , , , ,

intressant.se

Höger och vänstersvängar

DN:s ledarsida analyserar siffror från valforskarna Sören Holmberg och Henrik Oscarsson.

Citat;

Andelen svenska väljare som placerar sig själva till höger på en höger-vänsterskala var hela 46 procent, enligt en ny rapport från valforskarna Sören Holmberg och Henrik Oscarsson.
Med en sådan ideologisk kantring, i valet 2002 var högerandelen bara 39 procent, borde alliansen ha självförtroende att driva en mer förändringsinriktad politik.

Vid tiden för valet ansåg sig alltså runt 46 procent av befolkningen stå till ”höger” i politiken. Om deras övertygelse nu var så stark kan man undra hur det kommer sig att så många ångrade sig direkt efter valet med oöverträffad hastighet. Titta till exempel på denna opinionsundersökning som gjordes bara ett halvår efter valet. Hur det ser ut i dag vet vi alla. Gapet mellan blocken är rekordstort.

Vänsterblocket har nu nära 60 procent av väljarstödet.

Det är inget unikt att människor vill ha förändring. Inte heller är det unikt att det man tror sig ha tröttnat på känns alltmer lockande ju längre ifrån det man kommer. ”Man saknar inte kossan förän båset är tomt” skulle man kunna säga 😉

Det som hänt i Sverige efter valet är inte heller unikt. John Rentouls studie Me and Mine (1989) visade att opinionen i Storbritanien under Tatchers tid vid makten blev allt mer positivt inställd till välfärdsstaten. Till exempel instämde 1979 – före Thatcher – 50 procent av britterna i påståendet att ”de förmåner som välfärdsstaten i dag erbjuder har gått för långt.” Efter några år med Tatchers stålbad, 1987, höll bara 16 procent med om samma påstående.

En stark känsla för rättvisa och solidaritet sitter djupt förankrad hos flertalet svenskar. När den borgerliga regeringen med all tydlighet visar att de vill ha ett tudelat samhälle med ökade klyftor och sönderslagen välfärd sparkar de flesta bakut. Det finns gränser – även för de som under alliansens segertåg ansåg sig luta åt ”höger” i politiken.

Med en massiv och långvarig högerkampanj i svensk press och media under de senaste 20-30 åren får man väl ändå förvånas över att svenska folket trots allt lyckats behålla sina grundläggande värderingar och inte vill ge avkall på rättvisa, solidaritet och medmänsklighet.

Kort sagt – att som alliansen gör – sparka på de som ligger ned – är ingenting för en majoritet av svenska folket!

*

Kan också konstatera att min misstanke att den politiska bloggvärlden dominas av män, visade sig vara riktig. Kvinnor ägnar sig framförallt åt mode. Ett sorgligt faktum. För min egen del kan jag nog inte komma på något mer meningslöst.

Men, visst känner man av det, som kvinna. Den politiska bloggvärlden är mansdominerad, och som alla mansdominerade områden – högervriden. Kanske ännu en anledning att inte ge upp…

*

Missa inte Alf Hornborgs intressanta artikel i DN ”Den vite konsumentens börda”.

Ett litet citat;

Den franske antropologen Maurice Godelier har påpekat att samhällen i alla tider har varit benägna att framställa ojämnt utbyte och exploatering som om det vore ett rättvist byte av tjänster. Slavarna skulle vara tacksamma mot sina ägare, medeltidens livegna mot sina feodalherrar, inkahärskarens undersåtar mot sin gudomliga kejsare De som alstrar överflödet skall vara tacksamma för de smulor som kommer dem till del. Är det därför vi i dag pratar om ”arbetsgivare” och ”arbetstagare”? Är det därför vårt budskap till de fattiga länderna i syd är att de bör vara tacksamma för att få sälja sina underbetalda arbetstimmar och naturresurser till det kapitalstinna nord?

*
Andra bloggar om: , , , , , , , , ,

intressant.se

Mona, feminism och klassamhället

Stormen börjar lägga sig… i alla fall den politiska. Mona Sahlins påstådda ”sparkning” av Pär Nuder visade sig vara ”en höna av en fjäder”. Samtal hade pågått under en längre tid, ingen av parterna tycks vare sig hata varandra eller vara osams. Däremot står det väl ganska klart att Mona Sahlin ansåg att det behövdes en förändrig. Hon var inte ensam om den analysen, och hade hon inte ansett det hade det förmodligen varit betydligt värre.

Det man däremot kan vara kritiskt till är givetvis hur samtalen mellan Pär Nuder och Mona Sahlin har läckt ut till media och sedan blåst upp till en ”politisk skandal” och en ”sparkning”. Den verkliga ”skandalen” är givetvis inte den förändring Mona Sahlin har gjort av sitt team, utan det faktum att någon spridit halvsanna och intrikata rykten. Att media villigt nappat är givetvis inte mycket att orda om. Det är så det funkar i medievärlden. Vissa rubriker säljer, andra inte. En trist alldaglig förändring säljer givetvis inte lika bra som en ”petning” eller en påstådd personlig konflikt.

Att Mona Sahlin är kvinna, kan givetvis vara en förklaring till vissa av de domar som nu utdöms. En liberal tidning undrar till exempel om Sahlin har ”det handlag som krävs av en partiledare”. DN jämför henne med ”en snäll och lite velig lärarinna”. Givetvis ifrågasätts hennes ”ledaregenskaper”.

Undertonen blir övertydlig.

Så är vi tillbaks till ett gammalt kärt ämne…
Är det män eller kvinnor som är förtryckta?

Ja, jag kan i alla fall konstatera att det finns fler än jag som såg ett samband mellan Pär Ströms uppdrag i Den Nya Välfärden och hans bok och debattartikel om ”förtrycket av män”. Så här skriver Lars Einar Engström på Aftonbladet debatt;

Ström är ju knuten till tankesmedjan Den Nya Välfärden och det han skriver är naturligtvis ett beställningsjobb.
……
Marie Trollvik, konsult på Women to The Top projektet, har sagt; ”systemet slår tillbaka när männen tycker att det gått för långt”

Jag är inte förvånad över den uppslutning som trots allt tycks finnas på nätet kring Pär Ströms analys. Givetvis inte hos alla, men hos förvånansvärt många. Det speglar bara den kultur som råder i bloggvärlden och på internet. Män är överrepresenterade. Rädda, rika, män med makt. Men även rädda, mindre rika (helt vanliga) män utan makt. För visst är det skrämmande att även kvinnor numera får göra sina röster hörda. Helst borde de ju ägna sig åt hemmet, matlagning, barnafödande och hålla sig till sin naturligt underordnade roll 😉

Visst, jag ironiserar och överdriver. De allra flesta män är givetvis hyggliga och schyssta, och utan alltför mycket machomentalitet. De är vare sig förtryckare, hustrumisshandlare eller våldtäktsmän.

Men många av de ”osynliga” mönstren finns kvar. Undermeningen är ofta tydlig – kvinnor måste följa mallen. Söta, snälla och utan allför mycket åsikter. Många unga tjejer och kvinnor hänger på. Mode, smink och skvaller är till exempel det som de flesta kvinnliga bloggare helst tycks ägna sig åt. Så praktiskt för männen som får ha sin politiska zon i fred. I alla fall nästan… vi är ju förstås några som vägrar hålla tyst. 😉

De mönster och den kultur som skapar samhällen där männen är överordnade finns överallt på jorden. I Sverige har vi, trots allt, kommit långt. Men, som Katrine Kielos skriver i Dagens Arena;

Svensk feminism må faktiskt, vilket Ström hävdar, sakna legitimitet. Men det beror inte på att den är feministisk utan på att den är högervriden.

Kielos har rätt. De tongivande feministerna i Sverige har de senaste åren riktat in sig på det som står dem närmast, på det som syns mest och på det som ger rubriker. De representerar över eller medelklassen. De talar om toppjobb inom näringslivet, eller våldtäkter och kvinnomisshandel. Och visst är detta viktiga saker att uppmärksamma, men det största kvinnoförtrycket finns någon annanstans.

Det finns i klassamhället, bland de kvinnor som sliter ut sig i underbetalda jobb inom vård och omsorg, eller i andra tunga och stressiga låglönejobb. Arbetarklassens kvinnor. Men dessa kvinnor tycks inte existera för många av de mest tongivande feministerna i dag.

Men, klass är viktigt, kön är viktigt. Ser man inte de mönster som existerar i samhället finns risken att man aldrig hittar lösningar. Att man aldrig ens försöker . Osynliga orättvisor kan vara bekväma, ingen talar om dem. Men i långa loppet kostar de samhället stora pengar, och mycket lidande för de som drabbas. Därför måste vi tala om både klass och kön. Vi måste tala om varför kvinnor är överrepresenterade bland de långtidssjuka, bland de fysiskt och psykiskt utslitna. Bland de som aldrig får sina arbetsskador erkända (många orkar inte ens försöka), trots att deras arbeten generellt är tyngre än männens i dag.

Det vi nu ser på den politiska arenan, med en rak höger från Reinfeldt, är en kraftig smäll framförallt mot kvinnor ur arbetarklassen. Mot de som inte har pengar och makt. Det är det vi måste börja tala om. Visst är det viktigt att fler kvinnor får mer makt inom näringslivet. Men det leder inte automatiskt till att alla de kvinnor som har ”vanliga” arbeten får det bättre. Det leder inte till att förslitningsskadorna i underbetalda kvinnojobb blir färre.

Borgarna utdelar med sin politik ett dubbelt straff till de kvinnor ur arbetarklassen som har slitit ut sig. Dels ett ekonomiskt, dels ett mänskligt misstroende. När deras kroppar till slut inte längre klarar mer, får de veta att de fuskar.

Det handlar om både kön och klass. Det handlar om humanism, om jämlikhet och om rättvisa.

*
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,

intressant.se

Kvinnor, makt och frihet

Niklas Ekdal skriver en riktigt intressant artikel i DN i dag om Hillary Clinton, kvinnor och makt. Citat;

Skulle en kvinna kunna bli president i USA om hon slirat runt som alkoholist upp i 40-årsåldern?

Skulle en kvinna kunna bli president om hon varit sexmissbrukare, och lämnat ett spår av förkrossade killar efter sig?

……

Hillary Clintons kön är en bonus. Inte för att kvinnor regerar annorlunda än män, men för symbolverkan. Med en kvinna i Vita huset skulle världen ta ett stort steg bort från stereotyperna, mot lika möjligheter för alla.

För min egen del är jag lite kluven inför det amerikanska presidentvalet. Jag har länge hoppats på Hillary. Orsakerna har varit flera;

  • Hon är en ovanligt kvalificerad, intelligent och kunnig kandidat.
  • Hon har länge varit den enda demokratiska kandidat som har haft en realistisk chans att vinna presidentvalet – och sedan klara av att regera.
  • Hon är kvinna – ett stort plus i denna mansdominerade värld.

Numera tycks Barack Obama, som politisk ligger något närmare mina värderingar, segla upp som ett realistiskt alternativ. Det gör mig kluven.

Men, det viktigaste måste trots allt vara att det till slut blir ett starkt demokratiskt alternativ som vinner. Och att den som vinner dessutom får kongressen med sig – annars blir alla politiska förhoppningar lika grusade som många av Bill Clintons blev. Den amerikanska politiska realiteten är ju denna; Du måste ha kongressen med dig. Ensam kan ingen amerikansk president regera – oavsett hur vettiga politiska idéer de än har. Man kan ju givetvis alltid drömma – men realiteten tillåter ingen amerikansk president att vara så långt till vänster på den politiska skalan som många av oss helst skulle vilja.

Mer att läsa i DN om makt, kvinnor och jämställdhet – även i hemmet! Kvinnor med makt måste bli mer än en symbol – det måste bli en realitet!

Om makten och spelet för galerierna, citat;

De mest synliga positionerna har oftast en mer jämställd rekrytering än de mindre synliga.

I hemmet lever de gamla ”traditionerna” kvar. Kvinnornas dubbelarbete sliter hårt på hälsan. Citat;

Carin Staland Nyman misstänker att tanken på hemmet som en oas för vila och återhämtning blir en fälla för vissa kvinnor. De gör hemmet till en viloplats för resten av familjen, men själva sliter de ut sig på sin ständiga arbetsplats.

– Trots allt prat om jämställdhet är det så att fördelningen av arbetet i hemmet fortfarande ofta är traditionell, att kvinnan gör mest. Det är konstigt att hemmavid accepteras arbetsförhållanden som kanske inte skulle godtas på jobbet, säger Carin Staland Nyman, vars resultat publiceras inom kort i Scandinavian journal of public health.

*

P.C Jersild skriver en intressant krönika i DN – om begreppet ”frihet” i artikeln ”Fri eller privat”. Man kan onekligen fråga sig varför till exempel en skola som ägs av en privat ägare sägs vara ”fri” men inte våra kommunala skolor. Och hur fri är vår, till överväldigande delen borgerligt ägda, dagspress?

P.C Jersild, citat;

På vilka grunder är den ena skolformen friare än den andra? Gentemot vem? Vilka friheter bör hållas högst? Möjligheten att fritt få hålla sig med en hög andel obehöriga lärare, frihet att slippa en utbyggd skolhälsovård eller att fritt få ägna sig åt religiös indoktrinering?

…..

Riktigt rörigt blir det beträffande pappersmedierna. Aftonbladet har en utländsk ägare som inte delar ledarsidans ideologiska linje. En frihet under ansvar eller under galgen?

….

DN är beroende av annonserna och ägs av en familj som pekar ut den politiska kursen. Svenska Dagbladet är på samma sätt beroende av både reklam och ägare. Men här kompliceras friheten dessutom av presstödet. Kan en tidning med statligt presstöd kalla sig fri? Det skulle vara intressant att veta hur många av de moderater som bojkottade tv-licensen som också undvikit, inte att läsa SvD, men av ideologiska skäl inte betalat prenumerationen.

*

Slutligen kan man återigen glädjas åt opinionsraset för Moderaterna. I den senaste mätningen har de minskat med över 5 procent sedan december mätningen. En förklaring kan vara det senaste moderata självmålet – avtalsförbudet. Som uppenbarligen har gjort att väldigt många, även moderata kärnväljare, har börjat tvivla på den moderata ”sjukförsäkringspolitiken”.

Försäkringsbolagen har svårt att förstå att regeringen vill minska ersättningen för människor som redan är hårt drabbade:
– Vi tycker att det känns väldigt konstigt att regeringen vill straffa just de människor som de själva nämner i promemorian: Folk med tumörsjukdomar, folk med ALS, folk som väntar på vitala organ. Att just de ska drabbas av minskad ersättning tycker vi är väldigt konstigt, säger Erik Hevreng.

TCO:s nya undersökning visar att svenska folket helt enkelt inte vill straffa sjuka människor ytterligare. Deras sjukdom måste väl vara straff nog (för vilka synder?) – till och med för en socialförsäkringsminister som den moderata Cristina Husmark Pehrson. Tycker man….

*
Andra bloggar om: , , , , , , , , , , , ,

intressant.se

Andrum och feminism

En klok kommentar om feminismen och Pär Ström i SvD. Läs den! Jag kunde inte ha sagt det bättre själv, därför försöker jag inte ens 😉

*

Ibland behöver man ett andrum…. en paus mitt bland alla ord…

vinter.jpg

Dikt av Tomas Tranströmer

Trött på alla som kommer med ord
ord,ord men inget språk
for jag till den snötäckta ön.
Det vilda har inga ord.
De oskrivna sidorna
breder ut sig åt alla håll!
Jag stöter på spåren av
rådjursklövar i snön.
Språk, men inga ord.

*
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,