Visst har Juholt rätt om samhällsservice till alla!

Allt sedan Håkan Juholt blev vald till partiledare har borgarpressen varit konstant kreativ när det gäller att förvränga och misstolka det mesta som Juholt har sagt. Den senaste ”stormen i ett vattenglas” handlar om Juholts krav på fungerande samhällsservice till alla medborgare.

Juholt uttryckte något så fruktansvärt som idén att alla människor i Sverige i dag – år 2011 – ska kunna ringa SOS alarm. Visst låter det som ett alldeles orimligt och fruktansvärt idiotiskt krav? Ja, möjligen om det hade uttalats för 100 år sedan 😉

Så här sa Juholt i DN intervjun, citat;

– Jag har besökt flera delar av landet där människor inte ens kan ringa SOS Alarm eller använda trygghetslarmet de har på handen, för att det anses för dyrt att bygga ut mobilnätet. Det är inte rimligt att det i vissa delar av landet finns hur många operatörer som helst att välja på, och i andra delar av landet kan du inte ens använda ditt trygghetslarm.

Ska alla bolag vara tvungna att erbjuda service överallt?

– Ja. Man ska kunna erbjuda service till medborgare i hela landet. Det kan inte vara som så att man har rätt att välja bort medborgare för att det är för dyrt. Det är alldeles orimligt.

Juholt talar också om att han vill införa hårdare regler för fler avreglerade marknader som apotek, järnväg och el.

– Dessa fyra marknader är exempel på samhällsnyttig verksamhet där en upphackad marknad på grund av kortsiktiga vinstintressen inte levererar det som samhället och medborgarna främst behöver. De anser att det är för dyrt för dem, det minskar deras vinst. Då måste de marknaderna regleras.

Det Juholt egentligen säger tror jag är något de allra flesta svenskar håller med om. Han talar inte ens om 100 procentig täckning (som många misstolkar hans svar som) – även om det visst är möjligt – han talar om ”service till alla medborgare i hela landet”.

Självklart borde samhällsservice och viktig infrastruktur fungera för alla medborgare. Det borde vara självklart år 2011. Det märkliga är inte att en ledande politiker vill se det som ett mål – det märkliga är i stället att så många, utan att reflektera, tycks acceptera att vi inte längre har råd med samhällsservice till alla medborgare. Detta trots att vi som land bara blivit allt rikare och att tekniken utvecklas i rasande fart.

Det Juholt säger är inte heller omöjligt att genomföra. De som kritiserar Juholts målsättning gör det utifrån ideologisk låsning eller egen vinnings skull. Tekniken finns, pengarna finns – nu handlar det bara om den politiska viljan finns. Robert Björkenwall förklarar det mycket bra på sin blogg…..

Juholt rätt ute men kommer att möta motstånd för sitt återregleringskrav, citat;

Det finns inga som helst skäl att sikta på mindre än 100 procents täckning i telenätet. Det är och måste vara målet för en nationell roaming-strategi, som det heter på telekomspråk. Mindre än så duger inte./…/

Moderatledaren Fredrik Reinfeldt har dock snabbt varit ute och redan beskrivit tankarna på återreglering av nu mindre väl fungerande telekomnät och annat som en radikal vänstersväng. Och han har starka krafter på sin sida i förvaltning och näringsliv. De av regeringen tillsatta myndighetscheferna är snabbt ute och stöttar statsministern i detta. Telekomsektorns vakthund Post- och telestyrelsen, PTS, talar om hur omöjligt ett krav på full täckning av landet för mobiltelefoni är. Omöjligt? Alls icke om vi bara har ett system – reglerat och kravställande – om att vi gemensamt ska dela på kostnaderna är det ett fullt möjligt projekt. Hur det sedan ska gå till mera konkret kan behöva diskuteras närmare. Men möjligt är det förvisso. Dessutom är det fullt möjligt att göra det hyfsat kostnadseffektivt om nät och master är gemensamt förvaltade i ett gemensamt ägt bolag/näthållare i stället för att varje operatör för sig ska sätta upp egna, parallella master och nät. Konkurrera kan sedan de olika operatörerna på telekommarknaden göra högre upp i värdekedjan om tjänster av olika slag som de erbjuder sina respektive kunder. Precis på samma sätt som vi har ett gemensamt vägnät men trafiken på det vägnätet sköts av olika lastbilar, bussar och personbilar i stället för att varje åkare själv ska investera i ett eget vägnät./…/

Men givetvis kommer Juholt och andra med det här kravet att möta motstånd, rätt massivt rent av. Inte bara från statsminister Reinfeldt och andra marknadsivrare – från olika borgerliga partier och från den flora av företag som i olika avreglerade branschsektorer inom tele, el, apotek etc och även bland de riskkapitalägda företag som etablerat sig inom omsorg, vård, skola och annat som gärna vill fortsätta tjäna stora, inte sällan helt riskfria skattebetalarintäkter som de nu håvar in på olika mer eller mindre naivt sjösatta avregleringar. Och följaktligen göra vad de kan för att med stor kraft och stora lobbyresurser förhindra den om- och återreglering som många medborgare önskar sig sedan de sett effekterna av avregleringarna och marknadsutsättningarna av olika servicetjänster. Så Håkan Juholt har nog många med sig – bland vanligt folk och andra som vill göra en ärlig analys – när han nu vill göra om och göra rätt!

Läs även Monica Green Blogg + debattartiklar;
Alla svenskar ska ha rätt till telefon
Låt hela landet ringa, citat;

….att ha politiska mål som inte ger alla möjlighet till telefon och internet är att backa in i framtiden. Steg för steg måste vi se till att Sverige blir digitalt och att alla ska ha tillgång till en trygghetstelefon är minsta man kan begära.

Dessutom går det att dela ut ytterligare frekvensband som är internationellt harmoniserade och lämpade för olika typer av mobila applikationer, bl.a. mobilt bredband.

I EU:s förslag till förordning till riktlinjer finns möjligheter att söka EU-medel för såväl bredbandsutbyggnad i glesbygd och till offentliga digitala tjänster.

*

Bloggtips; Human Lab om Reinfeldt och utanförskapet, Bo Widegren om reglerade marknader, Röda Malmö under ytan, Ingen ko på isen med ett citat alla borde läsa, Nemokrati om Reinfeldt och EU, Annarkia om Reinfeldts usla miljöarbete, Pyttiminpanna om miljön, Martin Moberg om S, Jonas Sjöstedt om euron, Sabastians tankar om killen som vill va Lucia,  Netroots

Media; dn1, dn2, dn3, dn4, dn5, dn6, dn7, dn8, dn9, dn10, dn11, dn12, dn13ab1, ab2, ab3, ab4exp1, svt1, svt2, lot1, lot2, da1, da2,

*
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

intressant.se

Alliansens kovändningar och trovärdighetsproblem

Nu när de falska anklagelserna mot Håkan Juholt om ”bidragsfusk” inte längre är relevanta, tar media till en ny taktik. Nu  anklagar man Juholt för att flippfloppa (göra pudlar och kovändningar) och smetar på med allehanda hätska personangrepp. Precis samma metod som man använde i USA mot Bill Clinton 1992. Den funkade inte då, inte ens i USA – låt oss hoppas på att den inte funkar här heller. Låt oss hoppas på att vi är klokare än så.

I morse var det en skrämmande hatisk Kerstin Holm på svt som gick till attack och öste på med en rad personliga angrepp (direkt efter en intervju med Juholt i svt Gomorron), medan DN:s Peter Wolodarski fick samma uppgift i gårdagens Agenda.

Om vi nu ska tala om trovärdighetsproblem, politiska pudlar och kovändningar – varför inte börja med makten; alliansen och dess företrädare?

En liten hjälp på traven till granskande journalister – alliansens politiska pudlar, kovändningar och trovärdighetsproblem (ett litet, litet urval)….

  • Pensionerna. Det ska ”löna sig att arbeta” – det är grunden i jobbskatteavdraget – därför infördes det. Pensionärer, sjuka och arbetslösa ska i alliansens Sverige betala högre skatt än de som arbetar. I en debattartikel i DN (2011)  tar man plötsligt avstånd från sitt eget recept; ”en skillnad i inkomstbeskattning för pensionärer och löntagare inte har ett egenvärde och att vi vill verka för en gradvis minskad inkomstskatteskillnad framöver”. Hela idéen med jobbskatteavdraget kastas på soptippen i en mening.
  • Det femte jobbskatteavdraget. Storpudeln! Först deklarerar man att det femte jobbskatteavdraget (2011) är den viktigaste jobbskapande reformen. En samlad opposition går emot och kan fälla regeringen. Regeringen skyller på ”krisen” och gör en kovändning.
  • Utanförskapet – alliansens stora valvinnare år 2006. År 2011 – efter 5 år med alliansen – är utanförskapet större än någonsin. Då säger Borg,en av arkitekterna till begreppet, så här; ”– Jag har faktiskt aldrig tyckt att det är ett bra mått.”
  • Fastighetsskatten skulle bort men förvandlades till en fastighetsavgift där dyra lyxvillor fick kraftigt sänkt skatt, medan 60% av villaägarna fick höjd skatt – och just nu chockhöjs fastighetsskatten ännu mer för de med vanliga villor.
  • Försvaret. Försvarsminister Odelberg avgick för att försvaret fick för lite budgetpengar. Kort därefter backar regeringen och tilldelar försvaret mer resurser.
  • Arbetsmiljöfrågorna. Alliansen avskaffar arbetslivsinstitutet (350 miljoner till arbetsmiljöforskningen), minskar Arbetsmiljöverket med en tredjedel (158 miljoner sedan 2007) – antalet arbetsmiljöinspektörer hamnade under FN:s rekommendationer. Sedan backar man och återför en liten del av det man skurit ned (33 miljoner) 2008 – en ”storsatsning”.
  • Bonusar. Ett par månader före finanskrisen 2008 tar regeringen bort s-regeringens ”generella motstånd mot bonusar” i staliga företag och uppmuntrar istället till betydligt generösare bonusar. Strax därefter går Anders Borg till hård verbal attack mot ”bonuskulturen”.

Man kan fråga sig varför media inte smetar ut alliansens alla kovändningar, pudlar och trovärdighetsproblem över alliansens ledare – Fredrik Reinfeldt och Anders Borg? Hur kan de betraktas som trovärdiga när deras politiska gärning präglas av just pudlar och kovändningar – på de allra mest centrala områdena?

Nymoderat språkbruk…

Men, kanske märkligast av allt är att man aldrig ifrågasätter den retorik som präglat alliansens och de nya Moderaternas väg till makten. Hur trovärdig är den?

Senaste valet var till exempel Moderaternas ”övergripande budskap” rättvisa. Att detta budskap rimmar illa med konsekvenserna av alliansens politik – ett samhälle med ökade klyftor och barnfattigdom, där sjuka och arbetslösa fattiggörs och hånas offentligt av statsminsiter Fredrik Reinfeldt själv (nu senast i partiledardebatten) – måste man nog vara expertkommentator i Aktuellt för att inte förstå.

Är det inte så att journalister i en demokrati framförallt ska granska makten och de som äger den? Inte ägna sin tid åt att vräka ur sig ogrundade lögner och rykten om de som inte äger den – men försöker att opponera mot den? På så vis blir media enbart en maktens megafon – ett demokratiskt problem, snarare än en aktiv del av demokratin.

Gärna kritisk granskande journalistik – men låt den vara demokratisk och faktabaserad.

P.S.

Visst är det lite märkligt att när Håkan Juholt ändrar uppfattning (som i Lybienfrågan); då flippfloppar och kovänder han. När Fredrik Reinfeldt eller Anders Borg ändrar sig; då ”lyssnar de in” och är ”ödmjuka”.

Slutsats; Vissa pudlar är tydligen finare än andra….

*

Namninsamling; för demokratisk och faktabaserad journalistik

Läs; Aftonbladet hittade på regeln om halv ersättning

Bloggat; Annarkia, Ulf Bjereld, CG Carlsson,Martin Moberg, Olas tankar, Peter Andersson, Kaj Raving, Netroots

Media: Ab, Ab2, Ab3, Ab5, Ab6, Exp, Exp2, Exp3, SvD, SvD2, SvD3SvD1SvD2SvD3, SvD4, DN, DN2, DN3, DN4, DN5, DN6, DN7, svt1
*
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

intressant.se