Uppblåsta bubblan Borg på väg att brista!


Borg och Calmfors

I dag tar Anders Borgs egen ekonomiska ”guru” – Lars Calmfors – bladet från munnen och kritiserar Anders Borgs hela ekonomiska politik på punkt efter punkt i DN-artikeln Dämpa dogmastismen.

Lars Calmfors står klart till höger i svensk politik och kan sägas vara en av Borgs inspiratörer. Lars Calmfors utsågs därför 2007 till orförande i Anders Borgs egen uppfinning  ”Finanspolitiska Rådet” av ingen mindre än Anders Borg själv. Finanspolitiska rådet var tänkt att vara Anders Borgs egen hyllningskör. En samling nyliberala ekonomer utnämnda av Borg själv som årligen skulle kommentera (och hylla) Borgs egen politik. Men Calmfors och hans gäng blev ingen försagd och okritiskt hyllningskör. Under årens lopp har både Calmfors personligen och rådet som helhet vid ett flertal tillfällen kritiserat Borg på flera centrala punkter. År 2011 lämnade till sist Calmfors sitt orförandeuppdrag.

Calmfors riktar i sin artikel (outtalat) udden mot den upphöjda bild media, oppositionen och allmänheten har av Anders Borg som en allsmäktig ekonomisk ”expert” som gör allting rätt och aldrig får kritiseras eller ifrågasättas. Essensen av Calmfors kritik är att hjälteglorian egentligen aldrig borde ha satts på Anders Borgs huvud.

Enligt Calmfors har det mesta gått snett under Anders Borgs år vid rodret; krispolitiken, arbetslinjen, sjukförsäkringen, a-kassan och skattepolitiken. Kritik riktas även mot en socialdemokrati som ”av taktiska skäl” inte kan eller vågar kritisera Borgs politik.

Calmfors kritik på punkt efter punkt….

  • Arbetslinjen, sjukförsäkringen och a-kassan, citat;

Regeringen bör kritiseras för att den i sin iver att öka sysselsättningen delvis glömt bort behovet av att ge männi­skor ett rimligt försäkringsskydd mot inkomstförluster. Sådant försäkringsskydd har blivit en restpost snarare än ett mål i sig. Reformerna av sjukförsäkringen har gjorts på ett så okänsligt sätt att många människor kommit i kläm. Taket i a-kassan har legat fast i kronor sedan 2002, vilket medfört att allt färre kan få 80 procent av sin tidigare lön i arbetslöshetsersättning.

  • Skattepolitiken och fastighetsskatten, citat;

Skattepolitiken kan kritiseras för att till stora delar vara principlös. Fastighetsskatten var en integrerad del av 1991 års stora skattereform och syftade till att boende skulle beskattas på ett likformigt sätt som andra aktiviteter. Den slopade fastighetsskatten innebär därför ett grundskott mot principerna bakom skattereformen. Det var i stället fråga om rent valtaktiska överväganden. Tyvärr kommer dessa att ha mycket långsiktiga verkningar: sedan fastighetsskatten en gång avskaffats, är det politiskt närmast omöjligt att någonsin återinföra den.

  • Sänkt arbetsgivaravgift för unga, sänkt restaurangmoms, citat;

Den selektiva nedsättningen av arbetsgivaravgifterna för unga är i bästa fall ett dyrt sätt att öka sysselsättningen och i värsta fall en verkningslös åtgärd. Detsamma gäller den sänkta restaurangmomsen. Dessa förändringar gör skattesystemet till alltmer av ett lapptäcke. Regeringen borde i stället eftersträva mer enhetliga principer för både arbetsgivaravgifter och moms. Det är till exempel svårt att motivera varför momsen ska vara lägre för livsmedel än för andra varor: det skulle kosta mindre att ge riktade bidrag/skattesänkningar till låginkomsttagare än att subventionera allas konsumtion av livsmedel.

  • De starka offentliga finanserna, citat;

….man bör hålla i minnet att den främsta orsaken till de goda statsfinanserna är att Sverige gick in i den ekonomiska krisen 2008 med stora överskott. Det berodde till stor del på den tidigare socialdemokratiska regeringens politik.

  • Borgs krispolitik, citat;

Man bör vara kritisk mot regeringens ovilja att i recessionen 2008/09 föra en mer expansiv finanspolitik. Och i år kommer finanspolitiken enligt regeringens egna beräkningar att vara åtstramande trots en förväntat svag konjunktur. Detta verkar spegla finansministerns alldeles egna syn på finanspolitiken: om det blir dåliga tider ska politiken stramas åt för att öka handlingsutrymmet ifall det skulle bli ännu sämre längre fram.

Med denna uppläggning tenderar finanspolitiken att bli procyklisk så att den förstärker, i stället för motverkar, konjunktursvängningarna./…/

Kritiken Calmfors uttrycker är inte ny men när den kommer från en ekonom med samma grundläggande värderingar som Borg själv blir den dessto intressantare. Calmfors sticker i dagens artikel hål på hela Bubblan Borg utan att blinka – man kan fråga sig varför inte Socialdemokratin vågar (eller vill) göra samma sak; speciellt en sån här dag – när de får alla redskap av Anders Borgs egen ekonomiska ”guru”.

*

P.S. Mer kritik av Borgs ekonomiska politik i dag;

Anders Borg bromsar i uppförsbackarna och gasar i utförsbackarna. Finanspolitiken destabiliserar därmed ekonomin och förstärker de konjunkturella svängningarna./../

När Magdalena Andersson inte kan låta bli att berömma denna politik är det olyckligtvis inte någon nybörjartabbe, utan ett uttryck för en konsekvent socialdemokratisk politisk strategi ända sedan krisen inleddes.

Den svenska politiska retoriken har lyckats lägga krokben inte bara på de politiska motståndarna, utan även för landets ekonomi. Det är ett ovärdigt skådespel.

Tidigare bloggposter – kritik av Borgs och regeringens politik;
Forskare sågar alliansens politik – på punkt efter punkt
Borgs fanclub buar
NAKNA kejsare och missvisande utspel
Borgs budgetbluffar och budgetstölder
Borgs dogmer granskade

*

Bloggtips; LO-bloggen om kritiken mot Borg,   Red Justice om EU och demokratins framtid, Kaj Raving om välfärdens finansiering, Peter Andersson om M:s nya partisekreterare, Vänstra stranden om Breivik, Lena Sommestad om en progressiv familjepolitik, Annarkia om S och M skavfötters, Alliansfritt om jobbcoachmisslyckandet, Netroots

Media; dn1, dn2, svd1, svt1, ab1, ab2, ab3, ab4, ab5, exp1, exp2, exp3, exp4

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

intressant.se

Lästips till påskhelgen….

Det handlar om Ofstads bok ”Vårt förakt för svaghet” som i dag återigen är kusligt aktuell. Om ”valfriheten” i välfärden som terapiarbete för medelklassen – alltmedan demokratin blir allt mer avlägsen, och om hur socialdemokraterna borde förhålla sig till diktaurer….

Harald Ofstad; ”Vårt förakt för svaghet”, citat DN;

Den norske filosofen Harald Ofstads moderna klassiker ”Vårt förakt för svaghet” ges ut på nytt. Ann Heberlein gör en nyläsning och drabbas av den brutala analysen. Boken har fått en oroande aktualitet./…/

”Om vi håller upp nazismen som spegel för oss, ser vi våra egna drag förstorade, och just därför så avslöjande.” Så skriver Ofstad i förordet och fortsätter: ”Antisemitismen är inte det väsentliga i nazismen. Det väsentliga är läran om att den starke ska härska över den svage, och att den svage är föraktlig emedan han låter sig behärskas.”../

De som är svaga – de sjuka, de arbetslösa, de fattiga – blir allt svagare medan de starka blir allt starkare. Så ser det ut i Sverige i dag. Det är en av förklaringarna till att jag läser Ofstad på ett annat sätt 2012 än vad jag gjorde 1994. Samhället har förändrats. Klimatet har hårdnat. Det är en nietzscheansk hårdhet. Samma hårdhet som är kärnan i den nazistiska ideologin: den starkes rätt över de svaga. De svaga och deformerade ska förintas – det är, skriver Nietzsche, ”den första principen i vår filantropi”.

Läs hela artikelnoch läs boken.

Missa inte heller Malin Ullgrens träffsäkra betraktelse över välfärden och ”valfriheten”.

Är bilden av ­tusen val­möjligheter viktigare än innehållet i välfärden?, citat DN;

Under rubriken ”Demokratins förfallskrev häromveckan den tyske författaren Ingo Schulze en intressant och förtvivlande artikel i Göteborgs-Posten (28/3). Han sammanfattar, utifrån tyskt perspektiv, en oro som också finns i Sverige: Vad hände med välfärden? Det gemensamma? Med demokratin i ett land som har förvandlat medborgarna till kunder? Han nämner ”förvandlingen av alla livets områden till marknad (utbildningen, sjukvården, kollektivtrafiken)”. /…./

När den politiska hotlogiken påstår att det system vi nu har skaffat oss aldrig går att ändra kompenseras jag som medborgare med en rad förmenta val. En falsk känsla av kontroll, som jag önskar att jag kunde välja bort.

När min dotter skulle börja skolan för ett par år sedan såg skolvalet ut så att vi fick rangordna våra önskemål. Det blev inte förstahands­valet, det blev inte andrahands­valet. Det blev tredjehandsvalet. Det har funkat utmärkt.

Men all tid, all aktivitet vi uppmuntrades att plöja in i detta val, för att fatta ett ”informerat” beslut – vilket trams. När vi fick den skola vi hade önskat i sista hand gav det känslan av att alltihop var något slags terapi för medelklassföräld­rar.

En liten lek vi alla lekte, för att hjälpas åt att bära bilden av det nya, moderna Sverige. Det är som om den där självbilden av landet med tusen valmöjligheter har blivit viktigare än det faktiska innehållet i välfärden.

En av skolorna vi ”valde” gjorde reklam för sig genom att lyfta fram att den satsade på ”kunskap”.

Wow?/…/

Lena Sommestad talar klarspråk om Socialdemokraternas velande när det gäller vinsdriven välfärd.

Riskfyllt att inte stoppa vinsterna, citat AB;

Vinster i välfärden, hävdar man, kan inte förbjudas. Min fråga är: varför? Hur kan något som är fullt möjligt i andra länder vara stört omöjligt i Sverige?

Som historiker undrar jag vad som har hänt med den svenska demokratin. Socialdemokraternahade en gång kraft att ändra samhällets hela maktbalans. Steg för steg drev partiet igenom stora samhällsreformer, som socialförsäkringar, starka arbetsrättslagar och en gemensam skola.

Men när dessa framgångar nu är på väg att spolieras, då tycks partiet sakna vilja att ta strid.

I ett samhälle som plågas av växande ojämlikhet, där blir vinster i välfärden en av många systemförändringar som har ”kommit för att stanna”. Det finns bara ett enda alternativ, gemensamt för höger och vänster.

Det år svårt att förstå denna defensiva politiska strategi, av två skäl.

För det första är det folkliga stödet for fortsatt privatisering svagt. Enlig SOM-institutet i Göteborg finns det motstånd långt in i borgerliga led. Varför bejakas inte denna opinion? Varför tar många socialdemokrater i stället parti för välfärdsbolagens särintressen?

För det andra är det märkligt att socialdemokrater förordar en politik som slår mot partiets grundläggande värden: solidaritet och jämlika livschanser. Forskning om skolan visar att de familjer som utnyttjar valfriheten bäst är de som har mest resurser. På välfärdsmarknaden gynnas den som har bäst för-måga att välja rätt./…/

Mer; Dagens Arenas granskar Valfrihetsmyten inom välfärden.

Till sist.… fyra ”tunga” S-förbund säger ifrån om socialdemokraternas vapenexportpolitik; Studentförbundet, Kvinnoförbundet, Socialdemokrater för tro och solidaritet, Ungdomsförbundet.

S måste ta initiativ till en ny modern syn på vapenexport, citat DN;

/…/ Socialdemokraterna behöver i denna nya tid ta fullt ansvar för vapenexportens konsekvenser, och med hållbara argument. Om vi fortsätter som nu, kommer kritiken att obönhörligt att växa både i partiet och i den allmänna opinionen. Redan i dag finns majoritet för totalförbud för svensk vapenexport i alla de fyra socialdemokratiska sidoorganisationerna. /…/

P.S.

Önskar alla en riktigt Glad och skön Påskhelg

….. blir vädret dåligt kan man ju alltid läsa  🙂

….. eller se på film – ett tips; Nawals hemlighet

*

Lyssna på debatt mellan Tomas Eneroth och Gunnar Axén om överskottet i sjukförsäkringen.

Bloggtips; LO-bloggen om lapptäcket som värmer få, Lena Sommestad om vapenexporten, Jinge om allians-bråk, Martin Moberg om Reinfeldts tvivel, Motvallsbloggen om Irak-kriget, Nemokrati om Sahlin, Prime och analyser, Alliansfritt Sverige om jobbpolitiken som leder till fattigdom, AnetteIvar om att man inte kan lita på sjukförsäkringen,  Netroots

Media; dn1, dn2,dn3, dn4, dn5, dn6sr1, ab1, ab2, svd1, svd2, Östran, Sydöstran, Norrländska socialdemokraten, Arbetarbladet, Länstidningen, Gotlands folkblad, DN, Ab 1, 2, SVT, Arbetet 1, 2, SR 1, 2, Kommunalarbetaren, RoD 1, 2, Expr, DN 1, 2, DI, GP, SvD

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,