Borg borde veta bättre

TCO har i en ny rapport tittat på hur den svenska a-kassan har hängt med i utvecklingen i förhållande till övriga OECD-länder. Resultatet är beklämmande. Den svenska a-kassan halkar efter och befinner sig nu i botten av listan – mycket beroende på att taket i den svenska försäkringen är lägst av alla undersökta OECD-länder.

Citat TCO;

Från att ha legat på 5:e plats år 2002 har Sverige rasat och ligger nu på 21:a plats. Av de jämförda länderna har bara Korea, Polen och Turkiet sämre ersättningsnivå än Sverige. Om a-kassan i Sverige hade haft samma ersättningsnivå som exempelvis a-kassorna i Tyskland, Norge eller Nederländerna skulle det ge en medelinkomsttagare i Sverige tusentals kronor mer i plånboken per månad vid arbetslöshet.

….

TCO visar i rapporten att om inga åtgärder vidtas, och vid normal löneutveckling, ger a-kassan om fyra år bara 40 procent i ersättning till en medelinkomsttagare.

Redan i dag når bara 12 procent av alla arbetslösa upp till 80 procent i a-kasse ersättning. Runt 50 procent av de arbetslösa har ingen ersättning alls – till stor del beroende på alliansens nya hårdare arbetsvillkor.

Men, varför behövs en stark a-kassa?

  • Arbetslöshet inte ska behöva innebära en en ekonomisk katastrof. En stark a-kassa skapar trygghet och större flexibilitet i arbetslivet. Människor vågar ta risker, ställa om och byta jobb.
  • En låg a-kasse ersättning är kontraproduktiv. Ny forskning visar att ”en hög ersättning på längre sikt leder till att den arbetslöse får ett mer välbetalt jobb” och dessutom ”lättare hittar  tillbaka till ett mer stabilt arbetsliv”.

En av OECD:s mest välmeriterade ekonomer och arbetsmarknadsexperter, John P. Martin, underkänner också, i princip, helt alliansens ”arbetslinje”. Han förespråkar bland annat stärkt arbetslöshetsförsäkring, kvalificerad och aktiv arbetsmarknadspolitik, slopa ”första-bästa-jobb” politiken och riktade anställningsstöd – inte generella. Alltså – de rödgrönas recept!

Redan år 2006, när alliansen tillträdde, reviderade OECD sin tidigare nyliberala och enkelspåriga inställning (den Borg fortfarande navigerar efter) till hur man skapar en bra arbetsmarknad. Då slog man fast att det fanns två modeller – som resulterade i två helt olika typer av samhällen;

  1. Den ”anglosaxiska” – USA, Storbritannien och Irland. Gemensamma nämnare är; låga ersättningar vid arbetslöshet, låga skatter och svag arbetsrättslagstiftning. Stora klyftor i samhället och många av jobben har dåliga villkor och löner som knappt går att överleva på. Fler som står helt utanför arbetsmarknaden.
  2. Den ”nordiska” – med generösa ersättningar, kollektivavtal och en aktiv arbetsmarknadspolitik. Där finns variationer, t.ex. Danmark har sämre arbetsrättslagstiftning, men också generösare ersättningsnivåer. Klyftorna i dessa samhällen är mindre och fler människor är i arbete.

Den politik som alliansens nu för leder oss alltså mot ett samhälle alltmer likt det ”anglosaxiska” – med större klyftor där allt fler hamnar helt utanför välfärden och arbetsmarknaden. Här är resultatet av alliansens misslyckade ”arbetslinje”…


Tabell; Röda Berget

Vilket mål har då egentligen ”inte-alliansenmed sin förlegade ”arbetslinje”? Vill de skapa ett samhälle med fler låglönejobb, ett större verkligt utanförskap och ökade klyftor?

Eller, vet Anders Borg och hans lärjungar inte bättre? Missade herr Borg sista lektionen i skolan – eller har finansministern inte hängt med i vad den senaste forskningen visar?

P.S. Visst är jag är övertygad om att Borg och Reinfeldt vet. De vågar bara inte säga det högt…. 😉

*

Tidigare bloggposter;
Från svenska modellen till bidragsmodellen
Forskare och ekonomer sågar alliansens jobbpolitik

*

Lästips; NSD – Fler vill tillbaka till solidariteten, VF – Rättvisa måste skipas

Bloggat; HBT-sossen, Röda Berget, Rödgrön.se, Jinge, Eva-Lena, Motvallsbloggen

Netroots

Press; dn1, dn2, svd1, svd2, svd3, exp1, exp2, exp3, ab1, ab2,
*
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

intressant.se