Ropen skalla – subventionerade pigor åt alla?

Just nu diskuteras avdraget för hushållsnära tjänster överallt i media. Orsaken är att arbetsgivarorganisationen ALMEGA nyligen publicerade en rapport i ämnet. Där är allt positivt och ljust. Subventionen (RUT-avdraget) sägs ha skapat 11 000 nya jobb och nästan alla svenskar (78%) gillar avdraget. Man kunde lika gärna ha ställt frågorna; – vill du att någon städar åt dig – och vill du att det ska vara billigt eller dyrt? Vad skulle du själv svara?

Jovisst – städa gärna åt mig, helst gratis – skulle väl de allra flesta svara. Jag med förmodligen – jag avskyr nämligen att städa, till skillnad från statsminister Reinfeldt.

Men, är det verkligen den frågan vi ska ställa oss? Det handlar ju faktiskt om skattepengar, om vad vi vill att våra skattepengar ska gå till. Om vad vi vill subventionera och vad vi vill prioritera.

RUT-avdraget var inte särskilt populärt till att börja med. Reglerna var krångliga och lättmanipulerade och öppnade upp för ännu mera skattefusk. Intresset beskrevs som iskallt – och de få som använde det tillhörde de mest välbärgade. Så är det visserligen fortfarande – endast 6 promille av den halvan av befolkningen med inkomster under 200 000 kr använder skattereduktionen. Men så slog man ihop det extremt krångliga RUT med det extremt populära ROT avdraget – och vips så blev allt en väldig succé. Efter år av mediapropaganda och trixande med siffror och statistik har den borgerliga pressen och arbetsgivareorganisationerna vunnit slaget om ”pigavdraget”.

I ljuset av att populariteten har stigit för RUT-avdraget har också allt fler politiska partier börjat acceptera avdraget i någon form. Men frågan är fortfarande – vad ska vi subventionera – prioritera – och varför?

Hanne Kjöller menade (2007) att subventionen var en ”rättvisereform”, citat DN;

”Jag ser det också som en rättvisereform. Klyftorna mellan de arbetande och den icke-arbetande delen av befolkningen har under en följd av år blivit både vidare och djupare. En krympande andel arbetar allt hårdare för att försörja allt fler. Den ena gruppen håller på att gå under av för mycket arbete. Den andra av för lite. Från vänsterhåll har ofta hörts att man ska dela på jobben. Voilá – här har ni en arbetsdelningsprincip som funkar. Att dela på befattningar och tjänster fungerar däremot sällan. Därtill är människor alltför unika.”

Enligt Kjöller är alltså vissa speciellt skapade att enbart klara av att putsa golven åt den ”hårt arbetande” övre medelklassen och överklassen – den delen av befolkningen med ”unika” och oersättliga egenskaper. Attityden känns igen från Reinfeldts pressekreterare Unsgaard som tyckte att ”arbetslinjen” handlade om att invandrare torkade upp hans bajs i trappuppgången en söndagsmorgon – en skattesubventionerad tjänst.

Den viktigaste frågan vi borde ställa är denna;

Är det rätt att skattesubventionera städning och annan hemhjälp till fullt friska och välbärgade människor? Finns det inte viktigare saker att lägga skattepengarna på?

För, visst kan vi subventionera hushållsnära tjänster. Men då ska de riktas till de som verkligen behöver hjälpen – sjuka, funktionshindrade och äldre. Stressade barnfamiljer skulle (i allmänhet) gynnas mer av kortare och mer flexibel arbetstid än städhjälp. Det skulle förmodligen göra mer för jämställdheten nu och i framtiden – än att överklassens barn växer upp med tjänsteflickor som passar upp och torkar upp.

Annars behövs skattepengarna på annat håll – i vård, skola och omsorg – överallt inom den offentliga sektorn behövs mer personal.

Eller – varför inte göra som Danmarks borgerliga regering gjorde? Så här sa Anders Fogh Rasmussen i en debatt i folketinget när Danmark slaktade sina subventioner:

Det vi har skrivit bort är först och främst hemservice till välbeställda grupper. Men det vi bevarat är hemservice till mindre bemedlade grupper, och det tycker jag faktiskt är ett rimligt sätt att inrätta hemservice på.

P.S.bloggen Utredarna finns en intressant post i ämnet.  Där visar Göran Zettergren hur olika anställningsstöd kan kombineras med tjänstesubventionen och på så vis skapa en subventionsgrad på upp till 125 procent. Med en sådan subvention är det märkligt att inte fler jobb har skapats….

Missa inte bloggen Storstad, som tydligt visar till vilka subventionen går!

Fler bra bloggar i ämnet; Jöran Fagerlund, Bengt Silfverstrand, Ola Möller, Högbergs tankar, Peter Andersson, Eva-Lenas blogg, Roger Jönsson,

Mer- Netroots

*

Press; DN1, DN2, DN3, DN4, DN5, SvD1, SvD2, SvD3, SvD4, SvD5, AB1, AB2

*
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

intressant.se