Segregationen ökar i skola, vård och omsorg

Alla som vill ha en välfungerande välfärd måste betala. Det är självklart – men ofta tycks vi glömma detta faktum. Sänker vi skatten – måste vi betala välfärdstjänsterna på något annat sätt. Valet står mellan att betala solidariskt via skatten eller privat ur egen ficka. Den kostar – hur vi än gör.

Skattesänkningarna i det moderata Sverige går till just de grupper som redan har råd och möjlighet att köpa sig sina egna välfärdstjänster – de rikaste och de friskaste. Alltså precis de ”kunder” som de privata välfärdsföretagen är ute efter. De med de minsta behoven. De som man kan tjäna pengar på – russinen i kakan.

Riskkapitalbolagen ser välfärdssektorn som ett säkert och riskfritt sätt att tjäna pengar genom att köpa och sälja företag. De senaste åren har drygt hälften av den privata äldrevården i Sverige tagits över av tre riskkapitalägda vårdbolag: Aleris, Carema och Attendo Care.

Och pengar det tjänar de. Vinsten hos privata välfärdsföretag låg 2007 på i snitt 19 procent för sjukvårdsföretagen, 16 procent för utbildningsföretagen, och 14 procent för omsorgsföretagen. Avkastningen för samtliga företag i Sverige (utom finansiella) var ca 10%.

Välfärdstjänster förvandlas sakta men säkert från att vara medborgerliga ”rättigheter” till att vara ”produkter på en marknad”. En marknad där klassamhället återigen blir allt tydligare. Segregationen ökar  och klassamhället får sin renässans – bakvägen. I vården , i omsorgen och i skolan. De offentliga alternativen utarmas genom sänkta skatter, samtidigt som de ”rika, friska och duktiga” betalar extra och får sin ”gräddfil”.

I går (14 feb 2010) hade Rapport ett reportage om hur betygen har sjunkit i den svenska skolan samtidigt som segregationen har ökat de senaste tio åren. De ”duktiga eleverna” söker sig bort till ”bättre” skolor, de ”sämre” blir kvar. Per Tullberg, generaldirektör på skolverket sa så här;

Det är en ökad segregering av den svenska skolan… Det svenska systemet lyftes (tidigare) fram som ett exempel på hur bra en sammanhållen skola fungerade – med elever från olika bakgrund och med olika prestationer. De svaga eleverna hjälptes av de bättre eleverna. Nu finns det starka tendenser att det går i motsatt riktning. Eleverna delas upp och studieresultaten försämras.

Vi står nu inför valet – vill vi ha ett allt mer segregerat samhälle, eller vill vi vända utvecklingen?

Vad vi än väljer – välfärd kostar. Vill vi att skattepengar ska gå till välfärd eller till privata vinster? Vill vi ha ”fri etableringsrätt” där att välfärdsföretagens vinstmöjligheter styr istället för medborgarnas behov?

Vill vi ha en solidariskt skattefinansierad välfärd lika bra för alla – eller vill vi ha ”gräddfiler” med ”guldkant” och sämre alternativ för de som inte tillhör ”russinen” i kakan?

Snart är det dags att välja…

*

Läs Peter Andersson – Kan värdig äldreomsorg ha något med skatter att göra?

Mer Bloggat; Ingiberg OlafssonStockholms Vänstern, HBT-sossen,

Netroots

*
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

intressant.se

Annonser
Lämna en kommentar

7 kommentarer

  1. Karin

     /  februari 16, 2010

    Jag bara måste få skriva av mig detta. Skulle vilja sprida detta så mycket som jag nånsin kan. Hur det är och faktiskt kan vara.

    Skolan i den blått styrda kommun (à ca drygt 55 000 invånare) där jag bor är tvungen att spara. Stora belopp. En rektor som hade blivit ålagd att spara vägrade att göra det och hävdade att pengar visst finns.

    Men de läggs på annat.

    En annan rektor härifrån jobbar nu som pensionär i en kommun knappt en timmas bilfärd bort. Han tycker sig ha kommit till himmelriket! Jag undrar vilka som styr i den kommunen (i ett län som alltid varit rött)?

    Politikerna skyller på dålig ekonomi för att göra nedskärningar i vissa sektorer. Och gör alldeles säkert ideologiska prioriteringar.

    Jag hoppas innerligen att människor ser igenom dem och röstar bort dem!!!!

  2. Martin H

     /  februari 21, 2010

    ”de svaga eleverna hjälptes av de bättre eleverna” – ur ett personligt perspektiv låter detta helt verklighetsfrämmande. Jag gick på en ganska normal skola i en mellanstor stad och var kanske lite bättre i skolan än vissa andra. Hur min närvaro på något sätt skulle ha hjälpt de som hade det lite svårare är för mig helt obegripligt.

    Vad jag däremot har förståelse för är att om man har utländsk bakgrund och går i skolan så är det en fördel att ha så många svensktalande som möjligt i klassen.

  1. Mera Fidelning till folket! « Fi Västra Götaland
  2. Rättvisa och rättigheter « Ett hjärta RÖTT
  3. Välfärdens kärna till salu « Ett hjärta RÖTT
  4. Anders Borgs ekonomiska laissez-faire – ren vidskepelse | Nemokrati

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: