Vad har vi egentligen råd med?

Bara hälften av skolans pengar går till undervisning skriver Lärarnas Riksförbund på DN debatt. Dessa fakta är givetvis alarmerande.

Citat, DN;

Vårt land utmärker sig internationellt genom att en liten andel av grundskolans totalkostnad går till undervisningen, endast 50,1 procent. Motsvarande siffra för OECD-länderna är 63,6 procent.

Nästan samtliga länder som har tydligt bättre resultat i senaste PISA-undersökningen satsar en högre andel på undervisningen än Sverige. Ska resultaten förbättras måste staten se till att betydligt mer än hälften av grundskolans totalkostnad går till undervisning.

Det märkliga är att när man på DN debatt söker efter förklaringar till varför det ser ut som det gör riktar man relativt ensidigt in sig på ”kommunaliseringen” som startpunkten för den negativa utvecklingen.

Men, i början på 90-talet genomfördes även friskolereformen av regeringen Bildt. En konsekvens av detta är att kostnaderna för allt annat än undervisning har skenat. Ökad administration, tomma lokaler, marknadsföring och ”mutor” för att få elever att söka sig till skolan kostar pengar. Bra betyg har blivit en konkurrens fördel istället för ett mått på verklig kunskap. Det borde vara av intresse att även se över vad denna reform har kostat (och kostar) skolan.

Arbetaren, citat;

När friskolereformen genomfördes på 1990-talet ökade mängden elever varje år. Nu minskar i stället elevkullarna samtidigt som antalet friskolor ökar kraftigt. För de kommunala skolorna innebär det stora neddragningar och även nedläggningar.

De senaste fyra åren har eleverna i den svenska grundskolan blivit 100000 färre. Samtidigt startar drygt 200 nya friskolor under 2008.

Sedan friskolereformen 1992 har kostnaden per elev ökat med drygt 50 procent i den kommunala grundskolan (inflationen för samma tid är 22 procent). Samtidigt har lärartätheten minskat något och andelen obehöriga lärare ökat, så det är inte där pengarna har hamnat. Däremot har antalet tomma lokaler ökat och utgifterna för marknadsföring har blivit stora för både friskolor och kommunala skolor.

”Mutor” för att få eleverna att stanna kostar också pengar, enligt gymnasieläraren och författaren Karl Ågerup som har arbetat på en friskola i Stockholm. Han har skrivit boken Barnens marknad om sina upplevelser.
– Vi gick på bio, bowling, bjöd på restaurangbesök… rektorn sade rent ut på ett personalmöte att nu handlar det om underhållning mer än undervisning. Han sade att han var tvungen att hålla eleverna kvar till varje pris för att inte gå i konkurs.
Men trots att undervisningen prioriterades ner fick eleverna höga betyg.
– När för många fick IG så fick vi order från skolledningen att hålla muntliga förhör. Om eleven klarade en fråga så skulle han eller hon få godkänt.

Mer som stjäl pengar från skolundervisningen;

  • I Sverige får friskolor drivas i vinstsyfte. I de flesta jämförbara länder som USA, Norge, Danmark, Nederländerna eller Finland är det inte tillåtet.

*

Till sist… ni missade väl inte gårdagens lästips där Ann-Marie Lindgren frågar sig ”- Var är logiken i att direkt stimulera landstingens kraftiga kostnadsökningar för medicinskt onödiga läkarbesök, samtidigt som man skär ner Försäkringskassans utgifter för människor med verkliga hälsoproblem?”

Citat, LO-tidningen;

…….

I landstinget i Stockholm har borgerligheten infört s k fritt vårdval inom primärvården, innefattande fri etableringsrätt för privata läkarmottagningar. Detta har lett till en ökning av läkarbesöken med 20 procent, motsvarande en kostnadsökning med 270 miljoner kronor.

….
Alltså: Sverige har inte råd att låta svårt sjuka människor vara sjukskrivna, men vi har utan problem råd med kraftigt ökade kostnader för läkarbesök vid lindriga åkommor som botar sig själva. När det gäller förkylningar är det bara patientens bedömningar av vårdbehovet som ska styra, men handlar det om arbetsförmågan hos en långvarigt sjuk person spelar inte ens uppfattningen hos patientens läkare någon roll. Det är helt OK att med ersättningssystem som direkt driver på överutnyttjande av sjukvård. Men det är otänkbart att ta kostnaden för en deltidssjukskrivning för en person som rent teoretiskt skulle kunna hitta ett heltidsjobb inom någon annan, opreciserad del av arbetsmarknaden.

Var är logiken? Vad är det för världsbild bakom prioriteringen att direkt stimulera kraftiga kostnadsökningar för medicinskt onödiga läkarbesök, men nödvändigt att skära ner utgifterna för människor med verkliga hälsoproblem?

Tja, ska man gissa på den gamla tesen att intresset aldrig ljuger? Det fria vårdvalet skapar nya stora förtjänstmöjligheter för privata företag. Och dessa privata mottagningar hamnar främst i områden där borgerliga väljargrupper dominerar.

Medan långtidssjukskrivningar mer drabbar LO-grupperna, eftersom de är mer utsatta för förslitning i arbetslivet – exempelvis av de städjobb, som statsministerns pressekreterare nyligen framhöll som så utmärkta exempel på ”arbetslinjen”.

Sammantaget kan man fråga sig – vad har vi egentligen råd med som samhälle? (Om vi nu utgår ifrån att vi fortfarande vill vara ett sammanhållet samhälle – där vår gemensamma välfärd betalas gemensamt via skatten.)

Har vi verkligen råd att skänka miljoner och miljarder av de skattepengar som är tänkta att gå till välfärden till riskkapitalbolag och privata vinstintressen – men inte till vård efter behov eller till en skola som fungerar för alla elever?  Dags att prioritera – eller ta steget fullt ut. Sköt dig själv och skit i andra- samhället….

*

Lästips; The Blues Brothers (AB-ledare)

Bloggpost; Det svenska friskolevansinnet

Bloggat; Röda BergetAlltid rött alltid rätt, Peter Andersson, Netroots

Fler bloggtips; Alliansfritt Sverige om illusionisten Reinfeldt, Enn Kokk – Är du lönsam lille vän?

Press; SvD1, DN1,

*
Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Annonser
Lämna en kommentar

8 kommentarer

  1. hej
    Friskolorna är bra.För de som inte kan vara i ett klassrum med 30 elever som det är idag.
    mvh mch

  2. @marie ch
    Friskolor har fördelar och nackdelar just som kommunala skolor.
    Jag är dock inte alls säker på att lärartätheten generellt är större i friskolor än i kommunala skolor. (Jag hittar för stunden inte någon verifierbar statistik så jag ska akta mig för att gå in på siffror.)
    Lärartäthetens betydelse i sig för elevers prestation är också en väldigt komplicerad fråga.

    Problemen som Ilsemarie tar upp i texten om hur nya friskolor drar undan mattan för befintliga fungerande skolor och skapar två sämre skolor istället för en bra är det centrala. Och så länge lockelsen i ekonomisk vinst kan få gå före undervisningen och kunskapsförmedlingen kommer det problemet att kvarstå.

    Priset för det är en generation elever som inte kan veta vilken utbildning de ‘köper’ eftersom det ofta är svårt att se hur just den skolans ekonomi ser ut om tre år. En konkurs (som är en katastrof i sig) föregås inte sällan av flera års missskötsel där de bästa resurserna lämnar det sjunkande skeppet först.

  3. Moa

     /  januari 21, 2010

    Ja vad har vi råd med?

    vapen, lyx, bilar, fallskärmsavtal
    rymdraketer, fackpampslöner, direktörsbonusar
    m.m.m.m.

    men tänk att samma pengar

    aldrig aldrig aldrig
    räcker till att utrota fattigdom, svält, sjukdomar
    analfabetism?

  4. Så här ser det ut med lärartätheten enligt skolverket;

    Andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen är 50 procent för fristående skolor och 79 procent för kommunala skolor. Antal lärare per 100 elever är 6,9 (3,4 med ped. högskoleexamen) för fristående och 8,3 (6,5 med ped. högskoleexamen) för kommunala gymnasieskolor.
    Källa: Skolverket

    Länk; http://www.skolledarna.se/skolledaren/artikelarkiv/friskolor/Sidor/friskolevinster.aspx

  5. Denna regering kommer att bli ihågkommen för att man spacklar sprickorna med vatten..

  6. JDW

     /  januari 21, 2010

    Jag har personligen en viss insyn i hur (åtminstone vissa i) den högsta ledningen i Lärarnas Riksförbund ser på friskolereformen, eftersom du undrar över varför de nu uteslutande skjuter in sig på kommunaliseringen. Svaret är att man är mycket medveten om alla de nackdelar friskolorna fört med sig. De har utöver vad du nämner, d.v.s. de omfattande systemfelen, inte varit bra för vare sig lärarnas löneutveckling eller arbetsvillkor.

    Problemet är att LR måste prioritera. Man måste också balansera mellan de olika politiska partierna för att kunna vinna gehör för sina frågor. Gapar man över för mycket riskerar man, som bekant, att mista hela stycket. Faktum är att det för tillfället är politiskt omöjligt att driva en öppet friskolefientlig linje. Det enda parti som verkligen vågar ta i saken är vänsterpartiet. Sossarna är alldeles för ängsliga av sig – de har inte råd att förlora för många mittenväljare. Dessutom är LR:s medlemmar splittrade i frågan. Försiktighet är viktigt således.

    Nå. Lyckas man driva frågan om återförstatligande på ett framgångsrikt sätt kommer det att på sikt bana vägen för ett ifrågasättande också av friskolorna, åtminstone som de fungerar idag. Det bärande argumentet för ett förstatligande är trots allt att decentralisering urholkar likvärdigheten.

    Vad Folkpartiet, som just nu är det parti som driver på för en statlig skola, inte verkar inse är att det argumentet förr eller senare kommer att vändas mot friskolesystemet. Vad som verkligen förvånar mig personligen är att sossarna motsätter sig ett återförstatligande. Det hade varit strategiskt riktigt om man på lång sikt vill ha en chans att stärka den offentliga skolan och börja rulla tillbaka friskolereformen. Dessutom har ju t.o.m. Göran Persson snuddat vid tanken att kommunaliseringen kanske var ett misstag.

    /JDW

  7. peter

     /  januari 22, 2010

    Det måste finnas utgiftsposter i ett välfärdssamhälle, annars är det ingen ide att ens kalla det för sam-hälle.
    Det har gått inflation i detta tok-sparandet; är det ingen som har märkt att ju mer vi sparar in desto mindre får vi råd med….Hur går det till ? Focus är bara satt på hur mycket saker kostar, inte vad de ger tillbaka – på lång sikt !
    Men det är klart: enligt Reinfeldt behövs ju ingen välfärdsstat, den är ju bara till allmänhetens fördärv….

  8. lasse

     /  januari 24, 2010

    Båda sk ”reformerna” har varit klart negativa och inge av dem gjorda för skolans skull. Friskolereformen var en ren ideologisk historia. Kommunaliseringen var också i grunden en borgerlig reform, hela kommunaliseringsdebatten på 80-talet startades av de borgerliga. Kommunpolitikerna förklarade hur mycket bättre de skulle vara på att driva skolorna om de fick lägga vantarna på de öronmärkta statliga slantarna. Ganska snart fick vi se hur man med nyliberala modellerna om köp sälj mm kunde plundra skolan med t.ex. skyhöga hyror.

    Man kan notera hur olika rapporter om försämrat resultat i skolan sammanfaller med årskullar som startat sin skolgång i den kommunala- resp friskole- reformen.

    S har haft 12 år i regeringsställning på sig att reformera t.ex. friskolereformen, istället fick vi ännu mer konfessionskolor och liknande fanskap.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: