Radikalt rödgrönt alternativ – med frågetecken

I dag presenterar de Rödgröna sitt förslag till en ny sjukförsäkring på DN debatt.

Förslaget ser ut att vara ett radikalt alternativ till den borgerliga alliansens omänskliga ”utförsäkringskedja”.  Det finns mycket positivt, och framförallt är ingången helt förändrad. Individens hälsa och rehabilitering sätts i centrum – inte fasta tidsgränser som kastar ut sjuka från försäkringen på löpande band.

Här är några punkter i det Rödgröna alternativet;

  • Stupstocken i sjukförsäkringen efter 550 dagar avskaffas direkt efter valet.
  • Statliga resurser ska satsas på en ny rehabiliteringsfond.
  • Taket i försäkringen höjs till tio basbelopp. Ersättningen ska vara 80 procent under hela sjukskrivningsperioden.
  • De som utförsäkras av den borgerliga regeringens tidsgränser ska kunna återförsäkras.
  • Redan 2011  avskaffas prövningen efter 180 dagar mot en fiktiv arbetsmarknad.
  • Det ska vara möjligt att bedriva deltidsstudier och få sjukpenning på deltid.
  • En individuell prövning ska göras successivt i samarbete med individen och behandlande läkare.

Artikeln i DN tar upp flera av de viktigaste punkterna i det rödgröna förslaget, men några frågor förblir obesvarade eller otydliga. Till exempel; Vad händer med den nuvarande sjukersättningen (förtida pensionen)? Vad händer med alla de som i dag har denna ersättning? Vad händer med alla de som kastats ut från den tidsbegränsade sjukersättningen?

Läser man det fullständiga förslaget försvinner några frågetecken, men inte alla.

I skriften ”Hög tid för en ny sjukförsäkring tillstår man att vissa av dessa frågor behöver ”utredas” – vilket är bra. Vi har sett nog av hafsverk och ogenomtänkta lagändringar den senaste tiden.

Så här skriver man om de alternativ som kommer att finnas för de med permanent nedsatt arbetsförmåga. Punkt 3.5, citat;

Senast vid denna avstämningspunkt (180 dagar) vill vi att möjligheterna till att återgå i arbete utreds fördjupat. Olika alternativ ska finnas. Den som inte bedöms kunna återgå till sin arbetsgivare inom en rimlig tid ska erbjudas andra möjligheter.

1) Där så är nödvändigt ska individen kunna få sjukpenning även under längre tid. Det finns sjukdomstillstånd, t.ex. vissa psykiska sjukdomstillstånd men även andra, där människor under perioder kan behöva få fortsatt sjukskrivning när återkommande prövning kan påverka sjukdomstillståndet negativt. Tidigare har tidsbegränsad sjukersättning funnits för bland annat dessa grupper.

2) Den som behöver ska kunna få individuella rehabiliteringsinsatser (medicinska och/eller arbetslivsinriktade) för att kunna återgå i arbete. Under den tid som detta pågår ska individen få rehabiliteringspenning1 i stället för sjukpenning. Dessa insatser ska kunna pågå i förslagsvis ett år med möjlighet till förlängning efter individuell bedömning.

3) Den som inte bedöms kunna arbeta heltid bör under vissa förutsättningar kunna erbjudas en partiell långvarig ersättning som inte ska omprövas men som kan brytas av den enskilde. Ersättningen som ska ligga på sjukersättningsnivå ska inte kunna utgå på heltid. En person som har ett sjukdomstillstånd eller en funktionsnedsättning som innebär en begränsad arbetsförmåga ska kunna få partiell långvarig ersättning på den övriga andelen av arbetstiden. Detta är en fråga som behöver utredas. En särskild form av ersättning ska också kunna finnas för den som har sjukdom eller funktionsnedsättning som återkommer i skov.

4) Den som efter individuella rehabiliteringsinsatser inte kommer tillbaka i för individen lämpligt arbete på den reguljära arbetsmarknaden ska på sikt kunna erbjudas olika möjligheter på en utvidgad arbetsmarknad. Dessa möjligheter avser vi att utreda i särskild ordning.

5) Vi vill se över möjligheterna till förtida pension. En sådan ska bara kunna erbjudas till den som är över 58 år och först när inga åtgärder återstår som kan öka en persons möjligheter till anställning på den öppna arbetsmarknaden och när det heller inte är möjligt med en anpassad arbetssituation.

Vad jag kan förstå, utifrån denna skrivelse, är att sjukersättningen i dess nuvarande form kommer att försvinna. Däremot tycks förslaget handla om att sjuka med långvarigt nedsatt hälsa ska kunna få sjukpenning under en längre tid eller en ”partiell långvarig ersättning som inte omprövas men ska kunna brytas av den enskilde”.  Kvar återstår dock frågan vad som ska hända med alla de som i dag har hel permanent sjukersättning och är under 58 år.

Och, är det verkligen rätt att ta bort alla möjligheter till hel ”förtidspension” för alla under 58 år? Själv tror att det synsätt som finns – att ”alla kan arbeta” – är en orealistisk dröm.  Människor kan faktiskt drabbas så illa av ohälsa att de för all framtid (eller under överskådlig tid) kommer att sakna arbetsförmåga – redan före 58 års ålder.  För dessa borde det finnas ett annat, mer permanent, alternativ än att ständigt tvingas till nya utredningar och prövningar.

En mycket positiv punkt i skrivelsen är ”Förebygg ohälsa – skapa ett mänskligare arbetsliv”.  Det handlar om arbetsmiljö och  arbetslivsforskning. Eftersom en stor del av alla ohälsoproblem uppstår just på arbetsplatserna är det oerhört viktigt att man tar tag i och förändrar den utveckling vi har sett under de senaste åren – där arbetslivsforskningen och arbetsmiljöarbetet kastats på soptippen och alla ohälsoproblem har skyllts på individen.

Citat, 5 Förebygg ohälsa – skapa ett mänskligare arbetsliv;

Vi vill utveckla arbetslivet så att det ger utrymme för ett gott liv…..
Om arbetslivetsliter ut människor fysiskt och psykiskt så är det arbetslivet, inte människorna som jobbar där, som behöver förändras. Förebyggande friskvård hos framsynta arbetsgivare bör omfatta både fysisk och psykisk hälsa.

Arbetsmiljöarbetet måste stärkas på alla nivåer – både förebyggande insatser och det systematiska arbetsmiljöarbetet behöver utvecklas och prioriteras. Skyddsombuden är nyckelpersoner för drivandet av ett förebyggande arbetsmiljöarbete. Såväl utbildning om arbetsmiljö som seriös forskning behövs för att åstadkomma genomgripande förbättringar i arbetslivet. Arbetslivsforskningen behöver stärkas. Vi vill investera i forskning om en bra psykosocial och fysisk arbetsmiljö och dess betydelse för hälsan.

Statsminister Fredrik Reinfeldt förskräckta kommentar är att förslaget är ”ofinansierat med 3,3 miljarder kronor”.  Detta säger samme statsminister som sammanlagt har sänkt skatten med runt 95 miljarder till friska som har jobb – till stor del ofinansierat eller finansierat med pengar från sjukförsäkringen och a-kassan.

Annars skulle ju de Rödgröna kunna använda några av de 48 miljarder, som regeringen själv har räknat ut att sjukförsäkringen kommer att gå med överskott på under de närmaste 2 åren. Finns det någon bättre användning för just dessa pengar än till en mänskligare sjukförsäkring och satsningar på bättre rehabilitering och arbetsmiljö?

*

Press; DN1, DN2, DN3, SvD1, SvD2, SvD3, SvD4, AB1, AB2, AB3, Expr1, Expr2

Bloggat; KulturbloggenRöda Berget, Peter Andersson, Annas Rosblogg, Joakim Hörsing, Nytt år Nytt liv, S-buzz, De Rödgröna, Ulrica Falk, In your face, Mitt i steget, Veronica Palm

Netroots

*
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

intressant.se