Regler och kontroll – bra för pöbeln, dåligt för marknaden

På de borgerliga ledarsidorna (SvD och DN) propageras idag för den nyliberala tanken om den fullständigt avreglerade marknaden. Enligt denna teori är alla regleringar av marknaden och finanssektorn av ondo.

Citat, DN;

Ju fler regelsamlingar, desto större risk att människor slutar tänka själva och ta ansvar, desto större risk att människor betraktar allt som inte är uttryckligen förbjudet som rätt och möjligt.

Samma ledarskribenter, och andra nyliberala predikanter, propagerar med jämna mellanrum för den borgerliga regeringens linje på socialförsäkringens område. Skärpta regler, hårdare kontroller och kortare tidsgänser. Allt detta sägs leda till att fusket försvinner. På detta område är plötsligt hårdare regler, krav och lagar en nödvändighet.

Summa sumarum…

Det är skillnad på ”marknadens” människor och oss andra – vi som tillhör den förslappade och fuskande ”pöbeln”.

  • Den ena gruppen (marknaden) växer, frodas och klarar sig alldeles utmärkt på gen hand. De äger ingen girighet och behöver således inte regleras och kontrolleras. Den gruppen består enbart av rättrådiga, osjälviska och goda människor. Under de senaste åren har vi ju klart och tydligt sett att det stämmer. De klarar av att fixa till sig extrema löner, skyhöga bonusar och astronomiska pensioner helt på egen hand – de behöver inga lagar, inga regler och inga kontroller.
  • Den andra gruppen (pöbeln, folket), är inte att lita på. Den behöver hållas i schack med strängare kontroller, striktare lagar och noggrannare regler – annars fuskas det både här och där. Egoismen, egennyttan och girigheten styr denna lägre stående grupp människor.

Ja, det är väl kanske så, som jag skrev i en tidigare bloggpost, att tilliten är reserverad för socialgrupp ett….

*

Turerna kring AMF och Wanja fortsätter. I dag tycker jag AB:s ledare har viktiga poänger. Spekulationsekonomin är ett ”systemfel” snarare än en personfråga. Och när ”systemfelet” med hjälp av media reduceras till en personfråga straffas ”den gode” hårdare än den ”onde”.

LO:s ordförande Wanja Lundby-Wedin har ensam fått klä skott för kritiken mot bonusar och orimliga pensionsvillkor den senaste tiden. I den mediala logiken är det de godas brist på godhet som upprör mest. Också näringslivets direktörer och borgerliga ministrar skulle kunna ställas till svars för att ha medverkat till en osund spekulationsekonomi som skadar landet.

Kritiken mot LO och dess ordförande är berättigad. LO har inte varit pådrivande i skapandet av girighetskulturen men har reducerat sig själv till en aningslös medspelare. Häri ligger det grundläggande problemet som snarare är ett systemfel än en personfråga.

Eller som jag själv skrev i förra veckan (Snälla marknaden, skärp er!);

Media spinner vidare på trenden – strunta i att diskutera orsakerna till varför bonusar, löner och vinster har blivit astronomiska under de senaste årtiondena. Strunta i politiken – fokusera på personerna. Annars skulle det ju finnas en risk för att “den fria, oreglerade marknadens” mest ihärdiga förespråkare fick ta en liten del av ansvaret när kulisserna har fallit och den råa kapitalismens baksida har blivit fullt synlig för alla att se.

*

Bloggat; Peter AnderssonClaes Krantz, Röda Malmö, Radar

Bra bloggtips; Alliansfritt Sverige om hur vårdvalet ska lösa klasskillnader, Arvid Falk om M. Wiehe, Lasses Blogg om dubbla budskap, Motvallsbloggen om utförsäljningen av Apoteken,

Press; SvD1, SvD2, DN1, DN2, DN3, DN4, DN5, DN6, DN7, AB1, AB2, AB3, AB4, AB5, AB6

*

Andra bloggar om: , , , , , , , , ,

intressant.se