De senaste dagarnas bonus- och pensions-rabalder har visat att det finns ett stort avstånd mellan politikers och vanliga människors verklighet. Men skillnaderna finns inte bara i hur man lever, skillnaderna finns även när det gäller politiska åsikter.

Lärarnas riksförbund presenterar i dag en intressant undersökning på DN debatt. Den visar att det är stor skillnad mellan vad politikerna gör och vad väljarna tycker när det gäller skolan. Ett par resultat;

• 87 procent av alla, oavsett politiska sympatier, vill inte att ägarna till friskolor själva ska få ta hand om eventuella vinster. I dag tillåter den svenska lagstiftningen att friskolorna får ta hand om vinsten bäst de vill. År 2007 tog friskolor ut sammanlagt 84 miljoner i aktieutdelning. Vinsten hämtas från den s.k. ”skolpengen”.

• Trots att skollagen slår fast att all utbildning i Sverige ska vara likvärdig så anser 89 procent av väljarna att den svenska skolan inte är det. Skillnaderna har också ökat under de senaste åren i den svenska utbildningen enligt OECD. Flera olika forskarrapporter visar också att den s.k. ”valfriheten” ökar segregationen.

De borgerliga politiker som just nu har makten går i direkt motsatt riktning mot vad väljarna vill. Inom hela välfärdssektorn plockar i dag riskkapitalbolag och privata ägare ut stora vinster ur sina verksamheter.

Allianspartierna uppmuntrar och öppnar upp för att allt mer av våra välfärdspengar ska kunna gå in i riskkapitalbolag och privata fickor.

Men, även när det gäller andra delar av välfärden skiljer sig svenska folkets åsikter åt från den borgerliga regeringens.

För cirka ett år sedan presenterade SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) en undersökning som visade att uppemot 90 procent av svenska folket föredrar bättre kvalitet inom vård, skola och omsorg före  skattesänkningar.

Alliansregeringen går i motsats riktning. Stora skattesänkningar och blind ideologi hindrar i dag regeringen från att i kristider satsa på välfärden inom kommuner och landsting. Fredrik Reinfeldt kallade i förra veckan SKL för ett ”särintresse” när man krävde mer pengar för att klara vården, skolan och omsorgen.

I Fredriks värld är alltså sjuka, äldre, elever och lärare ”särintressen”. Så långt ifrån verkligheten lever i dag den borgerliga regeringens förespråkare.

För de som tycker att ”kommunerna kan sköta sig själva” kan jag bara citera Håkan Boström i DN från förra veckan;

Det är visserligen riktigt att kommunerna också måste ta ett eget ansvar. Men dagens lagstiftning tillåter dem inte ens att göra det. En kommun måste ha budgetbalans varje år och får inte spara i goda tider för att spendera i dåliga. Staten är i praktiken förmyndare. Om inte reglerna ändras kan man fråga sig varför kommunerna – och inte staten – över huvud taget ska ha det ekonomiska ansvaret för den offentliga välfärden.

*

Till sist…

…kan man konstatera att ingen människa kan sitta i 25 styrelser, vara LO-ordförande, och samtidigt göra ett riktigt bra jobb. Det är en omöjlighet. Det är uppenbarligen hög tid att Wanja tar sig en funderare över vad hon anser vara viktigast. Att representera sina medlemmar, eller att tjäna stora pengar på alltför många styrelse uppdrag….

*

Tidigare Bloggpost; Det svenska friskolevansinnet

Press; DN1, DN2, DN3, DN4, DN5, DN6, DN7, DN8, DN9, DN10, SvD1, SvD2, SvD3, SvD4, SvD5, AB1, AB2, AB3, AB4, AB5, AB6, AB7

Bloggtips; Annarkia om klassamhället, La Montagne om Lo, Badlands hyena om internatskolor, Alliansfritt Sverige om arbetslösheten, HBT-sossen likaså

*
Andra bloggar om: politik, wanja lundby-wedin, regeringen, ekonomi, välfärd, samhälle, skola