Avslöjad – den nymoderata modellen

GJ7C0106_BS

Allt började så bra – eller i alla fall helt enligt ritningarna.

Först kom alla de obehagliga besluten i den moderata ”arbetslinjens” namn;

  • Taken i a-kassan och sjukförsäkringen sänktes, det innebar lägre ersättning vid arbetslöshet och sjukdom.

  • Man fördyrar medlemskap i fack och a-kassa genom höjd egenavgift plus avskaffande av skattereduktionen för a-kassan och fackföreningsavgiften (arbetsgivarna får behålla sin avdragsrätt).
  • Arbetsvillkoret i a-kassan höjs från 70 till 80 timmar i månaden. Många med deltid, vikariat eller säsongsanställning mister på så vis sin rätt till a-kassa.

  • Arbetsmarknadspolitiken urholkas kraftigt med minskade resurser både till utbildning och andra arbetsmarknadsåtgärder.

Ovanpå detta – ”jobbskatteavdraget” och andra skattesänkningar till rika och friska med jobb.

Planen var att protesterna skulle glömmas och tystas med fler skattesänkningar och ”satsningar på välfärden” lagom till nästa val. Allt var frid och fröjd – högkonjunkturen skulle bara fortsätta och fortsätta.

Så var planen…

Sedan kom ”krisen”. Sakta men säkert smög sig lågkonjunkturen på. ”Höststormen” blev till en ”vargavinter”. Små återställare i a-kassa och vuxenutbildning blev början på en alltmer desperat återställar-politik.

Det var bara en enda sak som Borg och Reinfeldt inte räknat med – att konjunkturen skulle vända så snabbt. Att alla de försämringar man gjort i arbetsmarknadpoltiken och a-kassan skulle bli så tydliga – så grymma, så hårda och så exponerade.

Budgeten har vänts från nära 90 miljarder i överskott (2007) till ett budgetunderskott på 135 miljarder kronor i år (riksgäldens bedömning). Utan några egentliga satsningar, utan någon riktig ”krispolitik”.

Regeringens skattesänkningarna har kostat oss sammanlagt dryga 100 miljarder kronor ur budgeten.

Nu står man där med byxorna nere.

Inga ”återställare” kan längre rädda alla de som nu drabbas av den kraftigt försämrade a-kassan och neddragningarna i arbetsmarknadspolitiken. Det spelar ingen roll om Borg lovar ytterligare ”sänkt a-kassa”. Skadan är redan skedd. Planen gick snett.

Samtidigt fortsätter regeringens handlingsförlamning. Man tittar på när människor kastas ut i oviss arbetslöshet, när välfärden går på sparlåga, när allt fler ställs utanför samhället och förvisas till socialkontoren.

Anders Borg säger att avtalet som IF Metall slutit om sänkta löner är ”ett tecken på att den svenska modellen fungerar”. Men, egentligen är det precis tvärt om. Avtalet visar på hur den moderata politiken är på väg att stympa den svenska modellen.

Maktbalansen på den svenska arbetsmarknaden är rubbad. Den kraftigt försämrade och sänkta a-kassan, den slaktade arbetsmarknadspolitiken och det fördyrade fackmedlemskapet har gett arbetsgivarna alla triumf på hand. Näringslivets toppar behåller sina bonusar medan arbetarna – de som har jobbat i hop vinsterna – får (i bästa fall) välja mellan sparken eller sänkt lön. I värsta fall hänvisas de till socialen.

Den svenska modellen är sakta på väg att förvandlas till den nymoderata modellen – allt med Anders Borgs och Fredrik Reinfeldts goda minne. De hade bara inte räknat med att bli avslöjade – redan nu…

*

Läs; ” Ett år med alliansen

Bloggat; Annas Rosblogg, Röda Malmö, Eva-Lena, La Montagne, Vägen till himmelen, Ekonomikommentarer,Utredarna1, Utredarna2, Alliansfritt Sverige

Newsmill; Därför säger TCO nej till lönesänkningar

Press; DN1, DN2, DN-Schück, AB1, AB2, AB3, AB4, AB5, AB6, ABledare, ABdebatt, SvD1, SvD2, SvD3, SvD4,
*
Andra bloggar om: , , , , , , , ,

intressant.se