Sänkta skatter – svaret på allt?

DN har sina små ljuspunkter. Oftast gömmer de sig på kultursidorna. I dag skriver David Karlsson en intressant krönika om finanskrisen.

Citat;

Samsynen i Washington dödförklaras nu till och med av Francis Fukuyama (Newsweek nr 42/08). USA:s tid som ekonomisk supermakt är över, befarar han. Vi ser nu slutet på den epok som inleddes med Reagan och Thatcher. Reaganekonomin byggde på två premisser: att skattesänkningar är självfinansierande och att finansmarknaderna ska vara självreglerande. Vem tror på det nu?

Vem som tror på det nu?

Ja, för oss som såg på gårdagens ”duell” mellan Sahlin och Reinfeldt är väl svaret givet. I alla fall när det gäller skattesänkningarna.

Det finns alltså fortfarande en hel drös med politiker som inte riktigt har hängt med i utvecklingen. Statsminister Fredrik Reinfeldt är en av dem. I gårdagskvällens duell mot Sahlin var, som alltid, skattesänkningar svaret på allt.

Låg- eller högkonjunktur, det spelar ingen roll. ”Jobbskatteavdraget” tycks vara lika allsmäktig som Gud fader själv och räddar, enligt högerregeringen, alla (som vill) från arbetslöshet och sjukdom. De som trots allt – av ren lathet får man anta – ”väljer” att bli sjuka eller arbetslösa får skylla sig själva. Så ser högerregeringens välfärdspolitik ut.

Någon som är imponerad, förutom möjligen Aftonbladets Lena Melin? (Mona Sahlin ”aggressiv”? -suck! vilken debatt tittade hon på?)

Vi får i dag också veta att Sverige, efter högerregeringens senaste skattesänkningar, inte längre har världens ”högsta skattetryck”. Något att glädjas åt, eller?

Skatter omfördelar rikedom, jämnar ut samhällsklyftor, ger oss vård, skola och omsorg, infrastruktur, välfärd och sociala trygghetssystem. Utan skatter fick vi betala allt själva. De av oss som hade råd vill säga, och de av oss som är friska nog att bli accepterade av något vinstdrivet försäkringsbolag.

I USA, som ligger långt under Sverige enligt ”skattetryckstabellen”, betalar de som har råd i stort sett en lika stor andel av sina inkomster i skatter, avgifter och försäkringspremier som vi i Sverige. Den stora skillnaden ligger i det faktum att de, till största delen, betalar enbart till sin egen privata välfärd. Dessutom går en betydligt större del av dessa avgifter till byråkrati istället för till välfärdstjänster.

Konsekvenserna blir ökade klyftor och ett samhälle där många slås ut helt. De som inte har råd får förlita sig på matkuponger och nådegåvor. Friheten att själv välja skola, vård och omsorg blir ett privilegium för de välbeställda.

Frågan är om det är något att jubla över?

Bloggat om duellen; Alliansfritt Sverige , Arvid Falk, Erik Laakso, Loke, Queen of light, Cattis blogg

Press; DN – vassa repliker, DN 1, DN 2, DN – a-kassan, DN – ledare, SvD – partiledardebatt, SvD – TVduellen, AB -Duellen, Duellen 2, AB 1, AB – finanskrisen

*

Fler intressanta artiklar –

Håkan A Bengtsson skriver om finanskrisen och Gordon Brown i Dagens Arena.

Citat;

Det är ingen tillfällighet att de mest avreglerade ekonomierna – USA:s och Storbritanniens kraschat allra först. Paradoxalt nog förstatligar just dessa länder banker och kreditförluster.

Ändå symboliserar Browns återkomst något av ett hopp. Alla politiska partier – till höger och vänster – har under senare decennier drivits med i avregleringsvågen. Detta kan säkert skyllas på ideologisk förvillelse om man vill vara rättrogen. Vilket är vanligt bland vänsterkritiker. Senast uttryckte Carl Tham den typen av kritik på DN-debatt. Dessa kritiker bortser emellertid från att det är omöjligt för ett enskilt land att gå mot strömmen.

Nu står vi emellertid vid ett vägskäl och en ny historisk möjlighet. En ny balans mellan den reala ekonomin och den finansiella ekonomin måste etableras. Såväl nationellt som internationellt. Kapitalet behöver ett nytt globalt regelverk. Detta öppnar för politikens återkomst. Vänsters frågor står återigen på dagordningen.

Björn Elmbrant skriver så här om hanteringen av finanskrisen och Paul Krugman och ”politisk ekonomi” (Dagens Arena).

Citat;

Det är intressant att jämföra hur krisen hanteras idag, jämför med Wall Street-kraschen 1929. Då var USA:s finansminister ideologiskt övertygad om att staten inte skulle lägga sig i, utan marknaden själv skulle genom ett stålbad sålla agnarna från vetet, något som gjorde att vi fick Den Stora Depressionen.

Idag däremot strös miljarder i lån, garantier och kapitaltillskott över bankerna av politiker och centralbanksledningar, som insett att ideologisk renlärighet inte duger i det uppkomna läget.Fast när den nuvarande amerikanske finansministern Henry Paulson i förra månaden lät Lehman Brothers gå i konkurs, skedde det därför att han lutade åt stålbadsmodellen från 30-talet. Men konkursen utlöste den värsta krisen någonsin, och Paulson fick snabbt slå till reträtt, efter bl.a. Paul Krugmans sågning av beslutet.

Förmodligen kommer någon fundamentalistisk ekonom att fnysa nedlåtande åt att Nobelpriset går till Krugman, som är ”politisk”. Och det är han. För man kan inte skilja politik från ekonomi. De som tror att det finns en ”ren” ekonomi är precis de gynnare som fört det finansiella systemet farligt nära en härdsmälta. Nu är deras tid över. Nu väntar en era av politisk ekonomi. Då är det logiskt och rättvist att Krugman får Nobelpriset.

*

Andra bloggar om: , , , , , , ,

Annonser
Lämna en kommentar

17 kommentarer

  1. Det dystra med de där sänkta skatterna, för de allra rikaste, som blåöga politiker, med början med Feldt, Persson och nu Reinfeldt, påstod skulle ”komma oss alla tillgodo” genom att de investerades (därmed sipprade ner till oss andra). Det var ju sant att de investerades, men inte i produktion utan i finansspekulationskarusellen, eftersom avkastningen där var bättre än avkastning på pengar i producerande företag – och nu kommer detta oss tillondo snarare. Det enda politikerna hade rätt i var att vi skulle få ”ta del av konsekvenserna” alltså.

  2. Johan F

     /  oktober 15, 2008

    Fine att man måste betala skatter, det inser nog de flesta. Men nog är det ngt fel med ett skattetryck som lägger beslag på hälften av vad folk producerar.

  3. Hasse

     /  oktober 15, 2008

    ”Skatter omfördelar rikedom, jämnar ut samhällsklyftor, ger oss vård, skola och omsorg, infrastruktur, välfärd och sociala trygghetssystem.”

    Du glömde: skatter ger politiker makt över våra liv. Och svenskar älskar ju sina politiker…

    ”Utan skatter fick vi betala allt själva.” !!!!!???

    Ironi? Naivitet? Dumhet?

  4. St Just

     /  oktober 15, 2008

    ”skatter ger politiker makt över våra liv. Och svenskar älskar ju sina politiker…” är en typisk missnöjesfras – en lagom dos av kverulans och populism.

    Politikerna är våra folkvalda genom den allmänna rösträtten. Vi som avskyr alliansregimen kommer att se till att den röstas bort och istället välja in män och kvinnor som står på den mindre välbeställda majoritetens sida.

    Folkvalda som ser till att via skatten förflytta bördorna från det arbetande folket till de rika, snuskigt förmögna spekulanterna. En riksdag som fördelar skattepengar till pensionärer istället för överklassens ”hushållsnära tjänster” osv.

    Populisten däremot, vet som nyliberalen inte vad allmänna rösträtten är till för.

  5. Camilla

     /  oktober 15, 2008

    Det finns en poäng i att politiker utövar makt över sina medborgare.
    Sossarna har genom högre skatt resurser att ge alla i befolkningen vad de tror är bäst för dem och samhället.
    Moderaterna å sin sida styr de svagare, t.ex. arbetslösa genom att ta pengar från dessa individer för att driva dem till lågavlönade arbeten. (Läs LO rapporten ”Jobbskatteavdraget”.)
    Frågan är vilken sorts maktutövning vi föredrar? Den som ger till alla eller den som tar från de fattiga?

  6. Voogi

     /  oktober 15, 2008

    Eftersom jag missade debatten i fredags, så spelade jag in ”duellen” mellan Mona och Fredrik och såg den idag.

    För mig har Mona alltid varit en ganska svag debattör och Fredrik en hyfsad sådan. Mina förväntningar låg på c:a 30-70 i FR:s favör. Mona överraskade mig och knappade in på FR:s försprång. Inte ikapp ännu, kanske 40-60.

    Sakfrågorna betyder nog mest i opinionsundersökningarna just nu, men ju närmare valet vi kommer, desto mer betyder partiledarna. Mona behöver vässa sig en del. Lyckas hon inte, så är jag inte övertygad om att vi får ett regeringsbyte.

    Skatterna är en symbolfråga som antagligen får minskad lyskraft om vi hamnar i en rejäl recession.

    Likheterna med 30-talskrisen är ganska stora; bytet från Hoover till Roosevelt är likt det från Bush till Obama. Amerikanernas starka protektionism hade stor negativ effekt på omvärlden på 30-talet. Den får en renässans under Obama. Kanske går den inte att undvika även om frihandelsvännen McCain, mot förmodan, skulle segra.

  7. Mats

     /  oktober 15, 2008

    Göran betalar 512.000 i skatt/år (inkl sociala avgifter och moms på det han handlar). Hans bruttolön är 50.000/månad.

    Klas betalar 187.000 i skatt/år. Han tjänar 20.000/månad.

    Göran betalar 325.000 mer i skatt per år.

    Nu talar Nuder och Sahlin om att rättvisa måste skipas. ”De som tjänar mest ska vara med och bidra”.

    Ibland behöver man lyfta blicken och se bakom politikers retorik. Någonstans går gränsen för när ett lands skattetryck är skadligt. 100% skatt inser vi alla att det skulle vara förödande för viljan att arbeta och göra det lilla extra (för de flesta), 0% skulle vara förödande för de svaga, sjuka och hjälpbehövande. Någonstans däremellan finns det optimala skattetrycket. Men var?
    Görans totala skattetryck är 65,4 %
    Klas är 59,1%

  8. Jag är en gammal tre barnsfar och fd. marknadsekonom inom företagledning. I de rollerna fick jag lära mig en fras, som ”Rensvält” skulle behöva lära.
    -”Visst det vore bra, men först måste vi skaffa pengar att betala med.”

    Alliansen har en oklart uttalad dold policy. Med den får vi förklaringen till det mesta.
    -”Visst räcker pengarna inte riktigt, men vi sänker väl skatten så att de inte räcker alls!”

  9. Tänk att skatter upprör så mycket! Säger inte att det är rätt eller fel, men det delar verkligen svenska folket. Det är intressant. Själv anser jag att jag själv vill bestämma över de pengar jag tjänar när jag arbetar. Har tack vare skattesäkningarna fått, för mig, mycket mer pengar i plånboken. Dessa har jag handlat för, vilket ger företag pengar, liksom staten.

  10. Liberal student

     /  oktober 15, 2008

    Tror ni att skatt är nånting som staten ger en? Nä, det är det inte, utan det är egna pengar som man tjänar ihop som man sedan blir fråntvingad för att politikerna ska lova tillbaka en liten del. Vi har bland de högsta skatterna i världen men ändå finns det personer som Ilse-Marie, St Just och Lasse som påstår att det är fel att sänka skatterna! Vad är det för fel på er? Inser ni inte att det är fel på systemet och inte på skatterna? Vi skulle kunna höja skatterna med 100% och ändå skulle allt bli sämre. Fattar ni verkligen inte det?

  11. ungen

     /  oktober 16, 2008

    Jag skrev ett liknande blogginlägg aldeles nyss. Jag tror att man måste omprioritera lite. 70% av befolkningen tjänar på höjd skatt, men en rimlig sådan.

  12. Jon

     /  oktober 16, 2008

    Det är väldigt stor skillnad på USA och Sverige. I USA bör skatterna ökas och i Sverige bör de minskas. Hög skatt betyder heller inte automatiskt mer pengar till staten. En balans är nödvändig för att maximera vinsten. Sedan så handlar det ju också om vilka skatter som ska ökas och sänkas.

    http://en.wikipedia.org/wiki/Laffer_curve

  13. Det är intressant att notera att i finanskrisens spår får de alternativa bankerna en ökad kundtillströmning.

    http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?a=840280

    och jag kunde inte annat än le när Johan Oppmark sa:

    ”Något fel måste det vara med finansmarknaden när expert efter expert står i tv och säger att finanskriser är något naturligt.”

  14. Voogi

     /  oktober 16, 2008

    Mats siffror i #7 är ganska intressanta. Han har lagt till de sociala avgifterna på såväl skattekostnaden som bruttolönen.

    Samtidigt som jag tycker att 65% är gruvligt högt för Göran i Mats exempel, så tycker jag Klas 59% är värre.

    Stämmer siffrorna?

    Efter kommunalskatt 33% betalar Göran 19700 i preliminärskatt i kolumn 1 och Klas 5100.

    Göran är väl tjänsteman och Klas arbetare, varför de sociala avgifterna är 43,4% resp 38,2%.

    Före moms ”betalar” Göran 496800 i skatt medan Klas ”betalar” 152900, dvs Göran betalar 343900 mer än Klas.

    Eftersom Göran har c:a dubbelt så hög lön efter inkomstskatt, så betalar han sannolikt mer än dubbelt i moms jämfört med Klas. Min gissning är minst 10000.

    Alltså ”betalar” Göran ungefär 360000 mer i skatt än vad Klas gör.

    Så hela skillnaden i bruttolön mellan Göran och Klas motsvaras helt av skillnaden i skattebidrag till staten.

    Man kan också se det som att Göran betalar 3,25 ggr mer i skatt än Klas medan hans bruttolön bara är 2,5 ggr högre.

    Intressant; har inte räknat på det här förut. Mest för att jag har inställningen att skatten är vad den är och jag kan inte påverka den särskilt mycket.

    Det här är fakta, inte något politiskt inlägg.

  15. Kobolt

     /  oktober 17, 2008

    Höga skatter skapar självklart ingen drivkraft i ett samhälle. Vad är det för vits att anstränga sig när det mesta ändå går i skatt. Den logiken är nog de flesta överens om utom de som arbetar av idealistiska skäl och sätter kollektivet framför individens välgång. För höga skatter lägger locket på, stänger av, bromsar upp, gör att momentum inte infinner sig. Om man inte skapar incitament för medborgare att anstränga sig varför ska dom då göra det? Storleken på moroten måste vara hyfsad och i proportion till ansträngningen för att åsnan ska börja röra sig. Och det gäller verkligen inte de högavlönade utan de som inte har det så fett. De högavlönade tjänar deg i alla fall.

  1. Ligger det ett egenvärde i högre skatt? | Aktieskolan
  2. Bloggaktionsdag världen över för att uppmärksamma kampen mot fattigdomen | Arvidfalk.se

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: