Klass avgör!

I söndags berättade Ekot (Sveriges Radio) om hur klass och utbildning styr hur äldre blir behandlade i vården.

Citat;

Äldre med låg utbildning får fler läkemedel än högutbildade, enligt en ny svensk studie. De mediciner de får är oftare omoderna och har en lägre kvalitet, säger Johan Fastbom, docent i äldrefarmakologi.

….

– Äldre med låg utbildning ställer kanske inte lika mycket frågor och kanske inte står på sig på samma sätt i ett möte med läkaren. Det kan också vara så att läkaren beter sig på ett annat sätt med en lågutbildad och inte känner att han eller hon har ögonen på sig på samma sätt.

Skrämmande fakta , men ingen som själv tillhör arbetarklassen, har ett ”osvenskt” namn eller saknar högre utbildning blir förmodligen förvånad över forskningsresultaten. Vi vet att klass, kön och etnicitet är avgörande faktorer som bestämmer hur vi blir bemötta i kontakter med läkare och myndigheter. Vi vet det därför att vi själva har upplevt det!

Nu finns forskning och fakta (inom flera områden – se nedan) som visar att det vi upplever är en realitet. Det är skrämmande, men det borde också fungera som en väckarklocka.

I alla fall för de som anser att alla människor har samma värde.

Läs även DN debatt ”En klassfråga vem som får mammografi”.

Tidigare bloggposter i ämnet;
Om kön, klass, fördomar, godtycklighet och ödet
Tilliten är reserverad för socialgrupp ett

*

Läs SvD Brännpunkt i dag där RFSU föreslår att kyrkan fråntas sin vigselrätt.

Att kyrkan och andra samfund i framtiden ska ha rätt att vägra viga vissa människor, bara för att de älskar en person av samma kön, innebär att myndighetsutövningen blir diskriminerande.

Men myndighetsutövning får aldrig vara diskriminerande. Inte någon annanstans i svensk lagstiftning finns det möjlighet för myndighetsutövare att diskriminera människor på grund av deras sexuella läggning.

Därför föreslår vi nu ett annat system: ta ifrån kyrkan och andra religiösa samfund rätten att viga folk. Återför myndighetsutövningen till staten, där den hör hemma, och sluta göra skillnad på människor.

Kan bara instämma!

Bra blogga i ämnet; HBT-sossen

*

Bloggtips; Alliansfritt Sverige om Husmark Pehrsson, Svensson om FRA

*
Andra bloggar om: , , , , ,

Annonser
Tidigare inlägg
Lämna en kommentar

17 kommentarer

  1. Voogi

     /  september 29, 2008

    Mina tämligen ovetenskapliga försök att förstå klassbegreppen har givit vid handen att det inte i första hand handlar om inkomst eller yrke, utan hur man upplever att man blir bemött av andra människor, inte minst sådana med någon slags officiell ställning.

    Efter det konstaterandet handlar det om varför man blir bemött på ett visst sätt.

    Mycket talar för att en av de största anledningarna står att finna hos de ”drabbade” själva och grundar sig på ett svagt självförtroende.

    För de flesta av oss är det självklart att sådana gränser skall raderas ut. Men hur?

    Jag tror inte på lagar eller uppföranderegler. Inte heller på någon ”klasskamp” eftersom klassgränserna är luddiga och flytande.

    Självförtroende byggs upp under uppväxttiden, från födelsen och långt upp i tonåren. Föräldraansvaret är stort, men vi har alltför lite tid för att utöva det. I praktiken är det endast få familjer där man har, eller anser sig ha, råd att endast en förälder förvärvsarbetar (t ex två halvtidare). Det är en stor brist.

    Ett nästan lika tungt ansvar vilar på våra lärare. Kanske en fördubbling av deras löner skulle attrahera bättre kvalitet och/eller skapa ett större engagemang?

    Finansieringen kan naturligtvis vara problematisk, men det handlar om prioriteringar. Riksdagen kan vi skrota; den har ingen funktion att fylla eftersom praktiskt taget inga verkliga debatter förs, utan de består endast av en serie monologer. Med ytterligt få undantag utförs alla röstningar i enlighet med utfallet av riksdagsvalet, så varför inte låta en dator, som är programmerad därefter, sköta röstningen. Det blir miljarder i besparingar.

  2. St Just

     /  september 29, 2008

    Voogi, lämnar man ekonomins, statistikens, undersökningarnas, historikens tunga vandringar – och börjar fantisera om att begreppet ”klass” handlar om bemötande och självfötroende – blir verklighetsuppfattningen mer än lovligt svävande.

    Så ramlar det mest märkliga lösingar in som på beställning; ansvaret för förändring läggs på familjen och bättre betalda lärare och sedan skrotas parlamentet (och därmed rösträtten) och allt ersätts det med en dator.

    I dessa dagar då liberalismens ekonomiska idéer och marknadseknomin skakas om i land efter land – är klass och klasskamp onekligen mycket användbara begrepp.

    Voogi – gå tillbaka till Gå!

  3. Nej, du Voogi, jag tror inte alls på att ”mycket talar för att en av de största anledningarna står att finna hos de “drabbade” själva och grundar sig på ett svagt självförtroende”. Det är ungefär samma argument som att skylla på ”jantelagen” (som bl.a. vår kulturminister gjort).

    Det spelar ingen roll hur bra ”självförtroende” t.ex. en äldre människa har som är utelämnad åt en läkares godtycke. Inte heller spelar ”självförtroendet” någon roll när en cancerdrabbad blir misstrodd eller ignorerad enbart för att hon är kvinna, saknar högre utbildning eller har invandrarbakgrund.

    Sanningen ligger nog närmare det som nämns i ekot; ”…läkaren beter sig på ett annat sätt med en lågutbildad och inte känner att han eller hon har ögonen på sig på samma sätt.”

    Att ”självförtroendet” står på topp hos de som från vaggan har fått veta att de är överlägsna, mer begåvade och ”bättre” än alla andra är inte konstigt, men att säga att de som drabbas av denna överlägsenhet och arrogans har sig själva att skylla menar jag är helt galet.

    Istället måste man (till att börja med) uppmärksamma problemen, speciellt där de är som tydligast och mest förödande (vård, omsorg, rättsväsende och andra hos andra myndigheter). Man måste erkänna att problemet finns och göra allt som går för att utplåna dem (upplysning, utbildning osv).

    Men kanske viktigast av allt, vi måste sträva efter att minska klyftorna och segregeringen i samhället. Där har vi hamnat helt snett och går numera, som bekant, i motsatt riktning.

  4. Pelle

     /  september 29, 2008

    Som man kunde förvänta sig så blandar folk som vanligt ihop alla problem med politiska lösningar … Är ni verkligen så förlorade i er egen tid så ni redan har gett upp all vidare tankegång på eventuella svar.Förmodligen …

  5. Men om det är så att det är självförtroendet som ligger bakom det hela så blir det viktiga att se till att alla har bra självförtroende.

    Det viktiga är alltså att samhället fungerar på så sätt att så många som möjligt får ett bra självförtroende.

    Det är inte säkert att minska klyftorna är det viktigaste. Tänk om det är viktigare att människor känner att de kan påverka sin situation. Att de är fria att göra som de vill. Och tänk om detta inte måste vara staten som ger detta utan att det kanske skulle kunna vara så att de allra flesta människor skulle kunna klara detta själva. Och staten då endast behövde ta hand om en liten avvikande minoritet som inte klarade det. Och nu kommer det riktigt hädiska: det kanske inte är så att det alltid finns en konflikt mellan arbetare och kapital utan att alla parter oftast tjänar på det.

  6. Min mamma drogades ner och hon var förvisso lågutbildad. Men jag, som ändå har en doktorsgrad i vetenskapsteori, blev inte ett dugg väl bemött, trots detta och jag fick slåss som ett lejon för att man skulle sätta ut de mediciner som gjorde henne mer förvirrad och som gjorde henne så yr i huvudet att hon ramlade bla.

    Möjligen hade man aldrig drogat ner henne från början om man hade anat vad hennes dotter var, och vad hon skulle ta sig till, så när man väl stod där, då var prestigen viktigare än att tillmötesgå tom en högutbildad anhörigs krav.

    Men jag tror utan vidare att det förhåller sig på det här sättet. Jag minns hur min pappa behandlades när han blev sjuk (fick en hjärnblödning vid 60). Först behandlades han i enlighet med mammas ”utbildning” (hon som kunde prata sammanhängande), ganska nonchalant alltså. Så fick läkarna klart för sig vad pappa hade arbetat med och vilken ”status” han hade haft – och då blev det genast skillnad :-(!

    Jag har ganska många erfarenheter av liknande situationer och spyr när jag tänker på hur man behandlas utifrån sin ”sociala status”.

  7. St Just

     /  september 30, 2008

    ”det kanske inte är så att det alltid finns en konflikt mellan arbetare och kapital” … ”Det är inte säkert att minska klyftorna är det viktigaste” … ”Och staten då endast behövde ta hand om en liten avvikande minoritet ”

    I dessa dagar då finanskapitalet skakas av den värsta krisen världen över sedan 1930-talets depression tiger de flesta nyliberaler på bloggarna (av skam förhoppningsvis, det är som när stalinisterna tystnade då Berlinmuren föll).

    Så icke Axén.

    I gårdagens DN uttalade sig en känd finansman; Mats Qviberg om krisens orsaker:

    – I grunden handlar det om människors fåfänga, giighet och att de vill berika sig – sinnestillstånd som vi gärna förnear, men som är vår natur. Det är klar att alla vill att ens familj ska ha det bra, ha ett sommarhus och kanske till och med en fjällstuga för vinterloven. Sedan har väl bonusar och annat drivit på det.

    Där har vi den människosyn som ligger bakom den förda ekonomiska politiken med avregleringar, privatiseringar och total frihet för marknadskrafterna.

    På vilket sätt skiljer sig den från Camorrans, maffians eller klanens människosyn?

    Det är inte undra på att dessa nyliberala förespråkare nu börjat kallas för ”De blå khmererna”.

  8. Nu trodde jag inte att jag skulle övertyga någon direkt eftersom det handlar om grundläggande skillnader i perspektiv. Men det kan vara bra att påminna om att andra perspektiv ger en annan bild av världen. Och tänk om ni har fel.

    Det finns ganska mycket nyliberal kritik mot vad politikerna gjort fel för denna finanskris. Till exempel finns det ingen som kan kalla sig vare sig liberal eller nyliberal och vara nöjd med att ”kapitalism under goda tider och socialist under kriser”, som någon uttryckte det.

  9. Voogi

     /  september 30, 2008

    St Just

    Det måste vara en märklig värld du lever i. Att veta allt och aldrig behöva lyssna eller förstå. Än mindre tvivla på något. Att aldrig behöva försöka sätta sig in i vad eller hur en annan människa tänker.

    Hur många gånger har jag bett om definitioner av klassbegreppet, bl a på Ilsemaries blogg? Och hur många klara svar har jag fått?

    Det är inte jag som fantiserar om begreppet klass. Jag har försökt förstå vad det innebär. Jag har insett att klassamhället finns, men det är mycket svårdefinierat. Massor av människor använder uttrycket slentrianmässigt, men ytterst få har en någorlunda tydlig uppfattning om vad det betyder.

    Min begynnande tro om självförtroendets betydelse är inte skapat av mig. Det kommer direkt från ett antal ”drabbade” som jag känner. Om jag är en av dem förtäljer inte historien.

    Att skrota riksdagen har ingenting alls med rösträtten att göra. Har du inte under årens lopp insett hur meningslösa ”debatterna” i riksdagen är? Du kan räkna på ena handens fingrar de gånger då en riksdagsledamot röstat enligt sin egen övertygelse och mot partiledningen. Partipiskorna viner hårt i Sverige. Ve den, som inte gör som dess stora ledare säger.

    Går vi över till personval, så kan situationen bli annorlunda.

    Självklart skall vi behålla vår fria rösträtt. Har vi inte vår meningslösa riksdag, så kanske vi kan rösta lite oftare? Och kanske på viktiga enskilda frågor?

  10. Voogi

     /  september 30, 2008

    Ilsemarie;

    Jag ryser när jag läser att du sätter likhetstecken mellan självförtroende och ” fått veta att de är överlägsna, begåvade och “bättre” än alla andra”.

    För mig bygger självförtroende på kärlek, trygghet och insikten att alla människor har ett värde (inte ekonomiskt).

    Vi har uppenbarligen olika definitioner på självförtroende.

    Dock ser vi samma problem i samhället. Det finns säkerligen många åtgärder vi kan göra för att bättra situationen.

  11. St Just

     /  september 30, 2008

    Vad det gäller Axén och nyliberalernas ”kritik” vill jag citera Johan Ehrenbergs vassa penna för någon dag sedan:

    ”Det är i Dagens Industri som Johan Norberg går till anfall. Ju mer det man trott på havererar desto saftigare ska man självklart anfalla. Det är en vanlig dogmatisk metod.

    Han skriver följaktligen att de regleringar som nu diskuteras är jättefarliga då de kan förvärra NÄSTA kris.
    I hans tolkning är det nämligen staters försök att lösa den förra finanskrisen som är orsaken till denna. Istället för att ”rensa ut dåliga affärer” har klåfingriga politiker gått in och räddat ekonomin gång på gång.

    Själva grundfelet är egentligen president Roosvelt som 1938 lät staten starta bolåneinstitutet Fannie Mae.

    Det är en fin efterkonstruktion.

    Problemet är ju att världens politiker och framförallt världens arbetande vet vad som händer om man låter en finansiell krasch ”rensa ut dåliga affärer av sig själv. Det skedde efter 1929, med finanskrasch, arbetslöshet, svält och fattigdom som följd. Det ledde till en våldsam offentlig rustningssatsning i Tyskland vilket ledde till ett världskrig.

    Det höll på att krossa själva kapitalismen.

    Med vänner som Norberg behöver de fria marknadskrafterna nog inga fiender.”

  12. St Just

     /  september 30, 2008

    Voogi har fått mängder av kommentarer om klassamhället. Problemet är att han inte gillar det han läser. För övrigt är en blogg knappast platsen för att analysera ett samhälles klasstruktur på ett mer teoretiskt plan; det finns mängder med böcker som tar upp frågan för den som vill sätta sig in i frågan från olika vinklar.

    Hur tricket att skrota Riksdagen och samtidigt bevara rösträtten ska genomföras kan kanske Voogi förklara. Personval i detta sammanhang är onekligen bara en pseudolösning som de personvalda liberalerna i riksdagen visat under FRA-frågan.

  13. Voogi, jag sätter inte det likhetstecknet du vill på skina. Därför står mitt ”självförtroende” inom tecknen.

    Verkligt självförtroende är givetvis något helt annat än arrogans. Men det ”självförtroende” som skapar det arroganta och okänsliga bemötande som många oskyldiga drabbas av i situationer där de ”står under” den som äger makten (att läka, döma osv) är i mitt resonemang bara motsatsen till det ”svaga självförtroende” du menade låg bakom de drabbades plågor.

  14. Voogi

     /  september 30, 2008

    St Just:

    kalla valen för något annat, t ex partival, i stället. Resultatet matas in i en dator, som sedan registrerar beslut på propositioner från partierna i enlighet med utfallet av partivalet och hur respektive partiledare vill att partiet röstar i varje enskilt fall. Resultatet skulle bli praktiskt taget identiskt med hur propositioner beslutas om idag. Till en bråkdels promille av kostnaden.

    Jag har många gånger påpekat att jag är genuint intresserad av att öka min förståelse för klassamhället. Jag har läst mycket och jag har frågat lika mycket. Från att ha haft en mycket diffus bild har jag nått en viss insikt. Tycker jag i varje fall själv.

    Du har rätt i att jag inte gillar det jag läser och förstår om klassamhället. Men inte på det sätt du tror. Jag tycker det är genuint tragiskt att det finns och jag delar Ilsemaries inställning att det är något som måste åtgärdas. Frågan är hur vi uppnår bästa möjliga resultat.

    Jag har ingen större förståelse för din definition av klassamhället, som verkar bestå av ”arbetarklassen” resp övriga. Utan närmare definitioner. Den gränsdragningen tycks mig mycket snäv och sakna förankring i litteratur (annat än den marxistiska), avhandlingar (tillgängliga på nätet), eller hos människor i allmänhet.

    Det viktiga i samband med klassamhället är dock inte definitioner av gränser utan att det finns och drabbar ett stort antal människor. Vi bär alla ett ansvar att minska dess effekter. I stort som i smått.

    Som en parentes kan jag nämna att jag under ett års tid hjälpt en person (vän till en bekant), som hamnat i oöverstiglig skuldfälla med att söka skuldsanering. Vi har äntligen nått fram till att Kronofogden skickat ett förslag till fordringsägarna. Det tragiska i det här sammanhanget är insikten att ytterligt få av alla de människor som hamnat i denna sits har orken att ta sig igenom den byråkrati som krävs. Kommunernas rådgivare är icke-företeelser i de här sammanhangen.

  15. St Just

     /  september 30, 2008

    Voogi, datordemokratin struntar jag i att kommentera och när det gäller att teoritisera om klasstrukturerna i olika samhällen, är inte detta inlägg rätt plats.

    Dock, för att du inte ska tro att jag betraktar frågan som så simpel som ”arbetarklassen mot dom andra” – kan jag bara nämna att atrbetarklassen som alla andra klasser är mycket skiktad utifrån olika ställning produktionen, inkomster, bakgrund, stad- och land, partier …. osv. Termer som direkt mervärdesproducerande industriarbetarklass, arbetarklass i bred bemärkelse, arbetararistokrati, kvinnliga arbetare contra manliga … är bara några exempel som visar på frågans komplexitet.

    Vore arbetarklassen en enad klass med samma klara och entydiga intressen – vore kapitalismen ett minne blott – men så enkel är inte den politiska och sociala kampen – tyvärr.

  1. Klass har betydelse | Svensson
  2. Tidningsutdelare i bemanningshelvetet « Kim Müller

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: