Men, det var inte sant

Lagom till julhelgen smög regeringen ut sitt sjukförsäkringsförslag. Därefter har den vingliga färden pågått med socialförsäkringsminister Cristina Husmark Pehrsson längst fram på kvastskaftet. Man försvarar och backar – om vart annat!

Man skulle nästan kunna tro att regeringen har försökt leva efter texten i den gamla visan – julen varar in till påska

Den senaste reträtten kom alltså på skärtorsdagen i Svenska Dagbladet. Nu ska i stort sett alla (som inte är friska 😉 ) undantas från ”sexmånadersregeln”, säger Cristina med mild stämma. Men trots detta ska regeln införas.

Hur ska man då tolka detta sammelsurium av försvar och backande – var och varannan dag?

  • Kan det vara så att socialförsäkringsministern inte, till att börja med, hade läst sitt eget förslag?
  • Eller är det så att Husmark Pehrsson och regeringen vill framstå som ”lyssnande”?
  • Eller känner ministern sig inträngd i ett hörn? Har protesterna blivit för starka? Har remissinstansernas svar varit för förödande?

Svaret kan man enbart spekulera över, men konsekvensen borde bli att man kastar hela förslaget i soptunnan. Därefter kanske det vore en idé att tillsätta den ”parlamentariska socialförsäkringsutredning” som Fredrik Reinfeldt lovade redan i sin första regeringsförklaring. För inte var det väl bara tomma ord? 😉

Ett tips vore att man då inriktade sitt nya förslag mer på att rehabilitera och hjälpa de som har oturen att drabbas av sjukdomar och arbetsskador istället för att straffa och ta till ”hårdare tag”. Ingen blir friskare av att misstänkliggöras och straffas. För de allra flesta är sjukdomen, osäkerheten och smärtan straff nog.

Dessutom kanske man denna gång kunde ta sig tid att lyssna på och ta till sig vad olika patientföreningar och handikapporganisationer har att tillföra. Det är där insikten och erfarenheterna finns – inte hos en grupp tjänstemän eller politiker som vet att de aldrig någonsin själva kommer att drabbas av ”hårdare tag” när de blir sjuka. Och ”arbetsskadade” – glöm det!

I dag, på skärtorsdagen, har vi haft rena aprilvädret där jag bor. Ena stunden lyser solen, i nästa faller snön. Kallt och ruggigt, och så en strimma ljus. När jag tänker efter känns hela regeringens handlande som något av ett aprilväder. Man vet aldrig vad som kommer härnäst. Den enda skillnaden är väl att efter denna ”aprilpolitik” väntar oss ingen varm och skön sommar. Snarare ett fortsatt kaos. Jag får också känslan av att de sitter där, och när ingen ser, skrattar och säger högt för sig själva

– april, april, dumma sill – vi kan lura er vart vi vill!

krok5.jpg

Förresten –

Glad Påsk! Nu är det påskgodis och påskpussar som gäller! Ha det gott!


*
Bloggat; Psykbryt , Motvallsbloggen om alliansens människosyn

*
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

intressant.se