Fuskbubblan, försäkringsläkarna och de som knäcks

Försäkringskassan planerar nu att förändra systemet med försäkringsläkare och ge dem andra uppgifter berättar Aftonbladet. ”Istället för att bedöma intyg i efterhand ska försäkringsläkarna undervisa vanliga läkare i hur reglerna ser ut och vilken information Försäkringskassan behöver.”

Ja, Försäkringskassan försäkringsläkare är ett kapitel för sig. En av dem, Bo Hallqvist från Norrbotten, menar att det här beslutet kommer att få sjuktalen att klättra uppåt igen. En given reaktion från någon som har gjort sig stora pengar på att förlöjliga och kränka bland annat smärtpatienter med svepande anklagelser om fusk.

Att försäkringsläkarnas roll nu förändras kan tyckas som en eftergift till alla som har ifrågasatt deras roll och existens. Men med socialstyrelsens nya hårda ”riktlinjer” och regeringens hårt kritiserade sjukförsäkringsförslag lär knappast färre sjuka hamna i kläm. Det finns istället en ännu större risk att allt fler sjuka inte bara ”hamnar mellan stolarna” utan dessutom får sparken från sina jobb när de blir långtidssjukskrivna (efter sex månader).

Försäkringsläkarnas gamla roll lär dock inte många sakna. Handikappförbundet (HSO) har i en studie granskat ”granskarna” (2003-2004) – Försäkringskassan och försäkringsläkarna – och funnit en skrämmande godtycklighet i bedömningarna.

Om du fick ditt intyg godkänt eller inte berodde på din utbildningsnivå, om du var arbetslös eller inte, om du hade rätt sjukdom, men framförallt på om du hade fått rätt försäkringsläkare. I studien granskades 15 försäkringsläkares bedömningar. Av dessa stod en läkare för 51% av avslagen. Och i ett specifikt område, där han var en av tre läkare, stod han för hela 92% av avslagen. Godtyckligheten var alltså gigantisk.

När det gällde sjukdomstillstånd var smärtpatienter de som låg sämst till, där läkare i många fall gjorde hånfulla och raljerande omdömen om patienten. Hjärt- och kärlsjuka ifrågasattes däremot sällan. Läkarnas bristande sjukintyg var en annan förklaring till avslag.

Sammantaget visade studien att det inte var medicinska faktorer som avgjorde om en person fick sjukersättning. Tvärtom visade det sig att de som fick avslag ofta var sjukare än de som fick sin ansökan beviljad. Det handlade istället om vilken socialgrupp den försäkrade tillhörde, om man kunde tala för sin sak, och försäkringsläkarens godtycke.

Studien motarbetades aktivt från Försäkringskassans sida. HSO tvingades vända sig till kammarrätten för att få ut handlingarna, Försäkringskassan manipulerade dessutom materialet och strök viktiga uppgifter om kön, sysselsättning och ålder före utlämnandet.

Den här skrämmande sammanställningen har några år på nacken, men ingenting tyder på att förhållandena har blivit bättre. Vi behandlas olika av myndigheter och läkare beroende på vilken samhällsklass vi tillhör. De som hånas, både av läkare och av försäkringskassans handläggare, är i flertalet fall kvinnor ur arbetarklassen – alltså de som oftast drabbas av förslitningsskador och smärta. I ett samhälle som säger sig vara ”jämlikt och jämställt” är detta en skandal.

I går skev Aftonbladet om det faktum att allt fler överklagar Försäkringskassans beslut, och att allt fler får rätt. Det är kostsamma projekt för alla inblandade. Men de som orkar överklaga är bara är toppen på ett isberg. Väldigt många är så knäckta och överkörda av Försäkringskassan, men även av vanliga läkare, att de resignerar – om de överlever på något annat sätt än att fortsätta kampen.

Det är ett skrämmande faktum att den myndighet som egentligen är till för att hjälpa och stödja de som drabbas av sjukdom och annan olycka istället ägnar allt mer tid åt att på lösa grunder misstänkliggöra de människor de är satta att hjälpa. Ett helt nytt synsätt, och helt andra regler är förmodligen det enda som skulle hjälpa. Man måste börja utgå ifrån att människor är ärliga igen. Man måste hjälpa istället för att straffa sjuka. Man måste återigen göra ärliga satsningar på rehabilitering och förebyggande hälsoarbete.

hpr.jpg

Den retorik och politik regeringen har ägnat sig åt sedan de kom till makten har istället fört debatten bakåt. Uppblåsta ”bidragsfusksiffror” och en straffande och misstänkliggörande attityd till de som drabbats av sjukdom och otur i livet är numera vardagsmat. Men var så säker – en ”backlash” är på väg.

Regeringens fuskbubbla är redan på väg att spricka!

*

Bloggtips;

Svensson om Bonniers mediemonopol och Motvallsbloggen om Bush valspråk

*

Andra bloggar om: , , , , ,

intressant.se

Forskarna och verkligheten vs moderaterna

Det kändes nästan lite overkligt när jag i morse snubblade över Stefan Jonssons artikel i DN (idé&kritik, ej nätupplagan – än) om Forum för levande historia. Johansson var med när resultatet av forskningen kring ”brott mot mänskligheten i kommunismens namn” redovisades i måndags. Det var givetvis inte jag, men när jag läste hans iakttagelser kändes det ändå som en ”dèjá vu” upplevelse.

Det här var vad som utspelade sig – i korthet;

På scenen umkullkastade forskarna regeringen Reinfeldts förhoppningar om en politiserad smutskastning av allt vad kommunismen heter.

Michael Schoenhals, professor i Kinas historia i Lund, lurade till exempel alla när han läste upp ett dokument som skulle visa hur långt Maos kommunistiska regim var beredd att gå i ”utrensningen av klassfiender.” Därefter förklarade Schoenhals;

– Ni som kommit hit för att höra oss fördöma kommunismen har missat hela poängen med historisk kunskap. Vår uppgift är att strängt granska brott mot mänskligheten så att vi kan lära oss känna igen dem i samtiden – och detta om de utförs i kommunismens eller demokratins namn.

Sedan avslöjade han att dokumentet han läst upp tidigare inte stammade från Maos Kina, utan var en ordagrann återgivelse, med enstaka substantiv utbytta, av Gorge W Bushs senaste tal, där presidenten förklarade varför USA ska använda tortyr i kampen mot terrorismen.

I går skrev jag en bloggpost med titeln ”Demokratins brott mot mänskligheten”.

Jag skrev bland annat så här;

Brott mot mänskligheten har begåtts i namn av ett otal mer eller mindre hedervärda ideologier och religioner. Om man enbart ser till hur maktgalna diktatorer och ledare utan skrupler har utnyttjat tron eller den ideologiska läran till sina egna syften går inte många politiska eller religiösa övertygelser fria.

Ska man dra Claes Arvidssons (och regeringens) resonemang till sin spets kanske man till och med kan benämna de brott som till exempel USA har begått runt om i världen, i namn av demokrati och frihet, som “demokratins brott mot mänskligheten”. I detta läge, med en amerikansk president som inte längre hycklar om sin egen brottslighet utan istället helt öppet förespråkar tortyr, ställs frågan på sin spets.

Regeringen Reinfeldts uppdrag till Forum för levande historia var ett simpelt försök att politisera forskningen. Tack och lov tycks inte de seriösa forskarna ha nappat på kroken!

*
Till sist läser jag att moderaterna har fått problem med sin nya slogan Välkommen till verkligheten. Den är nämligen redan upptagen av föreningen Grunden, en sammanslutning för personer med intellektuella funktionshinder. De har inte alls någon lust att bli förknippade med Moderaterna och deras röstfiskar-resor i ”verkligheten”.

Davide Pipino viceordförande i föreningen;

Jag tycker det är för jävligt att de gjort så här

Vi är nog många som förstår honom. För, vem tusan vill bli förväxlad med en moderat?

Och, som Eva-Lena Jansson påpekar på sin blogg, det är inte första gången Moderaterna snor slogans från andra… för gissa vilka de fick det där om ”arbetarparti” ifrån 😉

*

Andra bloggar om: , , , , , , ,

intressant.se