Rädda, Rika Män med Makt

Glöm inte vem som ligger bakom budskapet….

Per Ström och ”Den nya välfärden” är en förgrening av Svensk Näringsliv – som i sin tur är en sammanslutning av till största delen rika män med mycket makt.

Feminismen sägs vara skattefinansierad. Vilka är det då som finansierar denna nya rörelse av, till största delen, rika män från näringslivet?

En ny rörelse? RRMM (Rädda Rika Män med Makt) 😉

*
Andra bloggar om: , , , , , , , ,

intressant.se

Annonser
Lämna en kommentar

15 kommentarer

  1. Fille

     /  januari 2, 2008

    Fyndigt, Ilse-Marie! De mest ”feminism/kvinno-rädda” i vårt land är nog Urban Bäckström, Johan Norberg, Johnny Munkhammar och Stefan Fölster.

    Att högeropportunisterna Borg och Reinfeldt har anammat visdomen i uttrycket ”if you can´t beat them, join them!” är väl ändå ett tecken, så gott som något, på att den mörkblå anti-feminismen hör hemma på historiens sophög!

    Tur att de flesta män i detta land inte är lika rädda som dessa fundamentalistiska och ”obotliga” högermän! 🙂

    Feminism = humanism!

    Försätt kampen för ett mänskligare samhälle!

  2. Obotlig högerman

     /  januari 2, 2008

    Fyndigt! Jag har en slogan åt er:

    RRMM – 2000-talets ZOG

  3. @Ilse-Marie: Jag tror du glömmer att ”Den Nya Välfärden” även är en av de pådrivande krafterna mot övervakningssamhället vilket även Timbro ställt sig bakom tillsammans med Ordfront:
    http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/artikel_587579.svd

    @Fille: Jag känner få män/kvinnor som är rädda för feminism med betydelsen jämlikhet. Jag känner heller inte så många män/kvinnor som INTE ifrågasätter den s.k. neofeminismen…

    Jag är den första att skriva under på att ett mänskligare samhälle är värt att kämpa för. Att detta har något som helst att göra med neofeminism ifrågasätter jag dock starkt!

  4. Jag har som princip att titta på innehåll istället för på förpackning. Har inte läst Per Ströms bok, men av det jag läst i olika bloggar och i SvD kan jag dra slutsatsen att han är starkt selektiv. Problemet är att debatten mellan neofeminister och antifeminister har tillåtits bli dominerande. Båda sidor använder sig av mycket tvivelaktiga sätt att förhålla sig till fakta.

    Jag har själv skrivit om det här flera gånger, för jag vill inte bli sammankopplad med de rättshaverister som kallar sig antifeminister. Jag är starkt kritisk till t.ex. Vänsterpartiets ståndpunkt, eftersom jag ser detta som ett hot mot den enighet arbetarklassen så väl behöver. Jag är en ivrig förespråkare för jämlikhet mellan könen men jag är inte beredd att tillskriva människor egenskaper beroende på kön, ålder eller etnicitet. Begreppet ”män som grupp” ser jag som ett i grunden rasistiskt synsätt. Var och en måste dömas på egna meriter.

    En intressant sak i det här var Gudrun Shymans argument att kvinnor oftare tilldöms vårdnaden om barnen för att det är praxis historiskt. Samma argument skulle ju även kunna användas för att försvara mansdominansen i näringsliv, kyrka och politik.

  5. H-E.R

     /  januari 3, 2008

    Knepig fråga. Jag håller med Livelev, man bör döma efter innehållet och alltid indiduellt, den enda grupp jag kan tänka mig i just denna frågeställning är gruppen människa.
    Likafullt finns RRMM, inget att förneka.
    Och nog lider man själv av en del märkliga föreställningar i så fall, jag tycker nämligen att kvinnorädslan ofta sammanfaller med andra fobier t ex homofobi. Vad det beror på kanske man ska låta vara osagt. Vill man vara elak kan man åberopa ”cement i sandlådan” som tänkbar orsak, men det är bara gissningar.
    Vad gäller mansdominansen i Sv Näringsliv så är den ändå märklig, den syns så kompakt och liksom självklar. Och detta en bit in på 2000-talet.

  6. Richard Jansson

     /  januari 3, 2008

    —och vem ligger bakom ditt budskap, då? Är det OK med dig att jag avfärdar dina åsikter för att du är kvinna? Är alla som inte tycker som du ”rädda män”? Är det sämre att ha pengar än att inte ha det? Är du kanske lite avundsjuk? Är du kanske lite oinformerad om sakerna du har åsikter om?

    En undrande man
    (säkert rädd och rik men i så fall utan att veta om det)

  7. Ett kort klarläggande:

    Jag tillhör ingen feministiskt gruppering (neofeminism etc.) Däremot betraktar jag mig själv som feminist och humanist. Jag anser att könsdiskriminering är till nackdel både för kvinnor och män och dessutom för samhället i sin helhet. Mer komplicerad än så är inte min feminism.

    Jag tror däremot att det är viktigt att veta vilka krafter som finansierar olika opinionsbildare, detta gäller även Pär Ström.

    För övrigt håller jag med både Fille, livelev och H-E.R – till stora delar….

  8. @Ilse-Marie: Vill bara förtydliga att jag inte menade att du är en neofeminist. Jag menade bara att mycket av det Per Ström tar upp i sitt debattinlägg har att göra med den inverkan som neofeminismen faktiskt har/haft i maktens korridorer. Det finns en rädsla att ifrågasätta den eftersom man då – på sedvanligt neofeministiskt vis – angrips som antifeministisk…

    Saker som att kvinnor mer eller mindre per automatik får hela barnbidraget, förfördelas i vårdnadsprocesser och även vid kontakt med sociala myndigheter, polis etc nämns sällan eller aldrig när könsjämlikhetsfrågor kommer på tapeten. Det är ju betydligt mer populärt att hävda mannens ansvar och dennes brist på dylikt istället för att ifrågasätta att det kanske inte är så konstigt i vissa fall att saker blir som de blir…

  9. H-E.R

     /  januari 3, 2008

    Jag är nog feminist på samma vis som dig Ilse-Marie.
    Mestadels tänker jag inte på att jag är det, det sitter i ryggmärgen. Jag hade en stark mor som aldrig visade någon som helst underkastelse inför männen, enormt självständig kvinna. Det gjorde antagligen att jag fick med mig detta som en självklarhet senare i livet.
    Men samhället i stort ser ju bedrövligt ut, det är ingen underdrift att säga att det styrs av män. Och att vilja ändra på detta är nog lika mycket humanistiskt som feministiskt. Och nödvändigt.

  10. Förstår inte varför olika jämlikhetssträvanden ska skiljas ut från varandra. Det är ju klassisk splittringstaktik. Det finns ingen motsättning mellan feminism, antirasism, antikapitalism osv. Allt grundas, åtminstone i mitt fall, av rättvisepatos. Jag vill ha jämlikhet därför att det är rättvist. Att ersätta en orättvisa med en annan är inget annat än att vilseleda människor.

  11. H-E.R

     /  januari 3, 2008

    Det har du helt rätt i Livelev. Det finns inga motsättningar i olika former av kamp för jämlikhet, där finns i grunden bara en önskan om ett samhälle där alla verkligen är värda lika mycket.
    Det var nog det som gjorde att jag tidigare skrev ”knepig fråga”, svårt att uttrycka sig på ett sätt som helt utesluter dubbeltydighet.
    Som t ex när jag skrev att kvinnorädsla hos män ofta sammanfaller med andra fobier, t ex homofobi. Ska man hårddra detta så gör jag mig skyldig till en sorts diskriminering bara genom att yttra mig så.
    Ändå är det min erfarenhet, de män jag träffat som ser ner på kvinnor bär även ofta på t ex homofobi, även ibland främlingsfientliga åsikter.
    Svår fråga som sagt, dvs att säga exakt det man tycker kan vara svårt då självupplevelse och verklighet kanske inte alltid stämmer.

  12. fundersam

     /  januari 3, 2008

    Eftersom kvinnor också är individer skall de åtnjuta samma frihet som andra individer (männen). Feminism är alltså inkluderat i den liberala ideologin. Den som fötrycker kvinnor eller någon annan heller för den delen kan inte vara liberal.

  13. Håller med er; H-E.R, livelev och t.o.m fundersam 😉
    För mig har alla människor samma värde oavsett prestation eller kapital. Att det trots allt finns, och har funnits, mönster (kulturella, religiösa, politiska etc.) i samhället som skapar ojämlikhet och diskriminering är ett faktum. Utan den feministiska rörelsen och den politiska kampen för ett rättvisare och jämlikare samhälle skulle vi befinna oss på samma ställe nu som på 1800-talet. Utvecklingen har går framåt, men det är ingen naturlag. För att vi ska kunna skapa ett verkligt jämlikt och jämställt samhälle krävs, anser jag, att man också tillåter sig att se de mönster och de orsaker som skapat orättvisorna.

  14. H-E.R

     /  januari 4, 2008

    Vägs ände nås aldrig i kampen för jämlikhet och rättvisa, men alliansen försöker så gott det går att cementera kvinnors underläge. De hävdar själva tvärtom, men den sk arbetslinjen slår igen fällan rejält för kvinnor. Under arbetet för fortsatt jämlikhet, både på arbetet och i hemmet, måste kvinnornas villkor vad gäller t ex löner förbättras innan man gör det som alliansen nu gjort, nämligen försämrar INNAN alternativ finns för de utsatta, precis lika bakvänt tänkt som politiken vad gäller sjuka/arbetslösa. Plocka bort innan alternativ finns.
    Man kan gå i taket för mindre när jämställdhetsminister Sabuni dessutom häver ur sig ”jag kan inte så mycket om just den detaljen”.
    Snacka om svalt intresse.
    Dagens arbete tar upp alliansens slag mot kvinnorna:

    http://www.dagensarbete.se/home/da/home.nsf/98770b2ae7748f3541256ce5006dad5f/2d0c1ee4b3ccdb59c12573c5002ecc43?OpenDocument

  1. Mona, feminism och klassamhället « Ett hjärta RÖTT

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: