Rädda miljön från nyliberalismen

Miljöminister Andreas Carlgren debatterade i går i Aktuellt med Naturskyddsföreningens Svante Axelsson inför FN:s klimatmöte Bali. Som vanligt fick miljöministern en svettig stund – att försvara regeringens obefintliga miljöpolitik kan inte vara lätt.

Alla åtgärder som Axelsson föreslog var ”onödiga” enligt miljöministern. Sverige ”ligger så bra till” på alla områden att inget egentligen behöver göras. Att vara en god förebild och visa på goda exempel är ingenting som regeringen tycks vara intresserad av.

Tack och lov finns det andra som tänker ett steg längre…

På Brännpunkt SvD skriver i dag två representanter från näringslivet, Hans-Olov Olsson ordförande i Teknikföretagen och vice ordförande i Vattenfall och Tällberg Foundations ordförande Bo Ekman, om miljö och klimatkrisen. Det finns ingen tvekan – de förstår allvaret och inser dessutom att ”marknadsekonomin” hittills har misslyckats på detta område.

Citat;

Alla fungerande marknader har ett mått av reglering i alla medborgares intresse. Det må gälla bilar, läkemedel, skogsbruk eller livsmedel.

Men hittills har utsläpp av koldioxid i atmosfären varit fri och oreglerad. Det är tragiskt att behöva konstatera att Sir Nicholas Stern har rätt i att den pågående klimatförändringen är ”marknadsekonomins största misslyckande”.

Att säga detta är som att svära i den nyliberala kyrkan där den fria marknadsekonomins ofelbarhet hålls lika högt i helgd som den obefläckade avelsen i den katolska kyrkan.

Vidare påpekar man att tidigare globala politiska miljökonventioner och överenskommelser aldrig har infriats till punkt och pricka. Näringslivets aktörer måste därför ta större ansvar i framtiden. Man avslutar sitt drömscenario så här;

Den ekonomiska globaliseringens motor är näringslivet. Därför bör näringslivet gå i täten när det gäller insikt, handling och ansvar i klimatfrågan.

Visst låter det bra, och det skulle givetvis vara möjligt i ett idealsamhälle. Men kan vi verkligen lita på ”marknaden” denna gång? Knappast…


Hittills har den fria marknadsekonomin inte på något sätt lyckats med konststycket att få oss att vårda, respektera och leva i samklang med naturen och vår miljö. Inte heller de minimala regleringar vi använt oss av har haft någon större effekt. I stället har det, mer eller mindre, fria kapitalet och dess inbyggda girighet släppts loss. Utnyttja, plundra, vinstmaximera till varje pris. Andra människor eller miljön – det spelar ingen roll – bara kapitalet växer. Kortsiktig vinst är allt – konsekvenserna för människan och miljön ingenting. Att allt detta skulle förändras utan kraftfulla politiska spelregler är orealistiskt.


De lösningar som måste till i dag är radikala. Starka, breda, globala politiska avtal och lösningar är trots allt grunden. Att näringslivets aktörer blir mer aktiva är givetvis en from förhoppning, men tjänar de inte mer på att vårda miljön än att förstöra den kommer de givetvis att fortsätta som nu. I det fallet kan enbart politiska avtal och beslut sätta spelreglerna. Vi, som lever i demokratier, kan påverka genom vårat engagemang och våra röster. Vi måste helt enkelt välja de politiker som väljer miljön före kapitalet!


*
Andra bloggar om: , , , , , , , ,

intressant.se

Annonser
Lämna en kommentar

34 kommentarer

  1. Fille

     /  december 4, 2007

    Vi borde kanske skicka Maud till Bali. När hon kom hem från en USA-resa påstod hon att hon nu fått Bush att ta klimathotet på allvar.

    Läs en helt underbar kommentar om detta av Anders Jonsson i Expressen: http://www.expressen.se/1.542660

    Brist på självförtroende verkar definitivt inte vara något som Maud dras med. 😉

  2. H-E.R

     /  december 4, 2007

    Fullträff! Kanonbra bloggpost som alltid. Vet inte om du Ilse-Marie är aktiv politiskt, om inte så önskar jag du vore. Det behövs verkligen klarsynthet och träffsäkra analyser på det området nu.
    Kan bara instämma, andra människor och miljön räknas ju inte alls nu. Det är kapitalet och åter kapitalet.
    Så fruktansvärt kortsiktigt och korkat att det finns knappt ord.
    Och lita på ”marknaden” vad gäller miljöansvar… Nej knappast, där måste nog det av nyliberaler så fruktade ”tvånget” användas om det ska ge någon effekt.

    Fille.
    Jag garvade gott åt Maudan, hon har sannerligen självförtroende. Synd bara att det ibland tenderar att gå över i ren hybris 😀

  3. Ragge

     /  december 4, 2007

    Det finns en hel del att invända mot detta. Ett exempel är t.ex skogsnäringen i Sverige. Privat ägande av skogen gör att ägarna får incitament att ta hand om sin egendom. Ägarna får incitament att investera, se till att skaffa bättre teknologi osv för att skördar ska kunna öka i framtiden. Skagar i Sverige, Europa och USA växer kraftigt, och är privatiserade. Skogar i Tropikerna däremot är inte privat ägda. Detta betyder att ingen har ansvaret för någon långsikktighet, nyplantering mm. Istället tar ofta människor det dom kommer över innan någon annan gör det. Stater säljer ofta avverkningsrätter utan att samtidigt säkra återplantering. Statligt ägande leder inte till någon långsiktighet.

    Utfiskningen av haven visar på något likadant. Där existerar inte någon äganderätt. Istället är fiskenäringen planerad av politiker, subventionerna är större än vad hela näringen skapar varje år. Politikens utformning ger inga incitament för fiskarna att ta hand om fiskebestånden. Haven fiskas ut med gigantiska statliga subventioner. Statilig hantering har alltså lett till ett ohyggligt dåligt resultat. Island och Nya Zeeland har däremot infört Individuellt transfererbara kvoter (ICQ). Detta ger varje innehavare av ICQn en rätt, som kan köpas och säljas. En rätt till en del av den varje år tillåtna fångsten. Om totala beståndet växer är värdet på ICQn högre, vilket ger incitament att för fiskarna att se till att beståndet växer och bli långsiktiga. Det är en form av privatisering. Enligt Nya Zeelendska jordbruksministern är detta första gången fiskare har tackat nej till att fånga mer fisk på kort sikt, för att de då ser till beståndet på kort sikt.

    Johan Norber skriver mycket bra om detta: http://www.johannorberg.net/?page=articles&articleid=155

    Marknadsekonomin har alltså visat sig mycket bra på att få oss att vårda och ta hand om miljön och naturen, tvärtom vad du skriver. Och utfiskningen t.ex visar att statlig planering lyckats mycket dåligt med densamma.

  4. St Just

     /  december 4, 2007

    Ragge för fram en av de mer bisarra idéerna från nyliberaler – att fisken bör privatiseras. Nu är detta bara en i raden av miljöfrågor som sammantaget ska leda till ett annat mål; att ansvaret för miljön ska föras över till individen och att miljölagarna ska avskaffas!

    Detta som exempel på vad Norbergs lärljungar brukar föra fram på sina sidor tillsammans med andra krav som att; Gågator och parker ska säljas och ägas av privatpersoner.

    Att det är privata företag som håvar upp fisken och bryter mot lagar, regler och överenskommelser – låtsas inte Ragge om utan skyller naturligtvis på ”staten”.

    Ragges nyliberala kollega Johan Ingerö uttrycker det så här på sin blogg; ”Privatisera världshaven!

    Vissa problem kan dock uppstå inser tom han:

    ”Markområden är ju tämligen lättdefinierade, men att upprätthålla äganderätten över havsmassor kräver någon form av internationell insats, och givetvis skulle det bli svårt för demokratierna att komma överens med varandra, för att inte tala om diktaturerna. Det skulle helt enkelt kräva en form av internationellt samförstånd som inte existerar idag.

    Men tanken är likväl kittlande.”

    Min gamla mellanstadielärarinna berättade tidigt att fiskarna inte respekterade olika länders gränser, de rörde sig fritt. Hur fisken nu ska godta privatiseringens gränser är oklart. Det får lär väl bli kanonbåtar.

  5. Ragge

     /  december 4, 2007

    ”Att det är privata företag som håvar upp fisken och bryter mot lagar, regler och överenskommelser – låtsas inte Ragge om utan skyller naturligtvis på “staten”.”

    Fiskeindustrin som drar in 70 miljarder dollar och är subventionerade av olika stater med 92 miljarder. Överfiskningen är knappast ett problem som skapats av marknaden.

  6. liberal vänster

     /  december 4, 2007

    Överfiskningen är visst styrd av marknaden, det vill säga av människors val att äta fisk…sluta ät fisk och fiskenäringen stryps.

  7. St Just

     /  december 4, 2007

    Så det är alltså statliga företag som fiskar ut haven Ragge, och vinsterna förs in i statskassan? Eller?

    I vetenskapstidskriften Nature, säger den tyske marinbiologen Boris Worm från Kiels universitet:

    – Vi skulle behöva minska kvoterna, minska subventionerna, minska bifångsterna, och inrätta marina reservat.

    Han säger att det hela är rätt enkelt egentligen – idéerna om att privatisera världshaven däremot, vore som att ge pyromanen obegränsat med bensin.

    Läs lite mer tex ”Tyst hav – Jakten på den sista matfisken” av Isabella Lövin – finns på Ordfront förlag.

  8. H-E.R

     /  december 4, 2007

    Fiskeriproblemet löser sig kanske själv om inget görs åt miljöproblemen där bl a försurning och miljögifter förstör hav och vattendrag.

  9. Ragge

     /  december 4, 2007

    ”Vi skulle behöva minska kvoterna”

    Det är väl rätt självklart att kvoterna måste minskas för att bestånden ska ökas. Frågan är vilken som är bästa metoden för att nå dit.

    Statliga subventioner har gett upphov till gigantiska fiskeflottor. Ändå går inte fiskeindustrin med vinst utan måste subventioneras ännu mera, vilket leder till ännu mera utfiskning. Det är inte något som marknaden har skapat, utan som politiker skapat.

    Lövin konstaterar enligt Svd
    ”Aldrig hade vi tillåtit skattesubventionerade skogshuggare att hugga ner icke färdigvuxen skog tillhörande det allmänna, aldrig hade vi tillåtit att delar av skogen kasserades för att den var kortsiktigt olönsam, aldrig hade vi tillåtit att alla andra arter skövlades och dödades i jakten på just bara en sorts träd. Aldrig skulle vi stillatigande bevittna slakten på ekorrar, fåglar och älgar för att en yrkesgrupp med skattesubventionerade skogsmaskiner skulle få fortsätta med sin ‘livsstil”

    ”Alltför många, alltför effektiva fiskebåtar har finansierats av alltför mycket offentliga pengar för att fiska alltför få fiskar. Så enkelt är det.”

    Politiker har alltså subventionerat industrin och därmed bidagit starkt till utfiskningen. Politiken är alltså inte lösningen utan en del av problemet. Istället borde forskare bestäma kvoter och sedan kan systemet med ICQ användas (se inlägg 4). Det har ju visat sig fungera.

  10. Ragge

     /  december 4, 2007

    ”Överfiskningen är visst styrd av marknaden, det vill säga av människors val att äta fisk…sluta ät fisk och fiskenäringen stryps”

    Detta är inte ens sant. Eftersom det är stater som subventionerar industrin med mer än vad industrin drar in. Det är stater som håller fiskenärningen under armarna. Spelar ingen roll om vi slutar äta fisk då det är politikerna som ger pengar till fiskarna.

  11. St Just

     /  december 4, 2007

    Ragge smiter undan – att olika kapitalistiska staters regeringar subventionerar sina länders fiskeflottor i konkurrensen för att fiska ut haven, är väl ingen nyhet. Försök inte att oskyldigförklara de högst privata fiskeindustriernas rovjakt.

    Att privatisera världshaven däremot, vore som att ge pyromanen obegränsat med bensin – håller Ragge med eller vill han hålla i tändstickan?

  12. Ragge

     /  december 4, 2007

    Om en industri som verkar i marknadsekonomin använder lobbyister för att påverka politiker att fatta beslut till industrins fördel – Är det ett problem för marknaden eller för politiken?

    Om fiskeindustrin då lobbar politiker för att politikerna ska subventionera nya effektivar båtar och fångstredskap och politikerna går med på denna subvention – Är det ett problem med marknaden eller politiken?

  13. Den som tror att alternativ till marknadsekonomi och nyliberalism leder till bättre miljö får gärna svara på det här:
    http://www.metrobloggen.se/jsp/public/permalink.jsp?article=19.854762

    Den som ser Bo Ekman som en auktoritet bör veta det här:
    http://metrobloggen.se/jsp/public/permalink.jsp?article=19.564312

    Den som tror att den globala uppvärmningen är farlig för Sverige bör fundera över det här:
    http://metrobloggen.se/jsp/public/permalink.jsp?article=19.789372

    St Just/
    80 procent av den fångade fiskens totala värde utgörs av statliga subventioner. Hur mycket överfiskning skulle du ha kvar om du tog bort dem?

    Hur kommer det sig menar du att de två länder, Nya Zeeland och Island, som infört handelsbara fiskekvoter mitt i en värld av utfiskning och rovdrift haft växande fiskbestånd, kontroll på fusket och därtill lönsamhet?

  14. Det är bara att konstatera att i de ”röda” länderna är det skräpigast. I luften och på marken. Så jag tycker kanske att just detta ämne är särskilt dåligt att klappa sig på magen för om man är ämnad att hålla till på vänsterkanten.

  15. En bra avslutning på det hela kan ju vara följande:
    http://www.nattvakt.com/online/bilagor/djupekologi.htm

  16. Robert

     /  december 5, 2007

    En anledning till att stormen Gudrun fick så otroligt allvarliga skadeverkningar i skogen var att ägarna valt att tänka kortsiktigt på profiten. Plantera fel sorts träd på fel ställen som inte hade en chans när vindpusten kom.

    Med ett mer sunt skogsbruk hade skadorna blivit betydligt mindre.
    Robert

  17. Det är märkligt att nyliberaler alltid tycks tro att det enda alternativet till fullständigt fria marknader är kommunistiska diktaturer. Det är möjligt att det finns människor som fortfarande tror på dessa – jag gör det inte, och har aldrig gjort.

    Så här har jag skrivit i en tidigare bloggpost;

    ”Ideologiskt finns ingen utväg varken i total frihet eller i total diktatur. Utan frihet föds inga alternativ, utan gemensamma regler skapas inga gränser för vår girighet.”

    Läs gärna hela bloggposten här;
    https://ilsemarie.wordpress.com/2007/03/13/ideologier-miljo-och-skuld/

  18. Ragge

     /  december 5, 2007

    Samtidigt säger du själv t.ex att:

    ”Hittills har den fria marknadsekonomin inte på något sätt lyckats med konststycket att få oss att vårda, respektera och leva i samklang med naturen och vår miljö.”

    Detta stämmer inte heller. Jag kanske tolkar dig fel men det du skriver ovan tycks indikera att marknaden inte KAN användas för att lösa miljöproblem. Du verkar tro att det enda alternativet för att lösa miljöproblem är statlig planering, men tycks inte vilja beakta de situationer när statlig planering misslyckats. Det det behöver inte handla om kommunistiska diktaurer, utan som med fiskeindustrin – Demokratiska stater som misslyckas med politisk planering.

    Tycker du att du själv är öppen i frågan? Och beaktar både möjligheten till marknadslösningar som politisk planering?

    Jag hävdar inte heller att staten inte ska vara inblandad alls. Men att staten ska dra upp spelregler, som marknaden kan agare utifrån. Inte att staten ska detaljplanera.

  19. H-E.R

     /  december 5, 2007

    Ragge.

    ”Jag hävdar inte heller att staten inte ska vara inblandad alls. Men att staten ska dra upp spelregler, som marknaden kan agare utifrån. Inte att staten ska detaljplanera.”

    Vad gäller miljöproblemen så finns det nog ingen annan utväg än att stat och regering sätter upp både spelregler och detaljplanerar både vad gäller privata företag, statliga företag och privatpersoner.
    Miljöproblemen är ju så långt gågna att det enligt FN tar 10 år bara att vända utvecklingen. Finns inget utrymme för mesigt agerande á la alliansen, ska vård jord räddas för framtiden så behövs snabba beslut och effektiv politik.

  20. Ragge

     /  december 5, 2007

    ”Vad gäller miljöproblemen så finns det nog ingen annan utväg än att stat och regering sätter upp både spelregler och detaljplanerar både vad gäller privata företag, statliga företag och privatpersoner.”

    Här är ett bra exempel på det jag sa. Statlig planering anses vara bra, utan att ens beakta problem som statlig planering har skapat och skapar. Och självklart utan att beakta att marknaden är det mest effektiva sättet att allokera resurser.

    T.ex om CO2 är ett problem då är en CO2 skatt lösningen. Inte att detaljplanera. En CO2 skatt gör att marknaden kan fortsätta allokera resurser, vilket marknaden gör mycket effektivt, bara att kostnaden för utsläpp är högre.

    ”snabba beslut och effektiv politik”

    Finns det något sådant? Effektiv politik? Effektivitet och snabba beslut är något som fattas inom näringslivet, inte inom politiken.

  21. H-E.R

     /  december 5, 2007

    Ragge.

    ”Effektivitet och snabba beslut är något som fattas inom näringslivet, inte inom politiken.”

    I det fallet är det nog orsak och verkan. Skulle politikerna vara mer handfasta i miljöfrågan gentemot näringslivet så skulle de snabba besluten dugga tätt.

    Miljöbeskatta företag baserat på utsläpp är väl bara en del i det som skulle kunna göras. Företaget ser förhoppningsvis vinsten i att använda den senaste tekniken för rening av utsläppen. Men där finns också fler tänkbara lösningar där företag efter förmåga skulle kunna bidraga.
    Kraftigt utbyggd kollektivtrafik, bussar drivna på etanol eller gas, är ett exempel på vad miljöskattepengar kan användas till.

  22. Ragge

     /  december 5, 2007

    ”bussar drivna på etanol eller gas, är ett exempel på vad miljöskattepengar kan användas till.”

    Det är sånt politiker INTE ska pilla i med tanke på att t.ex Etanol kanske inte alls bidrar till sänkt CO2 när hela hanteringen inkluderas. Det riskerar resursslöseri.

  23. St Just

     /  december 5, 2007

    Den övervägande delen av Allianspartierna har under galgen yrvaket slagit upp ögnen inför miljöfarorna från utfiskning av haven till de extrema klimatförändringarna.

    kd:s opportunistiska lappkast i bensinskattefrågan är en parodi på populism. Men nu ska det tävlas i olika miljöfrågor då opinionssiffrorna faller som blysänken.

    På denna blogg återfinns dock få av dessa borgare utan mest nyliberaler som snarare inte kan vänta en sekund på att få resa galgarna.
    Sammanfattande för dem är privatisering av allt från världshaven med dess rikedomar ned till minsta offentliga park och bort med varje tvingande miljölag, avtal och överstatliga överenskommelser; allt ska bestämmas av individen och företagen och möjligen det enskilda landet på frivillig basis.

    Dimridåer om statligt stöd till de kapitalistiska företagen, hur det såg ut i de stalinistiska diktaturerna är bara till för att prata bort följande inopportuna faktum:

    De vill privatisera haven, jorden och samtliga av samhällets tillgångar (utom möjligen polis och militär).

    Nyliberalerna är borgerlighetens extremister; i Kina kallas de för ”prinsar”, i Ryssland ”oligarker” och i Chile mest träffande; ”pirayor” som Naomi Klein skriver i boken ”Chockdoktrinen”.

  24. Ragge, själv tycker jag att jag är glasklar. Anser du att det enda alternativet till helt fria marknader är diktatur?

    Det finns politik, regleringar, avtal. När det gäller miljön kan vi inte vänta på att ”de fria marknadskrafterna” själva inser att något måste göras. Då kan det vara för sent. Därför behövs en aktiv miljöpolitik. Mycket mer aktiv än i dag!

    Så här skriver jag i bloggposten;

    ”De lösningar som måste till i dag är radikala. Starka, breda, globala politiska avtal och lösningar är trots allt grunden. Att näringslivets aktörer blir mer aktiva är givetvis en from förhoppning, men tjänar de inte mer på att vårda miljön än att förstöra den kommer de givetvis att fortsätta som nu. I det fallet kan enbart politiska avtal och beslut sätta spelreglerna. Vi, som lever i demokratier, kan påverka genom vårat engagemang och våra röster. Vi måste helt enkelt välja de politiker som väljer miljön före kapitalet!”

  25. Ilse-Marie/

    Vad jag kritiserade var snarare regleringar och politikområden inom demokratiska och på andra områden huvudsakligen marknadsekonomiska länder. Men visst, udden i mitt inlägg om rovfisket är mest riktad mot dem som tror på ”demokratisk planekonomi”.

    Ditt länkade inlägg är rätt intressant eftersom du skriver att jorden skulle klara sig utmärkt utan människan. Är det av människan orörd natur du vill ha, eller är det en god miljö för människan? För mig är det senare riktvärdet och det inbegriper radikala ingrepp o orörd natur för att exempelvis bygga städer och vägar, odla mat mm

    Angående själva ”förnekelsen” så är jag till hälften skyldig. Jag har inte hållit miljörörelsen som en trovärdig källa, och har därför tvivlat på sanningshalten i detta med global uppvärmning. Jag håller dock fortfarande inte miljörörelsen som trovärdig rörande lösningar på problemet.

    Och framför allt menar jag att det är en dogmatisk hållning att peka ut alla försök att hantera, diskutera eller sätta in klimatproblemen i ett sammanhang som ”förnekande”. Något som över hundra år kostar Sverige motsvarande en halv borgerlig mandatperiod och genererar lika stor intäkter över nittio år är helt enkelt inte det största problemet, även om det skapar problem (som kan hanteras).

  26. Mattias, givetvis vill jag inte att människan ska utrotas. Men vi har knappast hjälp jorden och miljön på traven med vårt sätt att leva.

  27. H-E.R

     /  december 5, 2007

    Mattias.

    ”Angående själva “förnekelsen” så är jag till hälften skyldig. Jag har inte hållit miljörörelsen som en trovärdig källa, och har därför tvivlat på sanningshalten i detta med global uppvärmning. Jag håller dock fortfarande inte miljörörelsen som trovärdig rörande lösningar på problemet”

    Jag har inte heller varit så övertygad om trovärdigheten i miljörörelsens uppgifter. Först de senare åren har denna insikt kommit. Vet inte om det berott på ren slöhet från min sida eller enbart ett förnekande av något som jag sett som ett ”orimligt” problem.
    Huvudsaken är ändå att uppvaknadet sker i alla led, alltifrån privatpersoner till regeringar. Och att vi i rika länder verkligen ställer upp för de länder där levnadsstandaren nu sakta förbättrats. De länderna behöver hjälp både med kunnande och ekonomiska resurser i sitt miljöarbete.

    Och jag kan bara instämma i det Ilse-Marie skriver: Vi måste välja politiker som värnar miljön för kapitalet.
    Och absolut inte vänta på näringslivets ”goda vilja”.

  28. Hur ska vi kunna värna miljön utan kapital?

  29. H-E.R

     /  december 5, 2007

    LibeRatio.

    ”Hur ska vi kunna värna miljön utan kapital?”

    Kapital behövs för värnande av miljön, därför måste t ex företag, privata och statliga, förmås att ta sitt ansvar, de måste helt enkelt betala för sin nedsmutsning. De bör genom lagstiftning åläggas att satsa det kapital som behövs för förbättringar vad gäller miljöteknik. De måste också avsätta resurser, i mån av förmåga, för andra åtgärder som t ex kollektivtrafik.

    Kapital kan också vara indirekt miljöförstörande genom den överkonsumtion som leder till att miljön aldrig återhämtar sig.

    Enligt min uppfattning behövs kapital för miljöarbete under en lång tid, åtminstone till en tydlig vändning märks i klimatförändringarna.

    Men paralellt behövs också ett annat ställningstagande till kapitalet som saliggörande lyckomedel, dvs en annan syn på konsumtion. I det fallet går det knappast med regler och lagar att styra det hela, där behövs ett ansvarstänkande och en medvetenhet hos varje individ. Konsumera mindre och vettigare helt enkelt.

    I de förstnämnda delarna behövs dock klar och tydlig lagstiftning och politiker som verkligen tar miljöproblemet på allvar. Och detta utan hänsyn till kostnader som drabbar näringslivet.

    Det var bara min syn på det hela.

    Hur tänker du LibeRatio angående sambandet kapital/miljö?

  30. Ragge

     /  december 5, 2007

    ”Att näringslivets aktörer blir mer aktiva är givetvis en from förhoppning, men tjänar de inte mer på att vårda miljön än att förstöra den kommer de givetvis att fortsätta som nu. I det fallet kan enbart politiska avtal och beslut sätta spelreglerna. Vi, som lever i demokratier, kan påverka genom vårat engagemang och våra röster. Vi måste helt enkelt välja de politiker som väljer miljön före kapitalet!””

    För mig är det långt ifrån glasklart vad du menar. Att politiker sätter spelreglerna t.ex det låter som det som jag önskar. Att politiker sysselsätter sig med att skapa bra institutioner t.ex som lägger grund för tillväxt. Det kan t.ex handla om ICQ till fiskeindustrin, dvs Individuellt transfererbara kvoter som kan köpas och säljas. Något som på Island och Nya Zeeland gett gott resultat och ökade fiskstammar.

    Att välja miljön framför kapitalet, det kan egentligen betyda vad som helst. Där specificerar du inte alls vad det innebär eller vad du menar.

    Det är en fundamental skillnad om politiker bestämmer spelregler, och sedan låter marknaden verka inom spelreglerna. Eller om politiker ska planerar ekonomin, och begränsar marknadsekonomin till fördel för politisk planering. Det senare har i princip aldrig visat sig effektivt.

  31. Fille

     /  december 7, 2007

    Ragge skriver att han helst ser att ”politiker bestämmer spelregler, och sedan låter marknaden verka inom spelreglerna.” Där är vi överens.

    Om du avstår från att snedvinkla det Ilse-Marie skriver tror jag du inser att också hon tycker det. Hon har ju skrivit det ett flertal gånger. Men du verkar (när jag läser dina ”tolkningar”) hellre vilja diskutera med en råbarkad marxistisk fundamentalist istället för med henne. Beror dina misstolkningar av andra på dina egna förinställda uppfattningar eller gillar du rent av att slåss mot väderkvarnar?

    Förstår faktiskt om Ilse-Marie och andra inte vill slåss emot den nidbild av dem som du så ofta målar upp. Tycker det är en rimlig hållning.

    Problemet med att ge spelregler som marknadskrafterna skall verka inom är val snarare vad dessa spelregler skall innehålla. Kyoto-avtalet är ju grunden för ett knippe sådana begränsande regler exempelvis. Där tycker jag det är synd att USA valt att (åtminstone fram till presidentvalet) stå ensamma utanför. Vad tycker du?

  32. Bara för att det finns ett avtal behöver det inte betyda att det är ett bra avtal. Du glömmer att två av USA:s största konkurrenter inom världshandeln, Indien och Kina, också står utanför Kyotoavtalet, liksom Australien fram till för några dagar sedan. Alla de länderna deltar för övrigt i Bali-konferensen, så läget kan mycket väl förändras. Merparten av u-länderna har av förklarliga skäl också valt att ställa sig utanför.

  33. St Just

     /  december 7, 2007

    Sedan lång tid har politiker bestämt att följande ska gälla för att vi ska ha en behaglig miljö tillgänglig för varje invånare i Sverige – ska dessa rivas upp och ersättas av mer marknadsapassad miljöpolitik?

    1. Vi har överallt en rad offentliga parker, torg och platser som vi äger gemensamt. Ska dessa istället privatiseras och vara enskild egendom?

    2. På de flesta sjöar i detta land kan vi färdas fritt och för en ringa penning fiska. Ska dessa sjöar privatiseras och vara enskild egendom?

    3. I Sverige har vi en omfattande allemansrätt som inte finns i många andra länder. Vi får röra oss ute i skog och mark, plocka svamp, vilda bär och blommor, meta och pimpelfiska bland annat. Ska denna allemansrätt inskränkas och skog, mark, kuster och vatten privatiseras och lyda under ägarens regler?

    Vem tror att ett ja betyder något annat än – Privat område, inget olaga intrång, se upp för hunden, övervakas av Securitas och överträdelse beivras!

  1. Svensson » Blog Archive » Klimatet största hotet - skrota försvaret

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: