Mona Sahlin i Göteborg, Foto: Patrick Gladh

Jag erkänner det gärna – innan Mona Sahlin valdes till partiordförande för Socialdemokraterna var jag tveksam. Men sedan dess har jag helt ändrat uppfattning. Mona Sahlin har övertygat genom sin kunnighet, sin skicklighet i debatter, sina utmärkta och engagerade tal, och sitt ledarskap. Och trots att hon har utvalts av media till offentlig hackkyckling ger hon aldrig upp eller tappar humöret.

I alla de utfrågningar och debatter som hållits nu före valet är Mona den enda som inte har gjort bort sig på någon punkt. Hon har gett vettiga och klara svar på alla frågor, och varit tydlig och rak i alla debatter. Mona har helt enkelt klarat sig galant – och förmodligen är det just detta som retar gallfeber på alla de journalister som hade planerat att skriva ner henne nu före valet. Eftersom det inte finns något ”verkligt” att attackera – så hittar man på och fabulerar. En sak är säker – man dömer inte Mona efter samma eftergivna och inställsamma måttstock som man gör med kelgrisen  Fredrik.

Nu har jag fått nog! Jag tänker inte göra exakt det media vill att vi rödgröna ska göra – spela med och låtsas som om vi ”stackare” (som inte har lagt oss på soffan eller blivit moderater) lägger vår röst på de rödgröna trots Mona Sahlin. Många av oss vill faktiskt ha Mona Sahlin som statsminister. Själv kan jag inte komma på någon bättre kandidat. Mona är helt enkelt bäst – och hon är en av orsakerna till att jag röstar rödgrönt – men bara en…..

För min egen del är det politik och ideologi som avgör valet – inte person…..

Politiskt är detta ett ödesval. Hela den världsberömda och hyllade svenska modellen och välfärden ligger i vågskålen. Alliansregeringen har medvetet genomfört en politik för ökade klyftor, för att försvaga facken (arbetarnas ställning på arbetsmarknaden) och för att montera ned den generella välfärden. Efter ytterliggare hundra miljarder i skattesänkningar måste fler än sjuka och arbetslösa börja betala. Då spottas även ”välfärdens kärna” ut. Då blir bra sjukvård, skola och omsorg en fråga om plånbokens tjocklek – inte en rättighet.

I det nymoderata drömsamhället är de generella socialförsäkringarna bortprioriterade från välfärden och ersatta med behovsprövade socialbidrag. Där får sjuka och arbetslösa stå med mössan i hand på socialkontoren – eller gå till kyrkans välgörenhet för att överleva. Det mest fasansfulla är att vi redan är halvvägs där – efter bara fyra år med alliansen. Socialbidragskostnaderna har ökat kraftigt – och redan idag tvingas många fattiggjorda och försäkringslösa arbetslösa och sjuka söka sig till kommunernas försörjningsstöd eller kyrkans välgörenhet. Att montera ned ”den generella välfärden” är både Fredrik Reinfeldts och Anders Borg syfte och mål med den politik som lindas in i mjuk och välfärdsvänlig retorik.

Finansminister Anders Borgs dröm (”Generell välfärdspolitik – bara magiska ord”, 1992), citat;

Att på ett rationellt och humant sätt nedmontera den generella välfärdspolitiken, i syfte att öka den allmänna välfärden, kommer att vara politikens och den politiska ingenjörskonstens viktigaste uppgift under de närmaste tre-fyra decennierna. Arbetet kommer att kantas av misstag, bakslag och besvikelser, precis på samma sätt som det mödosamma arbetet med att bygga upp modellen, men det måste ske.

Fredrik Reinfeldt yttrycket sina idéer så här (“Det sovande folket”, 1993);

Svenskarna är mentalt handikappade och indoktrinerade att tro att politiker kan skapa och garantera välfärd.

…

Överge den generella välfärdspolitiken och sluta att uttala löften om att välfärden kan garanteras politiskt.
…

Vi vill inte se ett samhälle där människor svälter, men i övrigt skall inga standardkrav skattefinansieras.

Det är vår framtid som står på spel. Ska vi verkligen vara så undfallande att vi för andra gången röstar fram en statsminister som själv har kallat hela svenska folket för ”mentalt handikappade”? Ett förnedrande uttryck som visar på Fredrik Reinfeldts förakt både för svaghet och för hela svenska folket! Och, ni kan ju tänka er vad som skulle ha hänt om Mona hade uttryckt sig likadant….

Förra gången kunde vi skylla på att vi blev lurade, att vi inte visste. Nu har vi facit. Nu vet vi….

Än har vi chans att byta politik och att rösta bort alliansregeringen!

Än har vi chansen….

P.S. Nej, jag skriver inte det här för att jag själv är socialdemokrat. Det är jag inte – jag är inte medlem i något parti. Jag har redan lagt min röst – och delade den mellan de rödgröna partierna. Och ni som nu tänker skriva nedsättande kommentarer om Mona på min blogg – de chockar mig inte. De är överflödiga – de bekräftar bara det jag skriver……D.S.

*

Lästips, länkar; Tidigare sjukskrivna blir beroende av socialbidrag, Dubbelt utanförskap för de utförsäkrade,  Nu ska Borg spara på barnfamiljerna, Sjukförsäkringen är misslyckad…,  Öppet brev till statsminister Fredrik Reinfeldt

Bloggtips; Veronica Palm om generell välfärd,  Storstad om alliansens dyra jobbpolitik, Motvallsbloggen om kollektiv bestraffning, Martin Moberg om Sahlin i Göteborg, Peter Andersson om Maud, Jonas Gardell i valet och kvalet, Mer- Netroots

Media om valet; ab1, ab2, dn1, dn2, svd1, svd2, exp1, exp2,

*
Läs även andra bloggares åsikter om politik, val 2010, socialdemokraterna, mona sahlin, samhälle, moderaterna, välfärd, rödgröna

intressant.se