Jobbskatteavdragets välsignelse är en bluff

Det är svårt att i dessa dagar låta bli att fundera kring jobbskatteavdragets saliggörande effekt på arbetslösheten.

Varför skulle sänkt skatt för de som redan har ett jobb skapa fler jobb?

Hur går det till?

Funkar det?

Den enda i regeringskvarteren som egentligen har förklarat orsak och verkan är regeringens egen ekonomiska ”guru” Lars Calmfors (som nu visserligen fallit i onåd hos Anders Borg). Så här har han sagt, citat;

- Den viktigaste effekten är att den gör att arbetssökande accepterar jobb till lägre lön än vad de annars skulle göra och att det får de fackliga organisationerna att hålla nere lönekraven. /../ Lönerna kommer att utvecklas i långsammare takt…

Jobbskatteavdraget kan alltså minska arbetslösheten enbart genom att vi sänker lönerna, och accepterar jobb till lägre löner – om allt går som det var tänkt. Inte så konstigt då att Anders Borg nu öppet propagerar för sänkta löner – till att börja med för de som redan har de lägsta lönerna – i den kommunala servicesektorn.

Alliansfritt Sverige har tittat närmare på vad regeringens långtidsutredning nyligen kom fram till angående jobbskatteavdragets verkliga effekter på arbetslösheten.

I korthet; Utredarna konstaterar att det inte finns några studier som visar att avdraget fungerar i verkligheten – enbart mikrosimuleringar. Man kan helt enkelt inte se om avdraget har gett någon effekt, förutom att det kostar statskassan åtskilliga miljarder – man förslår därför att man avstår från fler avdrag i nuläget.

Studier av jobbskatteavdraget är simuleringar, citat;

De studier av jobbskatteavdraget som hittills har gjorts bygger på mikrosimuleringar. Simuleringarna utgår från vissa förväntade beteendeeffekter och därefter beräknas hur många fler personer som borde ha börjat arbeta tack vare de sänkta tröskeleffekterna. Studierna har typiskt funnit att reduktionen bör leda till avsevärda ökningar av arbetsutbudet, men har varit otydliga om vilka grupper det är som i störst utsträckning kan förväntas börja arbeta. Även om dessa beteendeeffekter (mätta som elasticiteter) i största möjligaste mån har byggt på den bästa tillgängliga kunskapen så är slutsatserna osäkra. Behovet av studier på faktiska utfall är därmed mycket stort.

Man avråder från fortsatta jobbskatteavdrag, citat;

Vår bedömning är att man i dagsläget bör vänta med att ytterligare förstärka jobbskatteavdraget. Anledningen är att tröskeleffekterna redan har sänkts betydligt i och med de genomförda stegen i jobbskatteavdraget. Det är därför sannolikt att många av de personer som i dag befinner sig utan arbete är relativt okänsliga för ytterligare finansiella incitament. Dessutom är barnomsorgen kraftigt subventionerad i Sverige, vilket i viss utsträckning också fungerar som ett jobbskatteavdrag eftersom det gör det betydligt billigare för småbarnsföräldrar som väljer att börja arbeta. Med tanke på jobbskatteavdragets utformning (dvs. utan utfasning) blir ytterligare förstärkta jobbskatteavdrag statsfinansiellt dyrt.

Alliansfritt Sverige har också lånat Anders Borg overheadbilder. Hur påverkar den höjda skiktgränsen för statlig inkomstskatt arbetslösheten – enligt Borg själv?

En ”viktig jobbskapande reform” som kostar statskassan 15 miljarder (tillsammans med det femte jobbskatteavdraget) – men inte ger ett enda jobb!

Bara en liten påminnelse – överskottet i socialförsäkringarna;

89 miljarder kronor – bra att ha när man sänker skatterna för de som har jobb och är friska…


*

Bloggat; Alliansfritt Sverige, Esbati, Jämlikhetsanden, Annarkia, Jonas Sjöstedt, Martin Moberg, Claes Krantz, Netroots

Media; exp1, exp2, exp3, exp4, exp5, e24, ab1, ab2, ab3, ab4, dn1, dn2, dn3, dn4, dn5, dn6, dn7, dn8, dn9, dn10, dn11, dn12svd1, svd2, sdv3 svd4, svd5, sv6, svd7, svt1, svt2

*
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

intressant.se

Politik handlar om människosyn

I dag föreslår biskop Martin Modéus (DN debatt) att politikerna ska sluta en ”Borgfred om sjukförsäkringssystemet”. Hans syfte är gott, och så här låter hans argument, citat;

De långtidssjukskrivnas situation ska inte vara slagträn i det partipolitiska spelet. /…/I de partipolitiska eller lagtekniska dimensionerna tar kyrkan inte ställning, men i den här frågan finns ett perspektiv som är vidare än det partipolitiska, frågan om människosyn. I fråga om människosyn och grundläggande respekt för människors okränkbarhet bör de politiska partierna som finns representerade i Sveriges riksdagen vara ense. Visa det i handling när det gäller de sjuka.

Visst har biskop Modéus rätt – hur de långtidssjukskrivna behandlas har med vår ”människosyn” att göra. Men, det han glömmer är att även våra politiska ideologier handlar om vår människosyn.

Regeringens politiskt ideologiska grundsyn (nyliberalismen) bottnar i en syn på människan där vårt människovärde bestäms utifrån vad vi kan prestera, producera och konsumera. Vi är aktörer på en marknad. Enligt denna ideologi styrs vi enbart av personlig ekonomisk vinning. Våra drivkrafter utgår enbart ifrån vad vi själva kan vinna på en handling.

Utifrån denna ideologi har den nya sjukförsärkingen skapats. Därför har man sänkt ersättningen – för att öka incitamenten att jobba. Man menar nämligen att alla egentligen kan arbeta – det är bara en fråga om vilja och attityd. Även hur vi hanterar eventuella sjukdomar handlar om vår attityd. Det gäller bara att ”ta sig i kragen” och ”rycka upp sig”.  Sjuka blir kanske inte friskare av att bli fattigare – men deras drivkraft att arbeta ökar. Och drivkraften – det är ekonomisk vinning. Eller – att inte svälta ihjäl.

En av de moderata politiker som visar upp sin människosyn utan att maskera den i fina och tillrättalagda ord är Helene Riviére - som på Newsmill nyligen förklarade att den nya sjukförsäkringen är ”en seger för moralen” – och fungerar bra precis som den är, citat;

Att ställa krav är osvenskt och ”kallt” och att stryka medhårs är varmt och medkännande. Men kunde det uppstå något utrymme för lite sund skepsis mot alla svaga och trötta så skulle det troligtvis vara till gagn för dem.

Till dem som är så psykiskt bräckliga att de inte ens kan sätta på en kastrull med vatten skulle jag vilja säga: Lär er! Ni har allt att vinna på att försöka!

Med fortsatt sänkt skatt på arbete och normala krav på egenförsörjning i första hand kommer nog arbetslinjen att vinna över sjukförsäkringslinjen och därmed också en seger för moralen i en återupprättad svensk modell.

Så, även om vi är många som instämmer i det faktum att hur vi behandlar sjuka i vårt samhälle i grunden handlar om vår människosyn – så får  vi aldrig glömma att även politiska ideologier faktiskt handlar om människosyn.

Det är en skillnad på att se på människan som någon som drivs enbart av ekonomiska incitament – kontra att se människovärdet som större, okränkbart och oavhängigt av vad vi presterar.  Därmed inte sagt att denna människosyn slaviskt följer den politiska höger- och vänsterskalan. Det finns unkna och människofientliga ideologier på båda sidor planket. Man kan dock konstatera att sjukförsäkringen ser ut som den gör i dag av en anledning – det handlar inte bara om ”otur” eller okunskap.

I den bästa av världar finns det säkert en ”människosyn” som står över alla politiska val och alla politiska ideologier. Men, tyvärr har vi långt kvar – till den bästa av världar….


Läs;

Förändra sjuksystemet innan de drabbade ger upp

De starka ska hjälpa de svaga

*

Missa inte; Alliansfritt Sverige om fattigdomen under alliansregeringen

Bloggat; Johan Westerholm, Jinge, Martin Moberg, Röda berget, Netroots

Media; exp1, exp2, exp3, exp4, exp5, e24, ab1, ab2, ab3, ab4, dn1, dn2, dn3, dn4, dn5, dn6, dn7, dn8, dn9, dn10svd1, svd2, sdv3 svd4, svd5, sv6, svd7, svt1, svt2

*

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

intressant.se