Vilka har levt över sina tillgångar?

Runt om i Europa presenteras just nu stora sparpaket. Det handlar i första hand om åtstramningar och försämringar som drabbar ”vanliga människor”. Marknaden går i stort sett fri – den dikterar bara villkoren.

Men, kan vi verkligen spara oss ur en kris - skapad av en oreglerad marknad, och av politiker som blint har följt de nyliberala dogmer som styrt världen under de senaste 30 åren – skattesänkningar för de rikaste, avregleringar, privatiseringar, utförsäljningar. Nu fortsätter man att bekämpa en obefintlig inflation samtidigt som arbetslösheten och klyftorna växer.  Vilka är det som ska spara, egentligen?

Eller, som Per Wirtén skriver i Dagens Arena, citat; ”1968 tjänade GM:s vd 66 gånger mer än företagets arbetare. 2005 drog Wal-Marts vd in 900 gånger mer än de anställda. Situationen närmar sig det sena 1800-talets när amerikanska populister, den tidens radikaler, myntade begreppet plutokrati om den hejdlöst nyrika överklassen.”

Vilka är det som har levt över sina tillgångar? Vilka är det som borde spara, egentligen?

Björn Elmbrant – Sparsamhetsspöket, citat;

….De som inbillar sig att stater kan spara sig till välstånd, pläderar i praktiken för en återgång till 1910- och 1920-talens fiskala konservatism, dumheter som skapade Den Stora Depressionen. Sedan kom John Maynard Keynes teorier om en aktiv konjunkturpolitik – att staten ska spendera i dåliga tider, spara när ekonomin går för fullt.

Det är därför Polly Toynbee i The Guardian liknar den nye brittiska premiärministern David Cameron och hans vice Nick Clegg – som häromdagen lade fram ett gigantiskt sparpaket – vid gamla tiders läkare, som trodde att patienten blev frisk genom åderlåtning.

Det finns ingen som helst rationalitet i det skifte av ekonomisk strategi som nu är på väg, bara känslan av att man ”måste”. Som OECD:s ekonomer uttryckt saken, om underskottsländer inte sanerar sina skulder ”riskerar man fientliga reaktioner från finansmarknaderna”.

Det betyder i realiteten att de banker som spekulerat i vansinneslån och som hjälpts undan konkurs av regeringarna, nu anses kompetenta nog att sätta sig till doms över och mästra samma politiker. Vid mäklarborden på bankerna ska det i praktiken avgöras hur höga barnbidragen ska vara och hur mycket en pensionär kan klara sig på i månaden. ”Vem är det som styr – är det regeringarna eller finansmarknaderna?” undrar ekonomiprofessorn Robert Skidelsky i Financial Times.

Läs hela!

Nobelpristagaren i ekonomi, Paul Krugman, kritiserar även han hur världens ledare hanterar den ekonomiska krisen. Krugman menar att vi kan vara på väg in i en ny depression – och att det primärt är ett politiskt misslyckande. Citat DN;

….Runt om i världen – senast vid helgens nedslående G20-möte – oroar sig regeringarna för inflation när det verkliga hotet är deflation, de predikar behovet att dra åt svångremmen när det verkliga problemet är otillräckliga utgifter….

Trots allt, arbetslösheten – särskilt långtidsarbetslösheten – ligger ännu på nivåer som skulle ha betraktats som katastrofala för inte så länge sedan, och det syns inga tecken på att den kommer ned snabbt……

I Sverige håller Anders Borg hårt i plånboken och predikar ”försiktighet” (enligt egen utsago) – en sparsamhetens mästare. Det budgetöverskott på 70 miljarder han fick ärva av de rödgröna har förvisso vänts till ett budgetunderskott på nära 100 miljarder, men vad gör det? Statliga verk och myndigheter har sålts ut, välfärden har slaktats och de rikaste har fått sina skattesänkningar. Nu använder man socialförsäkringspengar till ytterliggare skattesänkningar och låter istället sjuka och arbetslösa gå till socialen. Anders Borg är inte bara sparsamhetens mästare – han är även mästare på nyliberal politik och ökade klyftor….

P.S. Det finns andra lösningar än skattesänkningar och ökade klyftor!

Bra bloggar i ämnet; Utredarna, Motvallsbloggen

Fler bloggtipps; Eva-Lena om politiskt engagemang, Alliansfritt om höjda priser för bilprovning, Jinge om rödgrön politik, Peter Andersson om sjukvårdspolitik, Storstad om deltidsjobb, Stardust blogg tipsar om Almedalen och debatt omsjukförsäkringen, Netroots

Press; ab – Anders Borg borde oroa sig, ab2, dn1, svd1, svd2, svd3, exp1, exp2,

*
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

About these ads
Lämna en kommentar

12 kommentarer

  1. Lasse Winberg

     /  juni 28, 2010

    Bra fråga ” vilka som har levt över sina tillgångar ? ” Om vi ser över perioden 2002-2006 under brinnande högkonjuktur, hittar vi följande siffror för statsbudgetten 2002 / överskott 3.5 miljarder,– 2003 / underskott 46.6 miljarder,– 2004 / underskott 50.5 miljarder,– 2005 / överskott 14.1 miljarder,– 2006 / överskott 18.6 miljarder, alltså samlade underskott med 61 miljarder under perioden. Statskulden 2002 / 1160 miljarder och 2006 / 1270 miljarder en ökning med 110 miljarder. Vilket betyder att vi har haft en regering mellan 2002 och 2006 som har levt över sina tillgångar.— Ser man siffrorna i dag budgetöverskott från januari 2010 till maj 118 miljarder och statskulden maj 2010 / 1116 miljarder en minskning med 154 miljarder från 2006, vilket betyder att vi har i dag en regering som lever inte över sina tillgångar, Anders Borg har skyddat svenska folket för Greklands ödet.

  2. peter

     /  juni 28, 2010

    Oh yes – historien upprepar sig !

  3. peter

     /  juni 28, 2010

    Ps. I Borgs värld kommer det att finnas konstanta besparingsåtgärder eftersom folk inte kommer att kunna/våga röra sina pengar. Inga utgifter tillåts från samhällets sida, vilket leder till att kapital fryses och står still i ”ladorna” – ingen cirkulation av skattemedelvilket – vilket i sin tur leder till större besparingar och ren och skär snålhet/egoism

  4. Erik

     /  juni 29, 2010

    Som vanligt ett lång vägg text med samma gnäll om icke-problem som ”klyftor” (som använts ad infinitum av den obildade vänstern) och hänvisningar till Keynes.

    Man slutar ta dig på allvar när du hävdar att krisen är skapad av en oreglerad marknad? Det är ett sådant lysande sakfel att det rinner en tår längs min kind när jag tänker på att obildade nollor som du och dina jämlikar har rösträtt i det här landet.

  5. Mållgan

     /  juni 29, 2010

    På SvD:s ledarsida hyllas den platta skatten, och regeringen gör ju också allt för att flytta alla kostnader till kommunerna. De internationella förebilderna torde då vara Lettland och Island, och söker man på nätet så finner man mycket riktigt också riktig hyllningskår för Islands ekonomiska system 2007, nu näms dock inte längre Island som ett föredöme.

    I maj 2007 skrev SvD:s chefredaktör PJ Anders Linder:

    ”Jag är just hemkommen från några mycket intressanta dagar på Island: ett nordiskt land som valt en annan modell än den nordiska. Arbetsrrätten är helt fri, skattetrycket är drygt 40 procent och individer betalar 36 procents plattskatt på sina inkomster – med ett stort grundavdrag.
    Resultatet är hög tillväxt och snabbt stigande levnadsstandard. Island är numera rikare än både Danmark och Sverige.”

  6. Markus

     /  juni 29, 2010

    Fråga: Vem/vad är den s.k. ”marknaden” som du säger ”går fri” från sparåtgärder? Jag trodde marknaden uppstod när människor (ja, ”vanliga” människor) handlar med varandra. Att sätta åt ”marknaden” kommer således även att drabba ”vanliga människor”.

    Folk på vänsterkanten verkar tro att jobb uppstår ur tomma intet, och att rika människor är rika för att de har gjort nåt ont. Men så är det inte. Jobb skapas av människor som startar företag med vinstintresse. Går det inte att skapa stora vinster på andras jobb så kommer ingen att starta företag, och då blir det heller inga jobb.

    Man kan tycka vad man vill om klyftor och ”onda” rika människor, men faktum kvarstår: de är ett nödvändigt ”ont” för att skapa de jobb som välfärden är beroende av. För ärligt talat: Är det inte viktigare att ingen är fattig än att ingen är rik?

  7. Jack

     /  juni 29, 2010

    Det är tack och lov inte bara Paul Krugman som kritiserar den nu rådande sparsamhetsdogmatismen.

    Också i brittiska och tyska tidningar går allt fler ekonomer nu ut och ifrågasätter de konservativa regeringarnas ensidiga fokus på statsfinanserna och inflationen (den obefintliga).

    Det lär nog inte dröja länge innan frågorna börjar riktas också mot Borgs och Reinfeldts håll.

    Stå på dig! Fortsätt din kamp för en bättre värld! :-)

  8. RÄNTEBLUFFEN är det allt överskuggande problemet – så det så. 8)

    I o f s så kan jag ha fel i det – men det tror jag ej alls själv på (video ca 8 min).

  9. Michael

     /  juni 30, 2010

    Vi måste angripa själva sättet pengar skapas på om vi vill ha en verklig förändring.

    Vi ska inte ha ett parasitsystem där privata parasiter kan skapa pseudopengar kallat krediter från ingenting som de skuldsätter allt med. Pengar ska skapas skuldfritt och sättas i omlopp genom att staten under maximal demokratisk insyn och kontroll spenderar dem ut i cirkulation till allmänna nyttigheter. Då skulle vi slippa betala skatt för bankparasiternas påhitt som de i orwelliansk anda kallar ”lån”. Vi skulle kunna låta staten skapa pengar vartefter det behövs till skola, vård och omsorg, cykelbanor, kollektivtrafik etc och inte sitta i skuld till privata parasiter som skapat krediter från ingenting som vi alla blir skuldslavar till. En liten skatt skulle behövas enbart för att reglera penningmängden.

    Statsskulder är nämligen fullständiga parasitpåhitt. Enligt Basel 2 (regelverket för banker om bl.a hur mycket banken får hitta på från en given kapitalbas, även kallat hävstång) behöver banker INTE HA ETT ENDA ÖRE i kassakistan för att hitta på OBEGRÄNSAT med krediter som de kan skuldsätta stat och kommun med.

    För skuldsättning av hushåll gäller lite ”blygsammare” regler. Banker har möjlighet , enligt Riksbanken, att hitta på 357kr i krediter på varje 1 krona de måste hålla i riskreserv vid eventuell bankrusning. D.v.s bankerna får ha en påhittsmultiplikator (hävstång) på 357 gånger det bankparasiterna eventuellt kan lägga i kassakistan som reserv. Något som e24, konstigt nog, faktiskt tagit upp:
    http://www.e24.se/business/bank-och-f … or-bolaneboom_1902285.e24

    Det är denna kreditexpansion där alltmer skuldslavar införskaffas av bankparasiterna genom den s.k bomarknaden som håller upp den svenska ”marknaden” nu (kolla t.ex SCB:s senaste finansmarknadsstatistik – sluldsättningen av hushåll ökade med över 9% enbart i Maj http://www.scb.se/Pages/PressRelease____296331.aspx).

    Men det finns ingen bomarknad. Vid en husförsäljning har inte köparna pengarna utan ”lånar” av banken som inte heller har pengarna men kan hitta på från luften såsom kredit.
    Så här har vi tre deltagare på denna ”marknad” 1) en säljare (tillgångssidan) 2) potentiella köpare (efterfrågesidan) och 3) mellanhanden banken som vill sälja så mycket som möjligt av sin ”produkt” – dvs skulder skapade från ingenting.

    Det är ingen marknad, det är skuldslavsrace där ”husägaren” får hyra huset av mellanhanden, parasiten=banken som trissar upp priset maximalt för att kunna krama ut maximalt ur skuldslaven.

    Världen har nått skuldmax nu, det blir allt svårare för parasiten att införskaffa mer skuldslavar för att expandera kreditslaveriet, En skuldavskrivning samt omfördelning av parasitens rov är nödvändig.

    Jag skulle vilja rekommendera ekonomiprofessor Michael Hudsons skrift om skuldavskrivningar och balansen mellan värd/parasit. Det är inte bara Bibelns Jubelprincip (som föreskriver att alla skulder ska avskrivas var 50 år och alla slavar släppas fria) som föreskriver skuldavskrivningar.

    http://www.schalkenbach.org/michael-hudson/LOST-TRADITION.pdf

    Att förstå skillnaden mellan krediter och skuldfria pengar är väsentligt. Marx förstod detta samt hur centralstyrd denna parasitverksamhet är:

    “Talk about centralisation! The credit system, which has its focus in the so-called national banks and the big money-lenders and usurers surrounding them, constitutes enormous centralisation, and gives this class of parasites the fabulous power, not only to periodically despoil industrial capitalists, but also to interfere in actual production in a most dangerous manner— and this gang knows nothing about production and has nothing to do with it.”

    Jag skulle också vilja rekommendera ekonomiprofessor Steve Keens skrift där han tar upp just skillnaden mellan krediter och skuldfria riktiga pengar.

    http://www.debtdeflation.com/blogs/20 … erovingcavaliersofcredit/

  10. Japp, rikingarna lyxar till det med flygplan, bilar, resor och champagne! Det är de sjuka som kallas fuskare torts att de inte ens får adekvat vård och trots att de inte vill annat än att bli friska! De rika slösarna är det däremot ingen som vågar kalla för fuskare, trots att de slösar pengar på penisförlängare, lyx-leksaker och plastikoperationer och annan skit som ingen människa behöver!

    Till Erik: Det är väl ganska intressant ändå att du anser dig vara så synsk och ”duktig” att du kan göra en bedömning genom att bara läsa ett blogginlägg och sedan kalla folk för nollor! För min del är det ganska tydligt vem som är nolla när man kläcker sådana kommentarer!

    Till Markus: Det är ganska naivt att tro att alla som är rika har jobbat sig upp genom företag och blivit rika den vägen! Visst finns det nyrika också, men den stora andelen rika och de som har höga positioner eller ”fina” jobb som läkare eller liknande har ärvt dessa. Läkaryrket är t.ex. ett yrke som i stort går i arv. Rikedomar ärvs och positioner och bostäder fördelas om till barn eller andra släktingar. Ungefär på samma sätt som kungligheterna där alla är släkt med alla är det i mångt och mycket på samma sätt bland de rika! Så om du tror att det bara är att traska framåt och jobba hårt och den vägen både få position och rikedom, tror du väldigt fel! Det finns en väg för kvinnor dock, där vi kan ta Anna Anka som exempel.

  11. Hugo

     /  juli 5, 2010

    Michael, pengar skapas genom arbete både på micro samt makronivå. Jag ärvt attityd och inställning från min gamle farfar som stod på barrikaderna 1909 som socialdemokrat. Då och senare under hans liv som ändades 1968 köptes inget på avbetalning eller lån, du sparade och handlade sedan. Så har också jag gjort under hela mitt liv. En god lärdom tycker jag och så är jag också helt skuldfri.

    Samma sak gäller stater som överkonsumerar offentliga tjänster genom att trycka statspapper. Det säger sig självt att det brakar åt skogen i slutändan. Vem lånar ut mer pengar till en fattiglapp som Grekland om ingen längre vill köpa statsobligationerna? Det är kört och värre blir det, fler länder inom Eurozonen står framför stupstocken.

  12. osynligahunden

     /  augusti 30, 2010

    Att tro att det man kallar ”marknaden” på något sätt har med verkliga värden att göra är otroligt naivt.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggers like this: