De som förbrukats måste förnedras

Läser just nu en bok av Carina Nilsson – ”Utanförskap för vilka och varför”.

Boken beskriver ett stort antal (avidentifierade) autentiska försäkringsfall, och belyser det faktum att de som av regeringen pekats ut som ”utanför” i de flesta fall är människor med ett långt och hårt yrkesliv bakom sig. De är ofta ”multisjuka”, med komplexa och kroniska smärttillstånd. De har gått igenom flera utredningar, rehabiliteringsförsök och olika former av arbetsträning.

Så här skriver Carina Nilsson;

Demografiska förhållanden, ohälsans art och omfattning och inte minst hur arbetslivet fungerar har knappast alls beaktats i det politiska beslutsfattandet och debatten de senaste åren.

Ekonomismen och ekonomer, okunniga om ohälsan, dess orsaker och utbredning, har nu i tiotalet år fått styra socialförsäkringens utformning och tillämpning. Nu ska ekonomiska styrmedel, vanligen negativa , användas för att minska socialförsäkringens kostnader.

I den politiska debatten glöms ofta verkligheten och fakta bort, som till exempel;

  • Att nära 80 procent av alla med beviljad sjukersättning är över 45 år, och mer än hälften är över 55 år. De allra flesta har ett långt yrkesliv bakom sig.
  • Att den vanligaste orsaken till sjukskrivningar och förtidspension är sjukdomar och skador i rörelseorganen – som  till stor del är en följd av arbetsmiljön.
  • Att det finns orsaker till att antalet sjukskrivningar ökade i slutet av 90-talet som inte har någonting med ”attityder” att göra. Krisen medförde ökade prestationskrav på de anställda. “Reträttplatser” togs bort, organisationerna slimmades. Rehabiliteringsinsatserna, anpassningen av arbetet och möjligheten till “delpension” drogs in.
  • Att fysiska och psykiska stressen och belastningen i yrkeslivet och samhället ligger bakom en stor del av alla sjukskrivningar.
  • Att många av de som är i behov av stöd från socialförsäkringen är multisjuka, dvs har inte bara en utan flera diagnoser.
  • Att Sverige tillhör de länder som har flest äldre i arbetslivet, fler än i andra EU-länder och t.o.m. fler än USA och Japan.

När man bläddrar i den sammanställning Carina Nilsson har gjort inser man att vi aldrig kan komma tillrätta med ohälsoproblem med hjälp av inhuman politik och ”hårdare tag” mot de som redan är sjuka eller utslitna.

Visst kan vi sparka ut tusentals kroniskt sjuka och utslitna från försäkringen, och visst kan vi skyffla över dessa individer från sjukförsäkringen till a-kassan, eller till sist dumpa dem hos socialen – men så löser vi aldrig ohälsan på våra arbetsplatser. Vi skapar bara ett ännu större verkligt utanförskap och större klyftor i samhället.

Arbetsmiljön, den fysiska och psykiska stressen och belastningen – som helt eller delvis orsakar så stor del av sjukfrånvaron berörs knappt alls av regeringen. Istället har man skurit ned kraftigt på arbetsmiljöforskningen och antalet arbetsmiljöinspektörer. Skyddsombud får allt svårare att utföra sina arbeten, och arbetsgivarens rehabiliteringsansvar är borta.

Det som skulle behövas är rejäla satsningar på incitament för bättre arbetsmiljö. Återigen skapa reträttplatser för äldre (särskilt tunga LO-jobb). Uppmuntra arbetsgivare (ekonomiskt) som anpassar arbetet efter arbetstagarna – redan innan de slitits ut och som aktiv insats efter sjukskrivning. Straffa de arbetsgivare som inte följer arbetsmiljölagen. Satsa på arbetsmiljöforskning, arbetsmiljöinspektörer och uppmuntra skyddsombud. Men framförallt – erkänn att arbetsmiljön som en viktig del av sjukskrivningsproblematiken.

Regeringens hela politik går istället ut på att straffa individer för strukturella problem.

De, som redan betalar med kronisk värk och smärta – betalar nu även med lägre eller ingen ersättning och i många fall outhärdlig psykisk press och förnedrande fattigdom. Enbart för att de ”ställt” upp för arbetsgivarna, slitit och till sist – slitit ut sig….. eller haft oturen att drabbas av fysisk eller psykisk sjukdom.

Göran Greider uttrycker det så här i sitt förord (till boken se ovan), citat;

De knän leder och axlar som bär samhället
går till slut sönder och nya människor
måste sättas in medan de som förbrukats
alltså måste förnedras
ännu en gång så att varje upprorsgnista släcks.

*

Bra bloggar; Alliansfritt Sverige om MUF, HBT-sossen om jobben, Jonas Sjöstedt om EU och uran, Claes Krantz om SD, Badlands Hyena om verklighetens folk, In your face om ”tokblå” utspel, Nemokrati om högerextremism, Motvallsbloggen om solidaritetens historia

*

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

intressant.se