Vi borde alla vara oroade

E24:an skriver i dag om konsekvenserna av den borgerliga regeringens nya sjukförsäkring. Minst 40 000 människor som i dag har ersättning kommer att bli utan. Försäkringskassan räknar med en ”kostnadsminskning” på nära 17 miljarder de närmaste åren. Detta trots att vi redan idag har historiskt låga sjukskrivningsnivåer i relation till befolkningen.

Vilka kostnaderna blir i mänskligt lidande har ingen bemödat sig om att räknat ut. Inte heller hur många som kommer att ta till ”försäkringssjälvmord” som en sista utväg, något som professor Töres Theorell nyligen varnade för i en hearing i riksdagen. Läser man några av de kommentarer som finns till artikeln kan man konstatera att det Theorell varnade för med all sannolikhet blir verklighet. Många människor drabbas av de nya reglerna. Oron är bedövande. Människor är desperata.

Men vad gör det? Vi spar ju en massa miljarder till nya skattesänkningar. Allt för att späda på skillnaden mellan de som står innanför – och de som står ”utanför”.

Regeringen fortsätter sin egen strikta ”arbetslinje”. Den som inte arbetar ska heller inte äta. Frågan är om de som av olika anledningar inte klarar av att arbeta i framtiden överhuvudtaget har något existens berättigande längre? Cynismen och råheten breder ut sig. Det är något annat som blir uppenbart när man läser vidare bland kommentarerna till artiklarna i E24:an.

Många sjuka kan komma att kastas ut både från sin arbetsplats och från vår (en gång) allmänna sjukförsäkring. Vår nya sjukförsäkring selekterar individer efter diagnos. De sjuka utelämnas åt sin arbetsgivares och sin försäkringshandläggares godtycke. All press och alla krav ligger på den sjukskrivne – inga krav finns på övriga aktörer. Är det då så konstigt att de som idag är långtidssjuka eller har tidsbegränsad sjukersättning är oroade?

Men oron borde inte stanna där. Vi borde alla vara oroade. Alla vi som vill ha en allmän sjukförsäkring även i framtiden. Till och med de som idag är friska och har ett fast jobb kan få ”sparken” om de skulle drabbas av en längre tids sjukskrivning (sex månader). Då upphör i princip anställningsskyddet.

En annan av kommentarerna till E24:ans artikel tar upp det faktum att svensk media och myndigheter inte bryr sig om sanningen – mitt ibland alla lögner – som att svenskarna är ”sjukast i världen”. Så här skriver ”Anders Lindgren”;

I Danmark är i praktiken pensionsåldern mycket lägre än i Sverige. Man kan vid 60 åå ta ut s k ”efterlön” på 75 % av sin tidigare inkomst, vilket många gör. Alla övriga EU-länder (utom Island) har lägre pensionsålder (vanl 60) än Sverige. Siffror mellan länderna är alltså inte jämförbara. Det mesta som har serverats i det här ämnet är rena statistiska lögner faktiskt. Ruskigt när lögnerna (läs: censuren!) kommer från en del av våra tongivande myndigheter. Medierna verkar inte orkar källforska..

För mer fakta – läs mina bloggposter;
Världens högsta sjukfrånvaro, eller?
Fakta som avlivar myterna

*
Och jag som trodde att ”fastighetsskatten” var avskaffad? Hur var det nu med vallöftet?

*

Till sist kommenterar Sanna Rayman i SvD undersökningen som Kommunal gjort angående vårdnadsbidraget. 75 procent av de tillfrågade ville hellre avstå från bidraget än nagga kvaliteten på barnomsorgen i kanten. Som man frågar får man svar konstaterar Rayman.

Jovisst, men varför skulle man inte ställa frågan?

Kommunerna har inte obegränsat med pengar i dessa skattesänkartider. Vårdnadsbidraget kostar pengar, och var kommunerna kommer att ta dessa ifrån kan man förstås fundera över. Barnomsorg, skola eller äldreomsorgen? Allt är lika illa!

Läs istället Aftonbladets ledare på samma ämne!

*

Bloggtips; Ekonomikommentarer om produktivitet, Reflektioner och speglingar om klassamhället, Motvallsbloggen om Carl Bildt

Andra bloggar om: , , , , , , , ,
intressant.se